Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalkonsul i Stockholm 1916–24. Han har vidare varit
led. af Statens handelskommission 1917–21,
af finansrådet 1917–20,
af ryska utredningskommissionen sedan 1918,
af traktatkommittén 1919–23,
af järnvägsrådet sedan 1919,
af ekonomirådet 1920–21,
ombud för svenska staten vid uppgörande af traktater med Tyskland, Finland och Ryssland (1918, 1919, 1920),
led. af importregleringsnämnden 1918–19,
ordf. i svenska träindustriförbundet sedan 1911 och
i Sveriges metallmanufakturförening sedan 1917,
led. af Sveriges allm. exportförenings arbetsutskott sedan 1916 och
af öfverstyrelsen för Sveriges privatanställdas pensionskassa sedan s. å. samt
af Börsstyrelsen sedan 1920,
styrelseled. i Handelshögskoleföreningen i Stockholm sedan 1917,
i Konsertföreningen 1917–21 och från 1924,
i Sveriges industriförbund sedan 1918,
ekonomisk rådgifvare åt Riksförsäkringsanstalten sedan s. å.,
hvarjämte han tillhört olika bolagsstyrelser samt varit
led. af kommittéerna för utställningarna i Rio de Janeiro 1921–22,
Göteborg (jubileums-) 1923 och
Paris (konstindustri-) 1925.
E. F–t.
*Sachs, Edwin, dog 9 sept. 1919.
*Sachsen (sp. 278), förr konungarike, nu
republik i Tyska riket, gränsar i s. till
Tjecho-Slovakien, i v. till Bajern, Thüringen och Preussen samt
i n. och ö. till Preussen. Befolkningen uppskattades
1923 till omkr. 4,855,000 pers., 324 på 1 kvkm.,
en ökning sedan 1919 med 1,1 proc. – (Sp. 281)
Enligt nuv. författning, af 1 nov. 1920, tillhör
suveräniteten folket och utöfvas genom en
representation (landtag) af 1 kammare med 96 medl.
Den väljes enligt proportionell metod för 4 år
genom allmänna, lika, direkta och hemliga val af alla
rikstyska män och kvinnor, fyllda 20 år och bosatta
i landet, utser själf sitt presidium, antar sin
arbetsordning och besluter sin upplösning. Lagstiftningen
tillkommer landtdagen ensam, men lagförslag skola
pröfvas af ministären, som kan anbefalla dem hos
landtdagen i oförändrad eller ändrad form, vanligen
själf är motionär och i vissa fall har suspensivt veto.
Af landtdagen mot ministärens önskan antagna lagförslag
kunna af denna hänskjutas till afgörande genom
folkomröstning. Författningsändring kräfver tillstyrkan
af 4/9 af landtdagsmedl. Finanserna skola ordnas
förskottsvis för 1 år i sänder, och nya statskrediter
fordra landtdagens bifall. Ministären skall aflägga
redovisning inför landtdagen för finansförvaltningen
och står därvid under kontroll af ett särskildt
ämbetsverk (staatsrechnungshof), men har
suspensivt veto mot egenmäktig budgetökning genom
landtdagen. Ministerierna äro nu 7, i det att ett
ministerium för näringarna (wirtschaftsministerium)
tillkommit. – I tyska riksrådet har S. nu 7 röster
och bildar för val till tyska riksdagen 3 valkretsar
(Dresden-Bautzen, Leipzig och Chemnitz-Zwickau),
som utse 96 riksdagsmän. – Amtsgerichte äro nu
112 till antal. Statsbudgeten 1922–23 balanserade
med 2,313,55 mill. mk, och statsskulden 1 april 1922
var 1,500 mill. mk.
E. A–t.
Historia. Revolutionen hösten 1918 fick i S.
ett tämligen våldsamt förlopp, beroende på landets
starka industrialisering och den mångenstädes rådande
arbetslösheten. I Leipzig utbröt revolutionen 8 nov.
Konung Fredrik August III förklarades 11 aug. afsatt
och abdikerade 13 aug. En ny regering, bestående af
3 oafhängiga och 3
majoritetssocialister, tillsattes 15 nov. Sedan följde äfven
i S. en kort period af arbetar- och soldatrådsdiktatur.
2 febr. 1919 valdes en provisorisk folkrepresentation
af 96 medlemmar, hvaraf 42 majoritets- och 15 oafhängiga
socialister, och den antog 28 febr. en "provisorisk
grundlag för fristaten S.", enligt hvilken representationen,
"folkkammaren", utöfvade lagstiftningen och valde
ministerpresident. Till regeringsmedlemmar utsagos idel
majoritetssocialister, sedan de oafhängige i jan. 1919
afgått i samband med partiets radikalisering i S. liksom
i Tyska riket. Ministerpresident var (mars 1919–maj 1920)
G. Gradnauer (se d. o. Suppl.) och därefter till våren
1923 W. Buck (se d. o. Suppl.). Definitiv ny författning
(se ofvan) antogs i okt. 1920 att gälla från 1 nov. s. å.
Kommunismen i Tyskland har en af sina hufvudhärdar i S.,
och svåra oroligheter uppstodo där tid efter annan. I april
1919 dränktes krigsministern Neuring i Elbe, i mars 1920
for friskareledaren Hölz plundrande omkring i Vogtland,
nya oroligheter, bl. a. i Zwickau, uppstodo sommaren 1922
efter mordet på W. Rathenau. Regeringen blef alltmer
beroende af kommunisterna, som i landtdagen utgjorde
tungan på vågen mellan de med hvarandra nästan jämstarke
socialisterna och de borgerlige. 1 mars 1923 valdes till
ministerpresident doktor Zeigner, hvilken medgaf, att
ett rödt garde upprättades och att regeringen skulle
låta sig kontrolleras af en arbetskammare. I okt. s. å.
upptogos t. o. m. några kommunister i regeringen.
Denna råkade nu i skarp konflikt med riksregeringen som
kräfde respekt för rikslagen till republikens skydd mot
upplösning af de röda "hundramannaföreningar", som
bildats på yrkande af en kommunistisk regeringsmedlem
för att möta befarade angrepp från Hitlers
"nationalsocialistiska" väpnade skaror i Bajern. Efter ett
ultimatum af 28 okt. från riksregeringen måste Zeigner
afgå; han häktades därefter för besticklighet och
ådömdes 1924 fängelsestraff, hvilket af hans vänner
ansågs vara ett uttryck för politisk förföljelse. Hans
efterträdare som ministerpresident, den moderate,
af demokraterna stödde socialdemokraten Fellisch,
aflöstes jan. 1924 af socialdemokraten Heldt, i hvars
ministär äfven 3 borgerliga ingingo. Småningom
återinträdde ordnade förhållanden. Bakom de många
ansatserna till "röd revolt" i S. ha metodiskt
bedrifna ryska uppviglingar uppvisats ligga.
S:s nuv. landtdag, vald 5 nov. 1922 för 4 år, består
af 40 socialdemokrater, 19 tysk-nationella, 19 af
tyska folkpartiet, 10 kommunister och 8 demokrater.
V. S–g.
*Sachsen-Altenburg tillhör nu tyska republiken
Thüringen. 211,304 inv. (1919), 159,6 på 1 kvkm.
Hertig Ernst II afsade sig tronen 14 nov. 1918.
Se vidare Thüringen. Suppl.
*Sachsen-Koburg och Gotha. Sedan hertig Karl Eduard
13 nov. 1918 abdikerat, upphäfdes 12 april 1919
föreningen mellan Koburg och Gotha. Med stöd af en
där hållen folkomröstning slöt sig Koburg
till Bajern (1 juli 1920), där det nu ingår i
kretsen Oberfranken (bezirk Koburg) med undantag
af amtet Königsberg, som tilldelades bezirk Hofheim
i Unterfranken. Städerna Koburg, Neustadt, Rodach
och Königsberg förblefvo administrativt omedelbara.
I Gotha hade de oafhängige socialisterna
makten och framkallade genom öfvergrepp en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
