Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsvarade den 1/1,000,000 rubel af år 1914. Efter
revolutionen fanns i R. s. k. tova’rnyj rubl
(varurubel), d. v. s. att en arbetare, som fick sin
lön i varurubel, erhöll så mycket lifsmedel o. d.,
som motsvarade värdet i guldrubel 1913. 1923
blefvo alla sedlar, som emitterats före 1922,
annullerade. 1922 infördes ett nytt ryskt
guldmynt, tjervo’nets, hvilket innehåller samma
guldkvantitet som 10 rubel före kriget. Den är =
1 zolotnik 78.24 doli af rent guld (1 zolotnik = 4,26
gr.; 1 dolja = 44,13 mg.). Riksbankens
sedlar lyda på 1, 2, 3, 5, 10, 25 och 50 tjervonets.
1924 offentliggjordes ett dekret om emission af
"riksräntekammarsedlar" på 1, 3 och 5 rubel i
guld. Af silfver präglas mynt på 10, 15, 20 och
50 kopek samt 1 rubel. Af koppar präglas mynt på
1, 2, 3 och 5 kopek.
Kreditanstalter (sp. 1412). SSSR:s
centralbank är riksbanken, som uppstått ur RSFSR:s
bank (grundad 1921): dess balans 1 sept. 1923 var
721,3 mill. guldrubel (tjervonets). Sedan följa
Ryska handels- och industribanken med 20 mill.
guldrubel i grundfond. Exportbanken med 10
mill. guldrubel i grundfond. Ryska kommersiella
banken (O. Aschberg) med 20 mill. guldrubel i
grundfond. Sydöstra kommersiella banken.
Centrala Jordbruksbanken med 40 mill. rubel i
grundfond, Elektrobanken samt kommunala banker,
sällskap för ömsesidig kredit, för jordbrukskredit,
kooperativa banker samt riks-, spar- och
arbetarkassor.
A. de R.
Försvarsväsen (sp. 1413). Armén.
Högsta ledningen utöfvas af folkkommissariatet för
armén och marinen, kalladt revolutionära
krigsrådet. Under detta lyda bl. a. röda arméns stab
(generalstab); röda arméns styrelse, som
handlägger löpande och administrativa ärenden:
inspektionen, som utöfvar högsta ledningen af
arméns utbildning; röda arméns politiska styrelse;
chefen för underhåll och utrustning: styrelsen
för sjöstridskrafterna: styrelsen för
luftstridskrafterna och kommissionen för allsidig undersökning
af förbundets försvar. Under revolutionära
krigsrådet lyda äfven de 9 militärdistriktens styrelser.
Arméns truppförband äro organiserade enligt två
olika principer: a) stående truppförband, hvilka äro
att betrakta som kadertrupper med 2-årig allmän
tjänstgöringstid, och b) territorialtruppförband.
som i princip äro organiserade enligt milissystemet;
dock med jämförelsevis mycket lång
tjänstgöringstid och med fast organisation af förbanden (omkr.
10 proc. kaderpersonal). I allmänhet äro
inf.-fördelningens samtliga truppförband organiserade
enligt ettdera systemet, men äfven "blandade
fördelningar" torde förekomma. Af inf.-förbanden lära
omkr. 50 proc. vara territorialförband. Arméns
nuv. sammansättning torde vara: 65
inf.-fördelningar (om 3 inf.-reg., 1 skv., 1 art.-reg.,
ing.-trupper m. m.). 12 kav.-fördelningar (om 3
kav.-brig. om 2 kav.-reg., 1 art.-div. m. m.). 9
själfständiga kav.-brig, (om 3 kav.-reg., 1 batt. m. m.),
fristående artilleri och pansartrupper m. m.
Inf.-fördelningarna äro sammanförda till armékårer om
2–3 fördelningar, 1 tung art.-div. m. m.
Kav.-fördelningarna äro delvis sammanförda till
kav.-kårer om 2–3 fördelningar. Inf.-reg:tet kommer
att vid genomförd omorganisation bestå af: 3 bat.
(om 3 gevärs- och 1 kulsprutekomp.), 1
inf.-kanonbatt., 1 spaningskomp., 1 krigskemisk station, 1
sjukvårdsafd. m. m. Kav.-reg:tet består af 5 skv., hvaraf
1 kulspruteskv. Artilleriet vid inf.-fördelningarna
är under omorganisation. Art.-reg:tets
sammansättning torde bli: 1 kanon- och 1 haub.-div.
(hvardera om 3 batt. om 6 pjäser). Armékårens tunga
art.-div. består af 2 batt. om 4 pjäser. Det
fristående artilleriet utgöres af tungt art.,
sammanfördt i 8–10 grupper om 2–3 div. om 2–3 batt.,
samt af luftvärnsart., motoriserade divisioner och
järnvägsbatterier. Pansartrupperna bestå af
automobil-, stridsvagnstrupper och pansartåg.
Luftstridskrafternas organisation synes ej vara
slutgiltigt fastställd. De bestå af flyg- och
luftseglartrupper. Hittills har "eskadern" (divisionen) om
2 "eskadriljer" (eskadrar) om 3 flygafd. varit
flygtruppernas högsta enhet. Antalet eskadrar var 1924
omkr. 40. S. å. uppskattades antalet flygplan till
1,200 jämte 500 reservplan. Afsikten lär vara att
i första hand skapa en flygorganisation med 3,000
flygplan. — Arméns fredsstyrka kan ej med
säkerhet fastställas. Stående truppförbandens styrka
(territorialtruppernas kadrar inräknade) uppskattas
till omkr. 560,000 man. Territorialtruppförbandens
fredsstyrka uppskattas till 450–500,000 man (4
årsklasser).
Rekrytering (värnpliktsförhållanden). Enligt
värnpliktslagen af 18 sept. 1925 fullgöres
värnplikten sålunda: Före den egentliga
värnpliktstjänstgöringen eger under 20:e och 21:a lefnadsåren
förberedande utbildning rum under sammanlagdt 2
månader. Denna utbildning föregås af
militärutbildning i skolorna. Ord. inkallelse till egentlig
värnpliktstjänstgöring eger rum under 22:a
lefnadsåret. Tjänstetiden är: aktiv tjänst 22:a–26:e,
reservens 1:a uppbåd 27:e–34:e och 2:a uppbåd
35:e–40:e lefnadsåren. Värnplikten är allmän. De
värnpliktige indelas i 3 kategorier, hvilkas aktiva
tjänstgöring fullgöres på följande sätt: a) Vid
stående armén: tjänstgöringstid 2 år i allmänhet och
4 år vid marinen, b) vid territorialarmén:
tjänstgöringstid 8–12 månader, fördelad med 3
månaders rekrytutbildning 1:a året, 4–8 månaders
tjänstgöring och "möten" om högst 1 vecka
årligen under 2:a–5:e åren. c) vid "öfverskottet":
utbildningen eger rum vid "utbildningscentraler"
utanför de militära förbanden och omfattar en
tjänstgöringstid af sammanlagdt 6 månader,
fördelade på 5 år. Värnpliktiga tillhörande reserven
kunna inkallas till öfningar om sammanlagdt högst
3 månader (befälet högst 12 månader).
Befälet indelas i 4 grupper om sammanlagdt 14
kategorier. Officersgraderna inom andra arméer
motsvaras af befälet i 2:a–4:e grupperna
(3:e–14:e kategorierna). Befälet benämnes efter
innehafvande befattning. Officersgraderna rekryteras
på frivillighetens väg. Första anställning som
officer kan vinnas a) af underbefäl efter genomgång af
befälskurser om 1 eller 1 1/2 års varaktighet; samt
b) af frivilliga efter genomgång af s. k.
normalskola med 3–4 års utbildningstid. För befälets
vidare utbildning finnas skolor och kurser af i
allmänhet 1–2 års varaktighet samt krigsakademier
med 3–4-åriga kurser.
Beväpningen utgöres af: vid infanteriet 7,62 mm
gevär, system Nagant; 6,7 mm. automatgevär,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
