Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sillen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
297 Sillen–Simlinge 298
finska obygden och de primitiva varelser, som lefva
där. Särskildt i novellsamlingarna ger han ofta
uttryck för sina sociala åskådningar. Han står
fjärran från all partipolitik, hans förstående, ofta
tungsinta humor räcker till för alla. Under de sista
åren har S. väckt uppmärksamhet äfven utom landet.
Han uppbär sedan 1920 statspension.
O. E.
*Sillen, en 11 kvkm. stor sjö, 10 m. ö. h., i
Vårdinge, Vagnhärad, Västerljung, Torsåker och
Frustuna socknar, Södermanland, genomflytes af
Trosaån, är djup och har branta bergiga stränder.
O. Sjn.
*Sillén, Oskar K. G., blef led. 1917 af
Statens järnvägars bokföringskommitté och 1920 af
kommittén för enhetlig bokföring vid de enskilda
järnvägarna.
*Sillfiske. 1917–24 lämnade sillfisket i Göteborgs
och Bohus län följande fångster och värden:
1917–18 40,770,860 kg. 14,708,063 kr.
1918–19 70,110,183 » 24,634,819 »
1919–20 54,373,025 » 7,164,282 »
1920–21 41,631,830 » 5,469,887 »
1921–22 18,066,334 » 1,564,148 »
1922–23 12,863,490 » 1,604,308 »
1923–24 31,439,378 » 3,859,864 »
Under samma år utgjorde sill- och strömmingsfiskets
afkastning i de öfriga länen tillsammans:
1917 37,377,140 kg. 13,118,705 kr.
1918 33,839,153 » 22,727,354 »
1919 26,117,695 » 13,049,642 »
1920 24,271,514 » 8,975,566 »
1921 22,301,031 » 6,032,172 »
1922 24,981,056 » 5,073,870 »
1923 25,471,238 » 4,726,375 »
K. A. A–n.
Sillhvalen, zool. Se Fenhvalar (äfven i
Suppl.).
*Sillhöfda (nu officiellt Sillhövda) omfattar
10,078 har. 2,291 inv. (1925).
Sillhövda, officiell form för Sillhöfda (se
d. o., äfven i Suppl.).
Sillre. Se Wifstavarf, sp. 351.
Sillsalt, veter. Se Saltsleke.
*Siloti, A., gaf 1903-17 symfoni-, kör-,
kammarmusik- och folkkonserter i Petersburg samt var
1917 ledare af operan där, tills bolsjevikerna togo
makten; undan dem flydde han 1920 till London.
Han konserterade i Stockholm s. å.
Siluett. Se Silhuett (äfven i Suppl.).
*Silursystemet. – Termen silur har blifvit
använd i så många betydelser, att förvirring icke
sällan uppstått. I Nordisk familjebok har för
silursystemet i dess allra vidsträcktaste bemärkelse i
regel tillämpats en indelning i 3 delar: kambrium,
ordovicium (fordom undersilur) och öfversilur,
hvilken också i stort sedt är den i Sverige mest
använda, och mot densamma kunna inga befogade
anmärkningar framställas. Denna indelning är en
kompromiss mellan den äldre indelning i kambrium,
undersilur och öfversilur, som användts i Sverige,
och den indelning i 3 system: Cambrian, Ordovician
och Silurian, hvilken 1879 föreslogs af engelske
geologen Ch. Lapworth och bragte slut på den
gamla strid, som i ett hälft århundrade rådde om
det siluriska och det kambriska systemets
omfattning. Numera anses det som en underordnad fråga,
om man betecknar ifrågavarande bildningar som
1 system eller 3; i det förra fallet används
riktigast som kollektivnamn kambrisk-siluriska
systemet eller kambrosilur. – I Sverige ha af Sveriges
geologiska undersökning på senaste tiden användts
följande tre indelningar af kambrosiluren:
Före 1908 | 1908 – 1920 | 1920 | ||
Silur | Öfversilur | Silur | Gothlandium | Silur |
Undersilur | Ordovicium | Ordovicium | ||
Kambrium | Kambrium | Kambrium |
Tyskland | Frankrike | England | |||
Silur | Obersilur | Silurien | Gothlandien | Silurian | |
Untersilur | Ordovicien | Ordovician | |||
Kambrium | Cambrien | Cambrian |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>