- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
295-296

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigtungaskolan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

295

Silfåkra-Sillanpää

296

- 11. Karl F. Silverstolpe, f. 1854 (ej
1853), dog 28 febr. 1921 i Stockholm. - 12.
Oskar Gunnar Mascoll Silfverstolpe, son-
sons son till S. 4, konsthistoriker, skald, f. 25 jan.
1893 i Rytterne, Västmän!., filos. lic. i Uppsala
1919, vardt 1918 amanuens och 1920 intendent vid
k. Husgerådskammaren och de k. konstsamlingarna
samt är sedan 1919 sekreterare i Bellmanssällska-
pet. S. har författat en stor del af kommentaren i
nämnda sällskaps Bellmansupplaga (1921 ff.). I
diktsamlingarna Arvet (1919) och Dagsljus (1923)
visar han sig som en kärnfull lyriker; den ärorika
traditionen, minnena från barndomen och den första
ungdomen, landskapsbilder af mättad stämning ut-
göra de motiv han väljer med förkärlek. Tills,
med K. Asplund har han gjort vackra tolkningar af
angelsaxisk poesi i Vers från väster (2 saml. 1922
o. 1924).

*Silfåkra, officiellt Silvåkra, skall
framdeles jämte Hammarlunda och Refvinge förenas med
Harlösa som moderförsamling till ett pastorat i
Lunds stift, Frosta kontrakt. S. omfattar 2,055 har
med 673 inv. (1925).

’Silhuett (Siluett). Ett förträffligt verk om
denna konstart är M. von Boehns "Miniaturen und
silhuetten" (München, 1918). G-g N.

*Silicider. Se Kiseljärn äfven i Suppl.

*Silikatmålning. Se äfven Vattenglas och
Vattenglasfärger.

Siliquöfera grandis, zooL Se R ä t v i n g a r.

*Siljan. S. är den 7:e af Sveriges insjöar med
290 kvkm. areal. Frågan om S:s reglering
framfördes inför offentligheten f. g. 1899, då Stora
Kopparbergs bergslags a.-b. ansökte om tillstånd att
uppföra en dammbyggnad vid Grådaforsen i
Öster-Dalälfven nedom sjöns utlopp. Sedan 1918 års
vattenlag anvisat en bekvämare väg, anhöllo 1 juli
1919 de större vattenfallsegarna i Dalälfven,
sammanslutna till Dalälfvens regleringsförening u. p. a.,
om tillstånd att i enlighet med framlagdt
förslag få reglera vattenafrinningen ur sjön samt
vidtaga därför erforderliga arbeten. Sedan K. M:t 29
juni 1923 på vissa villkor lämnat tillstånd till
företaget, afdömdes målet af vattendomstolen 1 sept.
1924. Den nedre magasinsgränsen har fastställts
till 159,90 m. och den öfre till 161,78 m. Den
1926 fullbordade regleringsdammen har uppförts i
forsnacken af Grådafallen vid Marielund.
Ökningen af medellågvattensmängden i den förenade
Dalälfven utgör c:a 27 kbm. pr sek. (från nuv.
81 till 108), motsvarande för hvarje m. fallhöjd
omkr. 200 kw. Den hufvudsakliga vinsten af
regleringen utgöres emellertid af, att den årliga
energimängden ökas. Denna ökning har för ett verk, som
är utbyggdt för tillgodogörande af 180 kbm. pr
sek., beräknats till omkr. 650,000 kw.-timmar för
hvarje fallmeter. Genomsnittliga årliga
utnyttningsgraden af regleringsmagasinet är c:a 90 proc.
Sammanlagda, af regleringsföretaget berörda –
dock långt ifrån helt öfversvämmade –
markarealen har af vattendomstolen beräknats till 2,074
har (omkr. 182 har åker, 1,188 har äng, 347
sjöslog, 74 har odlingsmark och 283 har annan mark).
I samband med regleringen har utförts en större
invallning af Dragsängarna utmed stranden af
Öster-Dalälfven vid Insjön, hvarigenom redan före
regleringen vattensjuk mark förbättrats.
Sjöregleringsföretaget har bidragit till invallningskostnaden med
det belopp, som i annat fall skulle utgått i
markskadeersättningar. Den totala kostnaden för
regleringsföretaget har beräknats till omkr. 1,9 mill.
kr. (byggnadsarbeten, skadeersättningar,
rättsbehandling, utredningar och administration m. m.).
Litt.: Svenska vattenkraftföreningens publikationer
n:ris 93, 150 och 164.
C. K.

Siljansborg, mycket besökt turisthotell i Rättviks
socken, Dalarna, 2 km. n. v. om kyrkan, på en
kulle invid Siljan, med omkr. 80 bäddar, tillhör
Turisttrafikförbundets restaurant-a.-b.

Siljansfors försökspark i Dalarna omfattar 1,245
har produktiv skogsmark inom Mora och Sollerö
socknar. Området tillhör Stora Kopparbergs
bergslags a.-b., men har af detta bolag upplåtits på
50 år till Statens skogsförsöksanstalt för
anställande af skogliga undersökningar och försök samt
praktisk pröfning af olika skogsbruksmetoder. S.
är den första af skogsförsöksanstaltens
försöksparker. Anstalten, som började sin verksamhet här
1921, har inom området anlagt ett mycket stort
antal studie- och försöksytor samt utfört ingående
undersökningar öfver försöksparkens geologi,
jordmånsförhållanden, skogstyper, mosstyper, flora,
insektsfauna, klimat etc. Litt.: G. Schotte,
"Beskrivning över Siljansfors försökspark"
("Skogsförsöksanstaltens exkursionsledare IV", 1922), P.
Spessivtseff, "Barkborrsfaunan å Siljansfors
försökspark i Dalarna" (ibid., X, 1925), samt
redogörelse af C. Lundblad för geologi,
jordmånstyper och skogstyper i en omkr. årsskiftet 1925–26
utkommande exkursionsledare.
H. Hn.

*Siljansnäs tillhör nu Leksands och Gagnefs
tingslag. 2,772 inv. (1925).

Siljo, Juhani. Se Finlands
litteratur
2. Suppl.

*Silkeborg hade 1921 med förstäder 12,037 inv.
Järnväg till Kjellerup sedan 1924.
P. E-t.

Silkessnöret. "Räcka någon silkessnöret",
bildligt uttryck för en från inflytelserikt håll ställd
anmaning till någon att ovillkorligen afgå från
förtroendepost (särskildt inom politiken). Uttrycket
härrör från en förr i Turkiet af sultanen
tillämpad form för dödsdom, i det att envåldshärskaren
till någon förut högt betrodd, men misshaglig
vorden undersåte skickade ett silkessnöre med
underförstådd befallning till denne att taga sig själf
af daga genom strypning.

Sillanpää [-pä], Frans E e m i l, finsk förfat-
tare, f. 16 sept. 1888 i Tavastkyrö, Satakunta.
son till en backstugusittare. Han blef student 1908
och debuterade 1916 med romanen Elämä ja
aurinko (Lifvet och solen). Större uppmärksamhet
tillvann han sig först med Hurskas kurjuus (1919;
"Det fromma eländet", 1920), en skildring från
den röda våren i Finland, hvilken anses som en
af de främsta psykologiska romanerna på finska.
S. har vidare utgett en längre berättelse, Hiltu
ja Ragnar ("Hiltu och Ragnar", 1923) och novell-
samlingarna Enkelten suojatit (1923; "Änglarnas
skyddslingar", 1925), en djupt personlig bok från
barnens värld, betecknad som S:s främsta arbete,
och Maan tasalta (1924; "Nära jorden", s. å.).
S. intar främsta platsen inom den finska för-
fattargeneration, som framträdde under Världs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free