Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sachs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett klippbäcken, där de olika delbäckena skiljas
från hvarandra af klipptrösklar.
O. Sjn.
Saggrenda (Saggrenden), stadsdel i
Kongsberg, Norge, väsentligen bebodd af grufarbetare vid
silfvergrufvan. S. järnvägsstation på
Sörlandsbanan ligger i denna stadsdel.
K. G. G.
Saghatheriidæ, paleont. Se Ungulata, sp.
1079.
*Sagnitz tillhör nu republiken Estland.
Sagvaag [-våg], norsk hamn. Se Stord 1.
*Sahara. Planerna på järnvägar genom S. ha
trots omfattande rekognosceringsexpeditioner,
företagna under senare år (jfr Afrika. Suppl., sp.
65–67), i viss mån förlorat sin aktualitet, sedan
1922 och 1923 franska expeditioner med automobil
lyckats öfvertvära öknen från Tuggurt och
Colomb Béchar till Timbuktu, där äfven regelbunden
turisttrafik varit anordnad. — Bland nyare litt. om
S. märkes T. Orre, "Strövtåg i hjärtat av S."
(1924).
O. Sjn.
*Sahel är nu namn på en del af franska kolonien
Tunisien, mest bekant för sin odling af oljeväxter
och sin fårafvel.
*Sahlberg (sp. 346), R., dog 6 juli 1922 i
Stockholm.
*Sahlberg. — 3. (Sp. 347) J. R. S. tog afsked
från professuren 1918 och dog 8 maj 1920 i
Helsingfors.
T. C.
Sahlbom, Naima, kemist, analytiker, f. 15
maj 1871 i Stockholm, filos. kandidat i Uppsala
1894, filos. d:r i Basel 1910, har varit verksam
som analytiker vid flera olika institutioner (bl. a.
Statens meteorologiska anstalt) och upprättade 1914
i Stockholm ett privatlaboratorium för
vetenskapliga analyser af vatten, mineral och bergarter.
Hon har skrifvit bl. a. Om radioaktiviteten hos
svenska källvatten och dess samband med de geologiska
förhållandena (i Vet. akad:s "Arkiv för kemi etc.",
bd 6, 1916) m. m.
K. A. G.
*Sahle, eng. Zahlah, fr. Zahleh, tillhör nu
franska mandatstaten Stora Libanon. Befolkningen
uppges till omkr. 13,000 inv.
Sahlgren, Gustav Fredrik Jöran,
språkforskare, f. 8 april 1884 i Aspö, Södermanland,
student i Örebro 1902, filos. doktor i Uppsala 1912
och docent i svenska språket vid universitetet där
s. å., var 1913–20 anställd vid redaktionen af
Svenska akad:s ordbok och är sedan 1916 docent
vid universitetet i Lund. S. har utvecklat en
synnerligen omfattande och initiativrik vetenskaplig
alstring som ortnamnsforskare med bl. a.
Edsbergs härads sjönamn (1908), Skagershults sockens
naturnamn (gradualafh. 1912, båda i "Svenska
landsmålen"); Om namnet Tvebottnetjärnen (1913),
Blåkulla och blåkullafärderna (1915), Grimåsen
och Dimbo (1916), Svenska ortnamn och svensk
bebyggelsehistoria (1919), De skånska häradena och
deras namn (1920), Sta-namnens ålder
(1921–22), Nordiska ortnamn i språklig och saklig
belysning (1922–24), alla i tidskriften "Namn och
bygd", som S. uppsatte 1913 och redigerat allt
från dess början, Västgötska ortnamn av typen
Kölingared (1918) och Hälsingborgstraktens
ortnamn (i "Hälsingborgs historia", utg. af L. M.
Bååth 1925), hvarjämte S., som sedan 1910 är
sekreterare för Örebro län i undersökningen af
ortnamnen där och ledare af samma undersökning i
Hallands län hos k. ortnamnskommittén, af
hvilken han 1919–22 var led. och för hvars
publikationer han 1918 utarbetade en ny plan, på dess
uppdrag redigerar "Sverges ortnamn. Örebro län"
och "Hallands län". S. har vidare skrifvit ett
stort antal andra filologiska uppsatser och
afhandlingar, såsom Linnés talspråk (i "Sv.
Linnésällskapets årsskrift", 1920). Han är redaktör af serien
"Svenska bygder i äldre beskrivningar", i
hvilken han själf med kommentarer utgett 3 bd, bl.
a. Linnés "Skånska resa" (1920), och har äfven
utgett Olai Petri "Svenska krönika" (1917), S.
Ödmanns "Hågkomster" (1918) och "C. O. Svahns
svartkonstbok" (1918, i "Folkminnen och
folktankar") samt redigerar Vet. societetens "Årsbok"
(1920 ff.). Medgrundare af Vetenskapssocieteten i
Lund och dess tidskrift "Litteris", af hvilken han
varit medredaktör, har S. 1925 äfven tagit initiativet
till "Sydsvenska ortnamnssällskapet".
R–n B.
*Sahlin. 1. Karl (Carl) Yngve S. dog
natten 28–29 maj 1917 i Fornåsa prästgård. —
Hans Öfverensstämmer Platos sedelära med
kristendomens? utkom 1875. Sp. 352, rad 9–11 nedifrån
orden och ..... (s. å.) utgå. — 2. Maurits
R. S. tog 1919 afsked från landshöfdingämbetet,
hvartill han varit endast förordnad, fick s. å.
landshöfdings n. h. o. v. och var maj—nov.
1923 t. f. överståthållare. Han har varit ordf. i
kommittéerna ang. de enskilda järnvägarnas
förstatligande (1918), lufttrafiken (1919) och
Östkustbanan (1920) samt för sakkunniga rörande
blindväsendet (s. å.) och i styrelsen för Nationalföreningen
mot emigrationen (1921). — 4. Axel S., brorson
till S. 1, ingenjör, f. 1855 i Ed, Värmland,
utexaminerad från Tekniska högskolan 1877, hade
sedan 1881 i Förenta staterna en följd af år
ledande platser vid de stora amerikanska
järnverken Cambria steel co. och Pottstown iron co. i
Pennsylvania, Maryland steel co. i Baltimore m. fl.
och kallades 1898 till chef för Millom and Askam
hematite iron co:s masugnsanläggningar i
Cumberland, England. Efter 1903 har han egnat sig
åt konsulterande verksamhet inom olika
områden af metallurgien. Han är delegare i den
världsbekanta anglo-amerikanska ingenjörsfirman Julian
Kennedy, Sahlin & co., hvilken sedermera
ombildades under firmanamnet International
engineering co. med hufvudsäte i Bruxelles samt filialer
i London och Pittsburg. S. anses som en af
samtidens förnämsta auktoriteter i fråga om
koksmasugnar och tackjärnsframställning samt var en af
de 4 fackmän, som 1901 utsändes till Nord-Amerika
af British iron trade association för att studera
den amerikanska järnindustrien ur engelsk
synpunkt. I det klassiska arbetet American
industrial conditions and competition (1902), hvari
resultatet af dessa fackmäns iakttagelser
sammanfattades, utarbetade S. de delar, som afhandla
masugnsdriften. S:s namn är knutet bl. a. till
anläggningen af det stora järnverket Tata iron and steel
works i Sachi, Centralprovinserna, Indien.
4. G. H–r.
*Sahlin (sp. 354), Karl (Carl) A., lämnade
1917 platsen som disponent vid Laxå bruk och var
1917–24 verkst. direktör för Bångbro intressenters
a.-b. Han var led. af Handelsrådet t. o. m. 1920
och ordf. i Bergshandteringens vänner t. o. m.
1921 samt blef 1925 led. af Järnvägsrådet. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
