- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
51-52

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rossvalen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Rotogravyr, boktr., djuptryck ("koppartryck")
från på kemisk väg graverade rotationsvalsar (se
Tryckpress, sp. 99). Anstalten Nordisk
rotogravyr i Stockholm, öppnad 1918, har
specialiserat sig på kvalitetsdjuptryck, bokillustrationer,
som tryckas arkvis i snällpress (i motsats till det
vanliga djuptrycket för tidskrifter å "papper i
långa banor" i rotationsmaskiner).

*Rotor. Se äfven Ångpanna, sp. 1072 och
Rotorfartyg. Suppl.

illustration placeholder
Fig. 1. Rotorfartyget "Buckau".


Rotorfartyg, ett fartyg hvars framdrifvande
åstadkommes af vindens kraftverkan å en eller flera
kring sin axel roterande vertikala cylindrar
(rotorer, rotorsegel) lagrade å med
fartygsskrofvet fast förbundna stativ. Rotorfartyget (se
fig. 1) är uppfunnet 1923 af tyske ingenjören Anton
Flettner
, och rotorernas funktion grundar sig på
den s.k. Magnuseffekten (se d.o. Suppl.). En
i en luftström roterande cylinder påverkas — utom
af ett luftmotstånd i strömmens riktning — af en
kraft vinkelrätt mot vinden och cylinderaxeln,
riktad åt den sida, där cylinderns yta rör sig åt
samma håll som vinden. Storleken af denna
tvärkraft (Magnuseffekt) ökas för en gifven vindstyrka
med förhållandet mellan cylinderns
periferihastighet och vindstyrkan, upp till en viss gräns.
Tvärkraften ökas afsevärdt, om cylinderändarna
afgränsas med utanför periferien utstickande,
medroterande skifvor. I detta fall uppnås maximikraften,
då ofvan nämnda förhållande utgör 4:1. För ett
gifvet värde på nämnda förhållande är tvärkraften
proportionell mot vindhastighetens kvadrat. Enligt
mätningar i Göttingens aerodynamiska försöksanstalt
uppgår maximivärdet å tvärkraften (K) vid en med
ändskifvor försedd cylinder till omkr. 0.6 * v2 kg.
per kvadratmeter af cylinderns
längdgenomskärningsyta, då v är vindstyrkan i m. per sek. Vid
en vind af 10 m./sek. är maximala tvärkraften
alltså 60 kg. kvadratmetern. Vid ett vanligt segel
är vindtrycket 11 à 12 ggr mindre. Motståndet
och tvärkraften sammansättas till en resulterande
kraft (se fig. 2), som bildar en spetsig vinkel med
vindriktningen. Det är denna resulterande kraft
man har att räkna med som vindtryck å
rotorseglet. Storleken af dess vinkel med vindriktningen
är bl. a. af betydelse för fartygets förmåga att
vid segling "gå upp i vinden". Ju mera vinkeln
närmar sig 90°, dess högre kan fartyget gå upp
mot vinden, innan den framåtdrifvande komposanten
af vindtrycket försvinner. Vid maximal vindkraft
(periferihastighet: vindhastighet = 4:1) är
vinkeln mindre än 60°, d. v. s. fartyget kan då ej
gå mot vinden i spetsigare vinkel än 30°. Vid half
kraft (periferihastighet: vindhastighet = 2:1) är
vinkeln störst och ungefär 74°; fartyget kan då
(teoretiskt) gå ända till omkr. 16° mot vinden.
Alla föregående sifferuppgifter gälla en rotor, hvars
längd är omkr. 5 ggr diametern. Tvärkraftens
storlek ökas något, men motståndet minskas, om
förhållandet mellan längd och diameter ökas.
Nyssnämnda vinklar bli alltså härvid fördelaktigare.

illustration placeholder
Fig. 2. Sammansättning af motstånd (M) och tvärkraft

(K) till en resultant (R).


Rotorerna måste drifvas medelst en kraftkälla å
fartyget. Erforderlig effekt är beroende af
rotorns storlek och hvarfantal. Som exempel kan
tjäna, att en rotor å det utförda rotorfartyget
"Buckau" (längd 15,6 m., diameter 2,8 m.) vid
120 hvarf per minut (periferihastighet 18 m./sek.)
kräfver mellan 10 och 15 hästkrafter. Storleken
af den nyttiggjorda vindeffekten blir utom af
vindstyrkan och hvarfantalet beroende af vindens
riktning och fartygets fart. Vid bästa vindriktning
blir med nyss nämnda rotor (vid 120 hvarf per
minut) vid 10 knops fart och en vind af 6 m./sek.
den tillgodogjorda vindeffekten omkr. 60 hkr. Vid
en vind af 10 m./sek. och samma fart samt
oförändradt hvarfantal blir den 75 hkr, utan att dock den
för rotationen erforderliga effekten ökats. Vid
ogynnsam vindriktning (= liten framåtdrifvande
kraft) kan den tillgodogjorda vindeffekten bli
mindre än den effekt, som åtgår för rotorns drifvande.
Rotorprincipen torde därför med fördel kunna
tillämpas endast vid gynnsamma vindriktningar.

Det hittills enda utförda rotorfartyget, "Buckau"
(se fig. 3), har två rotorer, byggda af 1 à 1,5 mm.
tjock järnplåt. Plåtmantlarna äro invändigt
kraftigt uppstagade. Rotorerna äro strax ofvan midten
och i nedre ändan medelst glidlager lagrade å tjocka
master af stålplåt. En af en elektrisk motor
drifven axel leder genom masten upp till öfre
lagerstället, där den drifver rotorn medelst en
kuggväxel. De elektriska motorerna drifvas af hvar sin
elektriska generator, hvilka i sin ordning drifvas
af en dieselmotor om 45 hkr. Hvarje rotors
hvarfantal och rotationsriktning kunna ändras oberoende
af den andras genom elektriska motstånd och
strömomkastare. En man kan sköta regleringen af
rotorerna. Besparingen af besättningen utgör den
viktigaste fördelen jämfördt med vanliga segelfartyg.
Skötseln består hufvudsakligen endast i
hvarfantalets anpassning efter vindstyrkan och
rotationsriktningens ändring, när vinden går öfver från babord
till styrbord eller tvärtom. Med två rotorer blir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free