- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
65-66

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rullager - Rullbro - *Rullfilm - Rullstensbildningar - *Rullstensåsar - Rullåskledare - Rumboland - *Rumbold. 3. Sir Horace R:s son sir Horace G. M. R. - Rumdelande - *Rumlaborg - *Rummeln - *Rumänien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sfäriska banor, upptagande äfven axialt tryck,
dels ett cylindriskt rullager.

illustration placeholder
Fig. 3. Genomskärning af lagerbox för järnvägsvagn.


Fmn.

Rullbro. Se Bro, sp. 194 och fig. 3.

*Rullfilm. Se Film (äfven i Suppl.).

Rullstensbildningar. Se Glacifluviala aflagringar. Suppl.

*Rullstensåsar, geol. Se vidare Glacifluviala aflagringar. Suppl.

Rullåskledare. Se Åskledare, sp. 1126.

Rumboland (i några dialekter Romboland),
fordom i svensk skogsbygd gängse benämning på
"slättlandet", rumbornas, d. v. s. slättbornas, land
(rymlig, öppen bygd; jfr uttrycket "rum sjö").
Gustaf Vasa kallar sig våren 1521 i ett bref
höfvitsman öfver "allt Rumboland", hvarmed där torde ha
menats uppländsk och västmanländsk bygd. Inom
Uppland förstods med R., enl. Peringskiöld och
Elias Palmsköld, slättbygden kring Uppsala, den
sädesrikaste delen af det gamla Tiundaland. I
Dalarna betecknade R. slättbygden söderut, nedanför
norra Dalarna, hos Peder Swart slättbygden i
Västmanland; i öfre Norrland menades därmed söderut
belägen slättbygd. Rastande slättbor ("romboländare")
på pilgrimsfärd till Trondhjem tros ha gett anledning
till namnen Rombovallen i Linsells kapellförsamling i
Härjedalen och Romboland, en by i Ekshärads socken i
Värmland. – Litt.: N. Ahnlund, "Rumboland"
(i "Oljoberget och Ladugårdsgärde", 1924).

V. S–g.

*Rumbold. – 3. Sir Horace R:s son sir
Horace G. M. R. var 1916–19 brittiskt
sändebud i Bern samt 1920–24 high commissioner och
ambassadör i Konstantinopel. Han var andre brittisk
delegerad vid fredsförhandlingarna med Turkiet i
Lausanne nov. 1922–febr. 1923, blef vid
förhandlingarnas återupptagande i april 1923
förste brittisk delegerad, i stället för den mindre
medgörlige lord Curzon, och undertecknade som sådan
fredstraktaten i Lausanne 24 juli s. å. Sedan
1924 är han ambassadör i Madrid.

V. S–g.

Rumdelande, bot. Se Septicid.

*Rumlaborg var med all sannolikhet Jönköpings stads
första fäste. Det omnämnes redan under Magnus Ladulås’ tid
och förstärktes af konung Albrekt. Se
"Meddelanden från Norra Smålands fornminnesförening 1914" samt
"Jönköpings historia I" (1917).

A. Fbg.

*Rummeln ligger nu i Lettland.

*Rumänien har genom Världskriget samt frederna i
S:t Germain (10 sept. 1919) och Petit-Trianon (4 juni 1920)
fått sitt område ansenligt utvidgadt och gränsar nu
i n. till Tjecho-Slovakien och Polen, i ö. till Ukraina,
med Dnjestr som gräns, och Svarta hafvet, i s. till
Bulgarien och Jugo-Slavien samt i v. till sistnämnda rike
och Ungern (se den vidstående, till art. hörande kartan).
Arealen, Bessarabien inräknadt, uppges till 294,244 kvkm.
med 16,262,177 inv., 55 på 1 kvkm. (1920; enligt
"Almanach de Gotha", 1925). R:s fördelning på historiska
hufvuddelar samt befolkning 1920 framgå af nedanstående
öfversikt med de rumänska namnen i sin officiella form
inom parenteser.
Landsdelar Areal
kvkm.
Invånare
Antal
På 1
kvkm.
Hufvudorter
Banatet (Banat) 17,980 912,993 51Temesvar (Timișoara)
Bessarabien (Basarabia) 44,422 2,363,941 56Kisjinev (Chișinău)
Bukovina (Bucovina) 10,442 820,098 77Czernowitz (Cernăuţi)
Dobrudscha (Dobrogea) 23,262 693,120 30Constanza (Constanţa)
Maramuresch (Maramureș) 8,592 452,486 53Máramaros-Sziget (Sighetul-Maramureșului)
Moldau (Moldava) 38,058 2,233,556 59Jassy (Iași)
Crischana (Crișiana) 17,086 1,216,981 67Grosswardein (Oradia Mare)
Transsylvanien (Transilvania, Ardeal) 57,819 2,598,367 45Klausenburg (Cluj)
Stora Valakiet (Muntenia) 52,505 3,485,859 60Bukarest (București)
Lilla Valakiet (Oltenia) 24,078 1,484,776 61Craiova
Rumänien 294,24416,262,177 55Bukarest (București)


(Sp. 1160) Karpaterna ligga nu nästan h. o. h.
på rumänskt område. – (Sp. 1161) Befolkningen
är tätast i Bukovina, och Crischana samt Lilla
Valakiet äro nu tätare befolkade än Stora Valakiet.
Städernas antal är 142, hvaraf 77 i det gamla R.,
12 i Bessarabien, 13 i Bukovina och 40 i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free