Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satureja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.213
Schauman -Schéele
214
"Schauman. - 3. J. A. S:s Från sex årtion-
den i Finland utgafs 1924 i ny, illustrerad uppl.
af sonen G. K. A. S. - 5. Georg K. A. S.
har vidare offentlig-
gjort flera uppsatser
rörande förbudet af
1850 mot utgifning af
annan finskspråkig lit-
teratur än religiös och
ekonomisk samt visat,
att denna under språk-
striden den svensk-
språkiga bildade klas-
sen tillskrifna åtgärd
alls icke tillkommit
på inhemskt initiativ.
1924 utgaf han Kam-
pen om statsskicket i
Finland 1918, i hvilken
strid han själf tagit en inflytelserik del i repu-
blikanskt syfte. S. är sedan 1919 riksdagsman,
företrädande den svenska (borgerliga) "vänstern".
Han satt som led. i religionsfrihetskommittén af
1917 och var ordf. i kommittén för kyrkans skil-
jande från staten af s. å. S. har varit medlem
af Interparlamentariska unionens råd 1923-24
och af Nord. interparl. förb:s råd sedan 1924.
- 6. Eugen W. S. Se B. Estlander, "E. S.
En livsbild ur Finlands kamp mot Ryssland" (1924).
Hans grafvård på Borgå kyrkogård restes af Fin-
lands studenter. - 7. J u l i u s O s s i a n S., ku-
sins son till S. l, lä-
kare, f. 30 mars 1862
i Jakobstad, d. 6 febr.
1922 i Helsingfors,
blef med. doktor 1894
på aih. Zur kenntnis
der sogenannten botrio-
cephalus-anämìe, hvil-
ken gjorde epok i fråga
om kännedomen af
denna sjukdom. Denna
och andra blodsjukdo-
mar, främst den perni-
ciösa anemien, för hvars
uppkomst han påvisade
det konstitutionella an-
lagets roll, egnade S. under hela sitt lif ett ingå-
ende intresse. Efter hans död utkom en af honom
(jämte F. Saltzman d. y.) förf. monografi, Die perni-
ziöse anämie (i "Enzyklopädie der inneren medi-
cin", 1923). S. blef docent i klinisk medicin vid
Helsingfors’ universitet 1897. e. o. professor 1908
och förestod sedan 1910 den propedeutisk-med. kli-
niken. Hans lifsverk var bildandet 1921 af Sam-
fundet folkhälsan i Svenska Finland (se d. o.
Suppl.). Han hade dessförinnan (1912-21) varit
ordf. i samfundets föregångare, Sv. litt. sällsk:s
i Finland s. k. Florinska kommission. Till detta
samfund testamenterade han hela sin mycket be-
tydande förmögenhet, närmast för upprättande af
ett institut för teoretisk och tillämpad ärftlighets-
forskning. S. var led. af Finska vet. soc. och
Svenska läkaresällskapet. 3, 5-7. T. C.
*Schaumburg-Lippe är nu en republik i Tyska
riket, den näst Bremen och Lybeck till areal min-
sta, till folkmängd absolut minsta. 46,357 inv.
(1919), 136 på l kvkm. Furst Adolf afsade sig
16 nov. 1918 tronen för sig och sin ätt. Enligt
författningen af 24 febr. 1922 väljas landtdagens
15 medl. nu genom allmän, lika, hemlig och di-
rekt rösträtt efter proportionell metod. Regeringen
utöfvas af en styrelse om 5 pers. Yid val till tyska
riksdagen tillhör S. nu valkretsen Westf alen-
nord. K. A-t.
*Sehauta, Fr., dog i jan. 1919.
Schedonorus, bot. Se Z er n a.
*Scheel. 1. H. C. J. S. blef höjesteretsassessor
1912 och justitiarius i Höjesteret 1920. - 3.
0. S. är sedan 1915 öfverläkare vid Ullevaal sjuk-
hus i Oslo. _ l, 3. M. H.
Scheel [Jël], Otto, evangelisk tysk teolog, f.
7 mars 1876 i Tönder, Schleswig, docent i Kiel
1900, titulärprofessor där 1905, blef 1906 e. o.
och 1919 ord. professor i Tübingen i kyrko- och
dogmhistoria samt ordf. i kommissionen för refor-
mationstidens utforskande. Sedan 1924 är S., som
1921 afböjde kallelse att efterträda Harnack i Ber-
lin, professor i Kiel. Betydande både som forskare
och föreläsare, bidrog han jämte K. Muller och
Heim att göra Tübingens evangelisk-teol. fakultet
till den mest besökta i Tyskland. Hans författar-
skap rörde sig framför allt på det dogmhistoriska
området (bl. a. Die anschauung Augustins uber
Christi person und werk 1901, Die dogmatische be-
handlung der tauflehre in der modemen positi-
ven theologie 1906 och betydande art. i en-
cyklopedien "Religion in geschichte und gegen-
wart", där han var en af utgifvarna) samt inom
Lutherforskningen (bl. a. Luthers stellung zur
Heiligen schrift 1902, "Ergänzungsband" I och
II till Braunschweiguppl. af Luthers skrifter,
den särskildt viktiga Die entwicklung Luthers bis
zum abschluss der vorlesungen uber den Römerbrief
1910, Dokumente zu Luthers entwicklung 1911, Die
justitia passiva Dei bei Luther 1912). Den första
på modern historisk-kritisk forskning grundade Lu-
therbiografien är S:s Martin Luther (I, 1915; 3:e
utvidgade uppl. 1921; II1917, går till Luthers evan-
geliska genombrott 1512-13), som utan tvifvel
kommer att förbli grundläggande både genom den
historiska kritikens skärpa, orienteringen i tidens
hela miljö, de djärfva nya uppslagen under omge-
staltning af den traditionella bilden af Luthers ung-
domshistoria, inträngandet i Luthers inre utveck-
ling och den mördande kritiken af de moderna ka-
tolska Lutherteckningarna. - Äfven åt urkristen-
domens historia egnade S. undersökningar (bl. a.
Die kirche im urchristentum 1912), och han före-
läste både däröfver och öfver Luther och Gustaf II
Adolf vid .besök i Lund, Stockholm och Uppsala
1921. Hans intresse drogs efter Världskriget till
att försvara tyskheten i hans íödelseprovins (bl.
a. Dänemark und wir 1915, Die schleswig-hol-
steinische erhebung und wir 1923). Han utger
(tills, med Zscharnack) "Zeitschrift fur kirchen-
geschichte". IIj. II-t.
*Scheele, K. V. Spalt 979 rad 5 uppifrån siar
födelse bör vara död.
*Schéele, von. - 3. K. Henning G. von
S. fick på grund af sjukdom 1919 tjänstledighet
och dog 7 april 1920 i Uppsala. Se J. Norrby,
"K. H. G. von S. Några drag ur hans livsbild"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
