- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
309-310

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinope ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

Sirsjöbergsfältet-Sixt von Armin

310

Sirsjöbergsfältet, järnmalmsfält i Hälleíors soc-
ken, Örebro län, med 3 grufvor, Stora Sirsjöbergs-,
Sikfors- och Mosstegsgrufvorna, och en brytning
af 18,500 ton malm och berg 1922, tillhör
Sikfors bruk (se d. o.), hvilket nu eges af A7arg-
öns a.-b. O- sJn-

*Sissek tillhör nu Jugo-Slavien.

*Sisymbrium. S. officinale kallas äfven d u f-
s ti 11 a. _

Si’tasjaure, en 68 kvkm. stor sjö, 616 m. ö. h.,
i Gällivare socken, Lappland, sträcker sig från nor-
.-ka gränsen 45 km. mot s. s. ö. och afrinner ge-
nom Vietasjokk till Stora Lule älf vid Stora sjö-
fallet. O- Sjn.

Sitatunga, zool. Se Träskfolket, sp. 181.

Sitogën, extrakt, framställdt genom pressning af
öljäst, liknar till utseende, smak och halt af kväfve-
haltiga ämnen köttextrakt och används som detta.

*Sitt, Hans, dog 10 mars 1922 i Leipzig.

Sittart, van. Se Yansittart.

*Sittenfeld, K., dog 24 juni 1918 i Berlin.

Si’ttlîche entriTstung [-onj, ty., sedlig förtry-
telse, dygdig harm.

Srtuojáiire, en 16 kvkm. stor sjö, 635 m. ö. h.,
i Kvikkjokks socken, Lappland, genomflytes af
Situoätno, ett tillflöde till Blackälfven och Lilla
Lule älf. O. Sjn.

Siuru. Se Estniska språket och litte-
raturen. Suppl.

Sivapithëcus Ì7ndicus, paleont., fossil apa ur
Siwalik hills’ pliocenlager. är måhända den mest
människolika af alla lefvande och utdöda apfor-
mer. L-e.

*Sivas. 1. Vilajetet hade 1,109,525 inv. 1912.
Det omfattar 4 sandjak: Sivas (522,986 inv.),
Amasia, Kara-Hisar och Tokat.

Sivers, Taddeus Vasiljevitj von,
baron, rysk militär, f. 18 okt. 1853, blef officer
vid inf. 1875, generalstabsofficer 1881, öfverste
1890, reg.-chef 1899, generalmajor och stabschef
1900, fördelningschef 1904, generallöjtnant 1906,
chef för 17:e armékåren 1908 och general af inf.
1912. Under Världskriget förde han först 10:e
armékåren (Galizien), sedan 10:e armén, med hvil-
ken han i nov. 1914 inföll i Ostpreussen och be-
satte östligaste delen af provinsen. I vinterslaget i
Masuren, 4-22 febr. 1915, blef han fullständigt
slagen af tyska armégruppen Hindenburg och måste
íîå tillbaka mot Njemen, hvarefter han entlediga-
des från sin post som arméchef. H- J-dt.

Sixtus-brefven, två bref från kejsar Karl af
Österrike till hans svåger prins Sixtus (Sixt e)
af Bourbon-Parma våren 1917 skrifna i syfte att
îå fredsunderhandlingar till stånd. Sixtus (f. l
aug. 1888 i Wartegg i Schweiz) hade vid Världs-
krigets utbrott sökt inträde först i fransk, sedan
i engelsk tjänst och därefter, liksom brodern
Xavier, mottagits i belgiska armén, först som sjuk-
vårdare, sedan som artillerilöjtnant (tre af deras
bröder voro officerare i österrikiska armén). Han
sammanträffade jan. 1917 i Schweiz med sin mo-
der, änkehertiginnan af Panna, underrättades där-
vid om kejsar Karls önskan att ingå i förberedande
fredsunderhandlingar och mötte (efter en konfe-
rens i Paris i franska utrikesministeriet med J.
Oambon) i Neuchâtel 13 febr. Karls emissarie,
grefve Thomas Erdödy. Inbjuden att besöka kejsa-

ren, hade han först två audienser hos Poincaré
och anlände 23 mars till slottet Laxenburg vid
Wien, där han inför Karl och österrikiske utrikes-
ministern Czernin framförde Poincarés meddelande,
att Karl först måste förbinda sig att stödja de fran-
ska kr af ven på Elsass-Lothringen, om förhandlin-
gar öfver hufvud skulle inledas. Vid Sixtus’ afresa
24 mars lät Karl honom medföra ett kejserligt hand-
bref; det var ställdt till Sixtus, men afsedt att
icke-officiellt delges Poincaré. Bl. a. lofvade Karl
däri att kraftigt stödja "Frankrikes rättmätiga
kraf i fråga om Elsass-Lothringen". Bref vet del-
gafs 31 mars Poincaré, uppfattades som ett tref-
vande anbud om separatfred, diskuterades af fran-
ske konseljpresidenten Eibot och engelske premiär-
ministern Lloyd George vid ett möte i Folkestone
och därpå af Ribot, Lloyd George och italienske
utrikesministern Sonnino vid ett möte 19 april i
S:t Jean de Maurienne. Då Sonnino ihärdigt
vägrade att afpruta något på de löften om land-
utvidgning Italien 1915 erhållit af de allierade,
ansågos förhandlingar med Österrike resultatlösa,
och därom erhöll Sixtus besked 22 april. Han
fortsatte emellertid förhandlingarna, besökte 8-9
maj ånyo Laxenburg och återförde ett nytt hand-
bref af Karl, hvari denne bl. a. påstod sig ha af-
gifvit sina förklaringar i samförstånd med Czernin.
Italienskt motstånd hindrade upptagandet af nya
förhandlingar, hvarom Sixtus 23 juni underrätta-
des af Cambon. Czernins roll vid dessa förhand-
lingar är ej fullt klar; skriftligen har han i alla
händelser ej gjort någon antydan om separatfred,
och handbrefven voro honom obekanta. Hemlighe-
ten med Sixtus-brefven röjdes i april 1918, då en
offentlig antydan af Czernin om påstådda senare
franska fredsanbud retade Clemenceau att först
alludera på Sixtus-brefven och sedan publicera
utdrag ur dessa. Officiella österrikiska dementier
följde, men vunno ingenstädes tilltro. Då Czernin
upprörd fordrade förklaring, nedlät sig Karl att
till denne skriftligen på hedersord försäkra, att
orden om Elsass-Lothringen i första brefvet ge-
nom förfalskning fått motsatt mening mot den verk-
liga och att det andra brefvet aldrig skrifvits.
Inför ohållbarheten af dessa påståenden lära planer
att tillsätta ett regentskap för Karl ha tagits i
öfvervägande; i stället af gick Czernin 14 april, och
s. d. telegraferade Karl till kejsar Vilhelm en
bombastisk dementi på Clemenceaus beskyllningar:
"vårt ytterligare svar äro mina kanoner i väster".
- Litt.: 0. Czernin, "Im weltkriege" (1919),
A. Demblin, "Czernin und die Sixtusaffäre"
(1920), K. F. Nowak, "Der sturz der mittel-
mächte" (s. å.), och Sixte de Bourbon, "L’offre de
paix séparée de TAutriche" (1921). V. S-g.

Sixt von Armin [-fann-], Friedrich, tysk
militär, f. 27 nov. 1851 i Wetzlar, blef 1872 offi-
cer vid infanteriet, 1888 generalstabsofficer, 1900
öfverste och reg.-chef, 1903 generalmajor och di-
rektör i krigsministeriet, 1908 generallöjtnant och
fördelningschef samt 1911 general af inf. och chef
för 4:e armékåren. Under Världskriget förde han
till i mars 1917 sin armékår (på västfronten), hvar-
efter han blef chef för 4:e armén, hvarmed han
utkämpade slagen i Flandern 1917 och vid Lysflo-
den 1918. I jan. 1919 blef han försatt i disponi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free