- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
259-260

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sedgwick ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259

Segeltorp-Seip

260

stiga. Ehuruväl vissa aërodynamiska försök med
segelflygningens hjälp lättare kunnat utföras, torde
den dock i hufvudsak vara att anse endast som en
sport. R. W-r.

Segeltorp, municipalsamhälle i Huddinge soc-
ken, Stockholms län, 3 km. v. om Alf sjö station
vid Statens och Stockholms-Nynäs järnvägar. 256
har areal. 1,051 inv. (1925). S. är genom auto-
mobilomnibus förbundet med Stockholm. Tax.-v.
å bev.-pliktig fast egendom var 1,837,400 kr. och
den bev.-tax. inkomsten 722,830 kr. 1924. Muni-
cipalskatt: 50 öre per bev.-krona (1925). E. A-t.

*Segersjö. Sedan en del af godset frånsålts och
förvandlats till fideikommisskapital, har godset en
areal af 1,650 har, hvaraf 500 har åker. H. J-dt.

*Segersta är nu annex till Hanebo, Åla kon-
trakt, Uppsala stift. 1,468 inv. (1925).

’Segerstad. 1. S. är sedan l maj 1923 annex
till Gräsgård, Växjö stift, Ölands södra kontrakt.
358 inv. (1925). - 2. S. är jämte Valtorp och
Håkantorp sedan l maj 1920 annex till Stenstorp,
Skara stift, Falköpings kontrakt. 418 inv. (1925).

*Segerstedt. - 3.
Torgny K. S. läm-
nade juni 1917 redak-
törskapet i "Forum".
Han är från l juni
s. å. hufvudredaktör
för "Göteborgs han-
dels- och sjöfartstid-
ning" och har på
denna post gjort sig
känd för själfständig,
mot olika partier kri-
tisk hållning och som
skarp i polemiken.

3. V.S-g.

.Seghet. Spalt 1453,
rad 5, siar till smältpunkten, bör vara till närhe-
ten af smältpunkten. K. A. V-g.

Segmentalorgan, zool., dets. som nefridier.
ðe Exkretionsorgan. Suppl. L-e.

*Ségur, gammal fransk adelsätt. - 6. Pierre
de S., markis, författare, f. 13 febr. 1853 i
Paris, d. 13 aug. 1916 på slottet Vilîiers invid
Poissy, blef 1876 auditeur i Conseil d’état, men
lämnade snart statstjänsten och egnade sig efter
omfattande forskningar åt historiskt författarskap.
Bland hans skrifter märkas Le maréchal de Ségur
(1895), Le royaume de la rue Saint-Honoré (1897;
om madame Geoffrin), La dernière des Condé (1899)
och Julie de Lespinasse (1905). Hans förnämsta
arbete är en biografi i 3 dir öfver marskalken af
Luxembourg: La jeunesse du maréchal de Luxem-
bourg, 1628-88 (19CO), Le maréchal de Luxem-
bourg et le prince ^Orange, 1668-1678 (1902)
och Le tapissier de Notre Dame. Dernières années
du maréchal de Luxembourg, 1678-1695 (1903).
Detta arbete belönades af Franska akademien (1904)
med stora Gobert-priset, och S. invaldes i akade-
mien 1907 (efter E. Rousse). Hans sista större
arbete var Au couchant de la monarchie. I. Louis
XVI et Turgot (1910), //. Louis XVI et Necker
(1913). S. utgaf af ven ett par serier biografiska
skisser: Gens d’autrefois (1903; bl. a. om Bern-
hard von Galen och om general Rostoptjins roll vid
Moskvas brand 1812) och Esquisses et récits (1908;

bl. a. om grefve L. Ph. de Ségur) och en sam-
ling tal och föreläsningar, Parmi les cyprès et
les lauriers. - S:s styrka låg i den historiska
porträtteringskonsten och miljöskildringen samt den
eleganta språkbehandlingen, medan han däremot
stundom brast i fråga om vetenskapligt kritisk
skärpa. V. S-g.

*Sehested. - 6. Frederik S. - Sonen
H a n n i b a l S. dog 1924 och dottern T h y r a S.
1923. P. E-t.

*Sehlstedt, Elias, var amatör i landskapsmål-
ning. En Utsikt vid Ångermanälfven förekom på
Konstakademiens utställning 1850. G-g N.

.Seîdl. - 2. E m a n u e l S. dog 26 dec. 1919
i München. G-g N.

Seidler [sa7 j d-], Ernst, ritter von, österrikisk
ämbetsman, politiker, f. 5 juni 1862 i Schwechat
nära Wien, blef efter verksamhet som förvaltnings-
ämbetsman och domare m. m. lärare i national-
ekonomi vid bergshögskolan i Leoben och 19CO
chef för jordbruksministeriets handelspolitiska af-
delning. Vid sidan däraf var han docent i förvalt-
ningsrätt vid Wiens universitet (med professors ti-
tel) och en tid äfven prof. i samma ämne vid
jordbrukshögskolan. S. var juni 1917-juli 1918
Österrikisk ministerpresident, men kunde föga ut-
rätta för genomförandet af den nationella autonomi
han uppställt på sin ministärs program (se Öster-
rike, sp. 252-253). Han var därpå till revolu-
tionen i nov. 1918 kejserliga kabinettets direktor,
återvände till sin professur och blef president för
den 1921 bildade Italo-Oeditbank. S. är fram-
stående vetenskapsman på vattenrättens område
och anses som skapare af den moderna österriki-
ska vattenrättslagstiftningen. V. S-g.

Seierstenbefästningarna. Se Veisingenbe-
fästningarna.

Seiferts, Teodor s, lettisk litteraturhistoriker,
professor i lettiska språket vid universitetet i Riga.
Se om honom Lettiska språket och lit-
teraturen. Suppl., sp. 131, där han mindre
riktigt kallas S e i f e r t.

*Seignobos, Charles, är nu den främste re-
presentanten i Frankrike för den metodiskt grund-
liga häfdaforskningen med dess nyktra framställ-
ningssätt i motsats mot den af Franska akademien
omhuldade riktning inom fransk historieskrifning,
som lägger huívudvikten på fängslande miljöskil-
dring och oratoriskt elegant framställningssätt.
Till politisk åskådning är han radikal republikan.
Bland hans senare arbeten märkas flera läroböcker
i historia, 1815-1915. Du congrès de Vienne à la
guerre de 1914 (1915) och delarna VI-VIII och
en af delning af del IX i den af E. Lavisse utgifna
"Histoire de France contemporaine" (1921-22).

’Seillière, E r n e s t A. A. L. d e, blef led. af
Institutet 1914.

Seim, representantförsamling. Se A r m e n i e n.
Suppl., sp. 290. Jfr Se j m (äfven i Suppl.).

Seimas, namn på litauiska riksdagen.

Seip, Didrik Arup, norsk språkforskare, f.
1884 i Hoböl, östfold fylke, tog språkhistorisk äm-
betsexamen 1911, studerade i Köpenhamn, Berlin
och Uppsala 1912-16, bleí filos, d-r 1916 och
s. å. professor i riksmål (senare nordisk språkveten-
skap) vid Oslo universitet. S. var medlem af den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free