Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 105-106 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ryssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

råvaruframställning och 810,467,000 rubel på
bearbetningsindustri.

Handel (sp. 1410). Sovjet-Rysslands
utrikeshandel är statens monopol och koncentreras i
folkkommissariatet för utrikeshandel (dekret af 22
april 1918 och 11 juni 1920). En af de viktigaste
metoderna för utrikeshandelns reglering är
tulltariffpolitiken, som har till syfte att skydda den
ryska produktionen för utländsk konkurrens.
Under bolsjevikregimens första år förekom ingen
utrikeshandel; först 14 febr. 1922 fastställdes den
första stadgan för importhandel och 13 juni s. å.
en stadga för exporthandel. F. n. (nov. 1925)
gäller tariffen af 8 jan. 1924. Enligt denna
finnas högre tullar för sådana industrigrenar, som
utmärkas för snabb utveckling, äro en solid bas
för andra industrigrenars utveckling och äro
alldeles nödvändiga för landets ekonomi. Industrigrenar
af mindre betydelse ha lägre tullar;
jordbruksmaskiner och gödningsämnen få införas tullfritt.
Handelsrörelsen 1918–23 utgjorde i millioner rubel
sålunda:

År	Import	Export	Omsättning	Balans
1918	57,3	7,5	64,8	– 49,8
1919	0,6	—	0,6	– 0,6
1920	29,3	1,4	30,7	– 27,9
1921	232,4	20,2	252,6	– 212,2
1921–22	275,5	63,9	339,4	– 211,6
1922–23	148,6	133,2	281,8	– 15,4

Åren 1918–20 existerade nästan ingen rysk
export, därför blef balansen rent passiv. 1921–22
började åter exporten, men balansens underskott
nådde i alla fall 211 mill. rubel, emedan enbart
af lifsmedel importerades för 95 mill. rubel,
hvarjämte importen af malmer och metaller (på grund
af industriens dåliga ställning) var mycket stor,
84 mill. rubel. 1922–23 har lifsmedelsimporten
sjunkit till 18 mill. rubel och malm- och
metallimporten till 44 mill. rubel. Af dessa siffror
framgår, att den ryska importen börjar få normala
former. Exporten under 1923 var ganska betydlig;
i första rummet står spannmål, sedan trävaror, lin,
foderkakor, svinborst, läder, tagel, fjäder m. m.
Under 1924 exporterades 225 mill. pud
spannmålsvaror, hufvudsakligen råg och hvete. — Äfven
inrikeshandeln har betydligt minskats. Man kan
värdera hela storindustriens förkrigsproduktion till
3,721,3 mill. rubel. Läggas därtill 902 mill. för
hemslöjdsindustrien och 2,500 mill. för
landthushållningsproduktionen, så befinnes hela
handelsomsättningen ha uppgått till 7,1 milliarder rubel.
Enligt privata statistiska uppgifter kan man beräkna
1922 års handelsomsättning till 2,8 milliarder
rubel, d. v. s. 36 proc. af omsättningen före kriget.

Sjöfart (sp. 1411). Under kriget och
inbördeskriget upphörde sjöfarten med utlandet. Den
återupptogs först 1921 och då i ganska liten skala.
Siffrorna för handelsflottan äro f. n.:

Haf	Fartygsantal	Lastdryghet (i pud)
Norra ishafvet med Hvita hafvet	108	1,118,260
Östersjön	44	4,976,000
Svarta hafvet	304	6,596,288
Kaspiska hafvet	344	13,638,000
	802	26,328,548

Af dessa 800 fartyg voro emellertid 40 proc. under
reparation och 10 proc. mindervärdiga.

Sjötransportens ökning under de senaste åren
framgår af nedanstående tabell:

	I tusen pud
Haf	1913	1921	1922	1923
Hvita hafvet	113,227	21,220	32,961	35,410
Östersjön	445,945	26,591	75,363	45,278
Svarta hafvet	1,193,353	19,693	80,697	119,059
Stilla hafvet	96,966	34,073	45,582	49,049
Kaspiska hafvet	436,051	241,621	257,663	175,091

Dessutom blef 1922 "frivilliga flottan" (ry.
dobrovo’lnyj flot) återupprättad. Den egde 1923 i
Fjärran Östern 11 egna fartyg (22,493 ton), 3
arrenderade fartyg (400 ton) samt 5 fartyg, som gå
i europeiska farvatten (25,935 ton), d. v. s. 50
proc. af förkrigstonnaget. — Luftflottan i SSSR
(upprättad 1923) har 17 aeroplan, som tjäna post-
och persontrafiken.

Järnvägarna (sp. 1411) i R. ha
utvecklats på följande sätt: 53,032 km. år 1900, 70,955
km. 1913, 81,269 km. 1917, 74,240 km. 1920.
Oaktadt förlusten af 7,000 km. efter kriget ökades
järnvägarna i R. åren 1900–20 med 40 proc. (om
de förlorade provinserna medräknas, med 53 proc.).
Under Världskriget och inbördeskriget råkade
järnvägstrafiken i stor oordning. Åtgärder för att
återställa den ha småningom ledt till goda resultat.
1923 var lokomotivens antal 19,642; af dessa voro
8,576 brukbara. Vagnarnas antal var 419,950,
däraf 290,000 brukbara. Den trafikerade
väglängden vid järnvägarna uppgick 1922–23 till
137,3 mill. verst eller 36 proc. af årstrafiken i
väglängd före kriget. Med handelns tillväxt har
äfven järnvägstrafiken blifvit lifligare, hvilket
tydligt märkts under 1924.

Post och telegraf (sp. 1412). 1913
funnos i R. 5,568 post- och telegrafanstalter. 1921
uppgingo de till 9,417 (169 proc. mot 1913).
Antalet minskades något 1922, men uppgick 15 juli
1923 till 9,070 (1,111 post- och telegrafkontor.
6,062 af delningsstationer, 1,434 "hjälppunkter",
315 radiostationer, 148 järnvägspoststationer). I
medeltal finnes 1 postanstalt på 18,000 inv., i guv.
Moskva 1 postanstalt på 9,000 inv., i Turkestan
1 postanstalt på 83,333 inv. Till 1921, då
postportot var upphäfdt, nådde brefantalet sitt
maximum (219,803,000); då portot ånyo infördes,
inträdde någon minskning (1923 till 156,636,000).
— År 1923 funnos i SSSR 1,290 telefonstationer
med 102,000 abonnenter.

Längdmått (sp. 1412). Vid sidan af det
ryska måttsystemet har numera i SSSR införts
äfven metersystemet.

Mynt (sp. 1412). Redan under Världskriget
och särskildt under inbördeskriget var
penningväsendet i R. i oordning. Icke blott de
särskilda republikerna, utan äfven olika städer,
kooperativa föreningar samt de olika arméerna utgåfvo
sina sedlar. Utom dessa sedlar cirkulerade äfven
tsarsedlar, dumasedlar och "Kerenskijsedlar".
1922 var rubeln värd 1/10,000 förkrigsrubel, 1923

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>