- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
237-238

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schottky ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

237

Schrimm-Schulthess

238

ste). S:s libretter vittna om fantasikraft och säker
instinkt för det teatraliskt spännande, men hans
smak är ej alltid lika pålitlig. Han lockas af det
sällsamma, elementära, extatiska i känslolifvet; det
centrala för honom är den ohämmade eller hämma-
de kärleksdriften, psykologiskt och patologiskt skild-
rad med allt hvad den kan medföra af lyckoberus-
ning, besvikelse och tragik. Hans operamusik har
kännetecknats som i stort sedt ett utflöde af äkta
wiensk lefnadslust, med utbrott af extas, vision,
skräck, lystenhet och yra, f. ö. korthuggen dekla-
mation omväxlande med bred italianiserande melo-
dik, en ständig växling af taktarter och sväfning
mellan de tonala begreppen, i brutet färgspel alltjämt
glittrande och skimrande instrumentalklanger med
dissonanser liksom ur en främmande värld. Ur
handlingen framgående hvilopunkter i form af fest-
tåg, danser, pantomimer, backanalier o. d. inför
han gärna.

Bland S:s öfriga kompositioner äro att nämna 2
uvertyrer, 116:e psalmen för damkor och orkester,
Schwanengesang för blandad kör och orkester, en
genialisk kammarsymfoni för 23 soloinstrument (spe-
lad i Stockholm 1920), üin tanzspiel och romantisk
svit för orkester, solosånger och några pantomimer.
Monografier öfver S. ha skrifvits af Bekker (1919),
Kapp (1921) och Rud. St. Hoffmann (s. å.). E. F-t,

’Schrimm (officiellt &rem] tillhör nu Polen, voje-
vodskapet Poznaií. 6,688 inv. (1921). S. är namn
äfven på ett distrikt (57,557 inv., 1921) i vojevod-
skapet Poznan.

"Schroda (officiellt er öda) tillhör nu Polen,
vojevodskapet Poznan. 7,199 inv. (1921). S. är
namn äfven på ett distrikt (49,339 inv., 1921) i
vojevodskapet Poznan.

*Schroeter, J F. W., blef 1919 professor i
astronomi vid universitetet i Oslo. Han utgaf 1923
Haandbog i kronologi och har många år redige-
rat den af universitetet utg. almanackan. M. H.

*Schröder (sp. 1183), Gustaf. Hans Sam-
lade skrifter började utges 1919 (hittills, 1925,
14 bd).

*Schröder (sp. 1186), Richard, dog 3 jan.
1917 i Heidelberg.

*Schröder (sp. 1187), Leopold von, dog
S febr. 1920 i Wien. Lebenserinnerungen utgaîs
postumt (1921).

*Schröderheim? Elis. - Hans hustru, Anna
Charlotta S., dog l jan. 1791.

*Schubert, Franz. Se A. Hillman, "Schubert"
(1922).

*Schuch, Werner, dog 24 april 1918 i Berlin.

*Schuchardt, Hugo, har ytterligare skrifvit
bl. a. Zur kenntnis des baskischen von Sara (1922).
Till S:s 80-årsdag utgaf s festskriften "Hugo
Schuchardt-brevier. Ein vademekum der allge-
meinen sprachwissenschaft" (1922).

Schuldheis, Johan Georg, läkare, ämbets-
man, f. 11 sept. 1864 i Stockholm, d. där 22 febr.
1909, aflade med. licentiatexamen vid Karolinska
institutet 1892, egnade sig 1893 åt hospitalsläkar-
banan, tjänstgjorde vid sinnessjukhusen i Lund och
Uppsala och fäste 1895 uppmärksamheten vid sig
srenom den polemiska skriften Om vården och det
rättsliga skyddet af sinnessjuka. En vidräkning
med d:r Anton Nyström, utmärkt genom bitande
sarkasm och makt öfver språket, öfvertygande fram-

ställningskonst och sakkunskap. S. blef 1898 med.
d:r och docent i psykiatri i Uppsala på afh. Om
sinnessjuka fångar i Sverige under åren 1865-#4,
ett af de mera betydande rättspsykiatriska verken
på svenska, hvarigenom
S. bleí en af de förste,
som påvisade vikten af
noggrann psykiatrisk
undersökning af sinnes-
beskaffenheten hos per-
soner tilltalade för
brott. Trots bestäm-
melserna rörande sådan
undersökning redan i
ett k. br. till Sund-
hetskollegium af 9 mars
1826, hade, såsom S:s
efterforskningar visade,
1865-94 icke min-
dre än 1,702 psy-
kiskt abnorma eller sinnessjuka personer blifvit
dömda, utan att sakkunnigt utlåtande inhämtats,
samt förhandenvaron af psykisk rubbning blifvit aí
domstolen förbisedd i 69 proc. af alla fall. S:s afh.
hade grundläggande betydelse för det samarbete,
som kommit till stånd mellan straffrättslärda och
målsmännen för rättspsykiatri och abnormvård. I
en mängd till det afhandlade ämnet hörande detalj-
frågor röja sig S:s psykologiska blick och kritiska
skärpa, t. ex. i fråga om misstanke om simulation.
S. utnämndes 1901 till medicinalråd och öfvertog
1902 öfverinspektörsbefattningen öfver sinnessjuk-
vården i riket. 1902 framlades af Medicinalstyrel-
sen ett af S. skrifvet Betänkande med plan för
sinnessjukvårdens ordnande. Den var baserad på
en undersökning ang. sinnessjuka och sinnes-
slöa i riket, utgörande en af S. genomförd, approxi-
mativ beräkning af deras antal, den enda beräk-
ning vi ega och som ännu i dag måste läggas till
grund för uppskattningen af det behöfliga antalet
sjukhusplatser. I anläggningen och fullbordandet
af de nya sinnessjukhus (hospital), till hvilka i
öfverensstämmelse med den uppgjorda planen anslag
beviljades, nedlade S. ett utomordentligt förtjänst-
fullt arbete. För vidsträckt spridning afsågs S:s
på uppdrag af Medicinalstyrelsen utarbetade skrift
Råd och anvisningar rörande vården af sinnes-
sjuka i enskilda hem och å f or sörj ning sinr ätt-
ningar (1906). Stor omsorg egnade S. äfven åt
sinnesslövården. Se K. M. Linroths minnesruna
öfver S. i Sv. läkaresällsk:s förh. 1909. G-s.

Schulthess, Edmund, schweizisk politiker, f.
1868, var först advokat i Brugg, kantonen Aar-
gau, sedermera juridisk konsulent hos en stor ma-
skinfirma i Baden, blef 1905 led. af schweiziska
ständerrådet och är sedan 1912 medlem af för-
bundsrådet, där han leder ekonomidepartementet.
S. hade under Världskriget betydande andel i, att
Schweiz relativt väl kunde förses med råvaror och
lifsmedel. Som förbundsrådets president 1917 al-
vecklade han den konflikt, som uppstått genom för-
bundsrådsledamoten A. Hoffmanns åtgärd att under-
lätta framlämnandet af ett tyskt separatfredsanbud
till ryska regeringen (se därom Hoffmann,
Arthur. Suppl.). S. genomdref en ny fabriks-
lag och införandet 1919 af 48 timmars arbets-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:39 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free