Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rönö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återförenade området. Urspr. föreslogs, att
området skulle definitivt tillfalla Frankrike, om
Tyskland ej inom 6 månader betalat det bestämda
priset; i den definitiva fördragstexten stadgas i
stället, att skadeståndskommissionen, om Tyskland ej
ett år efter betalningsterminens utgång presterat
betalningen, skall enligt Nationernas förbunds
instruktioner ordna saken, i nödfall genom
ifrågavarande grufvors likvidation. Enligt fördraget
finnes i S. ingen obligatorisk eller frivillig
militärtjänst, blott ett lokalt gendarmen för ordningens
upprätthållande. Styrelsen utöfvas af en
regeringskommission, representerande Nationernas förbund
och årligen utsedd af dess råd. Af dess 5
medlemmar skall 1 vara fransman, 1 härstammande
från och bosatt i S. (ej fransman), 3 skola vara
undersåtar i andra länder än Frankrike och
Tyskland. Kommissionen har äfven lagstiftnings- och
beskattningsmakt, men skall därvid höra
"invånarnas valda representanter". Under kommissionens
uppsikt få invånarna behålla sina religiösa
friheter, sin skola och sitt språk. Franskt mynts omlopp
i S. får ej hindras, och efter 5 år införlifvas
området i det franska tullområdet. Som annex till
grufvorna kan franska staten inrätta och underhålla
folkskolor och tekniska skolor för personalen och
dess barn och där meddela undervisning på
franska språket.
S. stod från nov. 1918 till febr. 1920 under
fransk militärförvaltning och var då föremål för
intensiva förfranskningssträfvanden. Dessa fortforo
äfven, sedan regeringskommissionen 26 febr. 1920
öfvertagit styrelsen. Till kommissionens ordf.
utsågs fransmannen Victor Rault, "saarländsk"
medlem blef sept. s. å. ett af förfranskningspolitikens
redskap, d:r Hector, de 3 öfrige voro en
kanadensare, en belgier och den helt förfranskade dansken
grefve Moltke-Huitfeldt. Fransk språkundervisning
infördes som valfri i de tyska folkskolorna, och till
de franska grufskolorna trugades grufarbetarna i
stor utsträckning att sända sina barn. Den franska
garnisonen bibehölls, och upprättandet af det
lokala gendarmeriet förhalades. Franska inflyttade
gynnades genom en förordning af 15 juni 1921,
som gaf rösträtt åt s. k. "saarinvånare", d. v. s.
personer, som vistats i S. tre år (i fråga om
ämbetsmän ett år). Småningom infördes francvaluta.
Mot en mängd af dessa åtgärder protesterade tyska
regeringen utan framgång hos Nationernas förbunds
råd. Under påverkan af opinionen utomlands
började från 1921 inom rådet ett visst omslag
förmärkas och godtyckligheter i förvaltningen stundom
påtalas. Rådet ingrep 1921 mot utvisningar,
Hector och Moltke ersattes af den moderate
saarländaren Kossmann och en spanjor (sedan en tjechoslovak),
befolkningen fick tillfälle att göra sig hörd genom
ett 1922 upprättadt, genom allmän rösträtt valdt
landsråd (ty. Landesrat; dessutom finns en
rådgifvande "studiekommission" af 8 medlemmar), och
vid Locarnokonferensen okt. 1925 lär ha ställts i
utsikt, att landsrådet skall utvecklas till ett med
vidgade befogenheter utrustadt "Saarparlament".
Den tyska propagandan i och om S. ledes af en
"Saarverein" i Berlin, som utger tidskriften "Der
Saarfreund".
Litt.: Regeringskommissionens årliga rapporter
till Nationernas förbund, "Das Saargebiet unter
der herrschaft des waffenstillstandsabkommens und
des vertrags von Versailles" (officiell tysk hvit bok
1921), G. Cadaux, "Le territoire de la Sarre"
(1922), J. Priou, "Le territoire de la Sarre"
(1923), B. W. von Bülow, "Der Versailler
völkerbund" (s. å.; sammanfattning af de tyska
klagomålen), och A. Marvaud, "Le territoire de la
Sarre" (1924).
V. S–g.
*Saar-union (officiellt Sarre-union) tillhör
nu franska dep. Bas-Rhin, arrondissemanget
Saverne. 2,765 inv. (1921).
Saaservisp [saser-], älf. Se Visp 1.
Saavedra [sav-], Bautista, president i
Bolivia (se d. o. Suppl., sp. 719).
*Saavedra y Moragas, E., dog 1912.
Ad. H–n.
*Šabac tillhör nu Jugo-Slavien. 9,224 inv.
(1921). S., hvars befästningar fullständigats före
Världskriget, blef under detta nästan fullständigt
förstördt. Det intogs af österrikarna 12 aug. 1914,
men återeröfrades efter tre dagars förbittrade
strider den 23 af serberna. Under andra österrikiska
offensiven s. å. hölls S. besatt af österrikarna 2
nov.–13 dec. Under 1915 års fälttåg intogs S. 20
okt. af österrikarna, i hvilkas ego staden
förblef till 4 nov. 1918, då den besattes af
fransmännen. Jfr Världskriget, sp. 180, 181,
197 och 249.
H. J–dt.
*Sabadillfrö. Se äfven Giftbok. Suppl.
Sabadillättika (Lusättika). Se Sabadilla
och Giftbok. Suppl.
*Sabatier (sp. 244), Paul, kemist. Om S:s
metod för fetthärdning se d. o. Suppl, samt
Tran, sp. 569.
*Sabatier (sp. 246), Paul, historiker, är
numera professor i kyrkohistoria vid Strassburgs
universitet.
*Sabbatsberg. För att bereda tillfälle till
utvidgning af den vid S. befintliga
sjuksköterskeskolan och i samband därmed tillgodose
sjukhuspersonalens bostadsbehof har förslag uppgjorts till ett
större personalhus, inrymmande äfven
erforderliga undervisningslokaler, för hvilket ändamål
Stockholms stadsfullmäktige anvisat ett belopp af
1,975,000 kr. Sedan detta byggnadsföretag
fullbordats, skall sjuksköterskeskolan göras 3-årig. Med
Svenska Röda korsets direktion har aftal ingåtts om
öfvertagande på vissa villkor af skolans
handhafvande och elevhemmets skötsel. — 1924 vårdades
vid sjukhuset 9,953 patienter; omkostnaderna
uppgingo till 1,835,849 kr., d. v. s. 774,30 kr. pr
underhållsdag. Läkarpersonalen utgjordes s. å. af 5
öfver- och 11 underläkare samt 2 amanuenser.
R. W.
*Sabbatsbrott. I lag af 30 maj 1919 ha
enhetliga regler getts i fråga om handels och viss annan
rörelses idkande, äfven i hvad angår sabbat. I
samband därmed har såväl 1909 års lagstiftning
som straffbestämmelsen i Straffl. 7:3 för
"öppenhållande af kramlåda eller annan dylik bod"
upphäfts. Den nya lagen stadgar ett generellt förbud
för handelsbods öppenhållande å sön- och
helgdagar i deras helhet, icke blott å sabbatstid. Undantag
äro gjorda för sådana bodar, där handel idkas
med mejeriprodukter, ägg, margarin,
konditorivaror, färsk frukt samt blommor. För försäljning af
enbart dylika produkter må sådan bod hållas öppen
å sön- eller helgdag mellan kl. 7 och 10 f. m.
Kommunalmyndigheterna ega dock besluta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
