Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Selskabet til de skiönne og nyttige videnskabers forfremmelse ... - Sendt. - Sene - *Senegal - *Senglaciala tiden - *Sengångare - Senil involutionsprocess - *Senior - *Senlis - *Sennheim (officiellt Cernay) - Sensibilisator - Sensibiliserad vaccin - Sensibilisin - Sensibilogen - Senta - *Senusi-orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Justitiedepartement Högsta domstolen; de forna
senatorerna fingo i stället titeln ministrar (i
Statsrådet) eller justitieråd (i Högsta domstolen). –
Turkiet har enligt 1924 års författning ej mer
någon senat. – Efter Världskriget har i de nytillkomna
staterna Polen och Tjecho-Slovakien inrättats
en folkrepresentationens öfre kammare med
namnet senat. Så kallas äfven regeringen i den
fria staden Danzig.
V. S–g.
Sendt., vid växtnamn förk. för O. Sendtner
(se d. o.).
Sene, bot., namn på släktet Molinia.
*Senegal. 1. Järnväg utmed floden är nu
färdigbyggd mellan Kayes och Niger, 555 km., som
fortsättning på sträckan S:t Louis–Dakar–Kayes,
786 km. – 2. Befolkningen var 1,269,116 pers.
(6,6 på 1 kvkm.). hvaraf 4,966 fransmän och 785
andra européer (1923). Koloniens lokala budget
balanserade med 30,559,261 frcs 1924. Utrikeshandeln
uppskattades till 323,375 mill. frcs för
import och 280,453 mill. frcs för export (1923). –
3. Öfre S.-Niger heter från 1920 Franska
Sudan (se Franska Väst-Afrika.
Suppl.).
1–3. E. A–t.
*Senglaciala tiden. – Bifogade, af G. De Geer
uppgjorda karta visar den senglaciala tidens förlopp
i Sverige.
För Skandinavien räknar man numera i enlighet
med G. De Geer den senglaciala tiden från början
af den yngre baltiska isströmmens afsmältning samt
sätter gränsen mellan senglacial och postglacial tid
vid den tidpunkt, omkr. 8,700 år sedan, då den
afsmältande inlandsisen i östra Jämtland delade sig i
2 parter genom tappning af en stor issjö, som
dittills varit uppdämd af ismassan. Den senglaciala
tiden indelar G. De Geer i olika skeden, i det att han
går ut från det läge isranden intagit vid början af
de ifrågavarande skedena. Vid den senglaciala tidens
början hade inlandsisen den största utbredning, som
den någonsin haft som yngre baltisk isström (se karta
i Suppl., bd 34, sp. 448), och efter israndens dåv.
läge midt igenom Jylland har G. De Geer kallat detta
skede det daniglaciala. Det därpå följande
skedet har benämnts det gotiglaciala, och vid dess
början hade isranden sitt läge utmed Hallands kust
och vidare längs södra sidan af Hallandsås i
sydvästlig riktning ned till sydöstra Skåne och i en
slynga tillbaka till trakten af Hälsingborg och öfver
Danska öarna till södra Jyllands, Slesvigs och
Holsteins kust, och därifrån torde fortsättningen
sökas i Nord-Tysklands s. k. Baltiska höjdrygg (se
d. o. Suppl.). Det sista skedet af den senglaciala
tiden har fått namnet det finiglaciala, och
vid dess början hade isen dragit sig så långt
tillbaka, att dess bräm stod vid rået (se Ra, äfven i
Suppl.) i Oslofjorden och de stora mellansvenska
ändmoränerna från Vänern till Nynäs samt gick
vidare förbi Hangö till den stora grusryggen
Salpausselkä (se Finland, sp. 275) och ytterligare
åt n. ö. in i Finland. Man beräknar, att
från det gotiglaciala skedets början till nutiden
skulle 15,700 år ha förflutit och att de
gotiglaciala och finiglaciala skedena skulle tillsammans
ha varat omkr. 7,000 år. Kartan åskådliggör,
utom hvad som redan omtalats, isdelare och
vattendeläre samt kustlinjen vid ishafvets största
utbredning. Som nollpunkt för geokronologien har
här blifvit satt gränsen mellan postglacial och
senglacial tid. – Af de Blytt-Sernanderska
klimatperioderna (se d. o. Suppl.) skulle seoiglaciala
tiden omfatta de arktiska och subarktiska
perioderna, medan de öfriga skulle tillhöra
postglacial tid.
K. A. G.
*Sengångare, zool. I sengångarnas grofva hår
lefva som parasiter alger hörande till Myxophyceæ
och Chlorophyceæ, som ej äro funna annorstädes.
En annan art af det till Chlorophyceæ hörande släktet
(Trichophilus) lefver i skalet af en Clausilia (se
Slutmunsnäcka) i Anderna, som till följd
däraf får en grön färg, en ”skyddande likhet” (se
Mimicry) med omgifningen.
G. L–m.
Senil involutionsprocess. Se Ålderdomssjukdomar,
sp. 1002.
*Senior, idrottst., fullgiltigt utbildad idrottsman.
För seniorklassen finnes ingen åldersgräns,
hvarken uppåt eller nedåt. Täflingar för seniorer
äro sålunda öppna för hvem som helst, som i öfrigt
uppfyller de för täflingen stipulerade villkoren
(kön, amatörskap, vikt o. s. v.). Jfr Junior.
Suppl., och Old boy.
E. B–ll.
*Senlis hade 6,472 inv. 1921. Under Världskriget
intogs S. 2 sept. 1914 af tyskarna (1:a armén,
v. Kluck). I samband därmed fysiljerades sju som
gisslan tagna personer, hvaribland borgmästaren
Odent, som skäl hvarför anfördes, att invånarna
skulle ha beskjutit de tyska trupperna, då dessa
inträngde i staden. Händelsen väckte en storm af
förbittring i Frankrike och omnämndes ofta under
den mot Tyskland riktade ententepropagandan.
10 sept. besattes S., som då var delvis förstördt,
åter af fransmännen. Jfr Världskriget, sp.
164–166, och Marne. Suppl.
H. J–dt,
*Sennheim (officiellt Cernay) tillhör numera
Frankrike. 3,289 inv. (1921). S. besattes under
Världskriget 8 aug. 1914 af fransmännen. 9–10
s. m. utkämpades i linjen Mülhausen-S. ett
fältslag (”första slaget vid Mülhausen”) emellan
fransmännen och tyskarna, som återtogo staden. S.
ingick därefter som en stödjepunkt i tyska fronten
i Elsass och blef föremål för hårda strider,
särskildt i sept. och dec. s. å. samt i jan., febr. och
april 1915, men förblef dock i tysk ego till
krigets slut. Jfr Världskriget, sp. 159 och
185, samt Mülhausen. Suppl.
H. J–dt.
Sensibilisätor, bakteriol., detsamma som
amboceptor (se d. o. Suppl.).
Sensibiliserad vaccin. Se Vaccination,
sp. 212.
Sensibilisin. Se Anafylatoxin. Suppl.
Sensibilogen. Se Anafylatoxin. Suppl.
Senta, kvinnlig hufvudroll (visionär norsk
sjökaptensdotter; sopran) i operan ”Den flygande
holländaren” af Wagner (se denne, sp. 302 och
306–307).
*Senusi-orden. Senusiterna voro under åren
1900–20 invecklade i en rad strider med
fransmän, italienare och engelsmän, och orden vann
under denna tid ökad anslutning i Egypten och
Arabien. Fransmännens eröfring af Wadai (1909–10)
fråntog senusiternas inflytande ett vidsträckt
område ö. om Tsad, och deras främsta synliga
stödjepunkt, Ain Galakka i Borgu, togs af
fransmännen 1913. Dessa besatte 1914 äfven Bardaī i
Tibesti och kunde utan större svårighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
