Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Sjukstugor-Sjukvård
316
* Sjukstugor. Ett kommittébetänkande med för-
slag till ny lasaretts- och sjukhusstadga ligger f. n.
(1926) under utredning. B. W.
’Sjukvård. (Sp. 725) Militär sjukvård i
fredstid. Sedan några år tillbaka har samarbete
inledts mellan den civila och den militära sjukvården,
bestående däri, att civila patienter mottagas å de mi-
litära sjukhusen och militärer å de civila. Sålunda
har t. ex. i Boden, där civilt sjukhus ej finns, gar-
nisonssjukhuset tillbyggts i och för tillgodoseende af
det civila behofvet af sjukhusplatser för staden med
kringliggande trakt. I Sollefteå har länslasarettet
ombildats till kirurgiskt sjukhus gemensamt för den
civila befolkningen och ortens garnison, under det
att Västernorrlands regis sjukhus tillgodoser hela
det samfällda behofvet af sjukhusplatser för invär-
tes sjukdomar. Å garnisonssjukhuset i Linköping
har öppnats en specialafd., afsedd för patienter, be-
häftade med oroa-, hals- och nässjukdomar från
hela länet, o. s. v. Vid samtliga för civila patien-
ter öppnade militära sjukhus, hvilka ledas af ve-
derbörligen specialutbildade militärläkare, finnas
jämväl kvinnoafd. - I Boden understödes den ci-
vila sjukvården af ven därigenom, att svårt sjuka
personer i trängande fall förmedelst särskildt här-
för inrättade flygplan, förda af militärflygare, in-
transporteras till sjukhus - Epidemilagen af 1919
gör ingen skillnad mellan civil och militär epidemi-
sjukvård, utan ålägger epidemidistrikten att träffa
anstalter för vård undei betryggande former jäm-
väl åt militärpersonal, då det gäller sådan sjuk-
dom, som faller under epidemilagstiftningen. För
de provisoriska sjukvårdsanstalter, hvilkas upprät-
tande enligt epidemilagen skall planläggas och för-
beredas så, att de i händelse af mera utbredd epi-
demisk sjuklighet kunna träda i verksamhet, bilda
arméns (samt Svenska Röda korsets) förråd af sjuk-
vårdsmateriel af alla slag högst värdefull reserv-
tillgång.
Sjukvård i f alt: B. F r i v i 11 i g s j u k-
vård i fält. Svenska Röda korset (fr. Croix-
rouge de la Suède) har i afseende på sin organisa-
tion så utvecklats, att antalet "distrikt" genom
delning af de ursprungliga ökats till 23. En sär-
skild ungdomsorganisation, Ungdomens Röda
kors, har tillkommit, afsedd hufvudsakligen för
skolungdom. Allt större vikt har lagts vid "social
hjälpverksamhet", under det att verksamheten i
och för det ursprungliga hufvudändamålet, krigs-
beredskap och krigssjukvårdsanstalter, på de flesta
håll kunnat inskränkas till ett vidmakthållande af
det, som redan finnes. Denna sociala hjälpverksam-
het tar sig uttryck i propagandaverksamhet (genom
föredrag, festtillställningar, basarer o. d.) dels för
att sprida kännedom om Röda korset, dels för in-
samling af penningar, i upplysningskurser i hälso-
och sjukvård, i utlåning af sjukvårdsmateriel af
alla slag och sängutredningar till tillfälliga sjuk-
vårdsanstalter, skollofskolonier, sommarläger o. d.,
i "ödemarkssamariter", som i de norrländska länens
obygder kunna enligt läkares telefonledes gifna
anvisningar lämna hjälp åt sjuka och skadade, i
depåer af sjukvårdsmateriel för utlåning åt mindre
bemedlade hem, förbandslådor (innehållande uten-
silier för den första hjälpen vid olycksfall samt ett
fåtal viktigare läkemedel) till arbetsplatser af olika
slag, i sjuktransportbilar, hjulbårar och andra sjuk-
transportmedel, som utstationerats för att föra sjuka
och skadade till sjukvårdsanstalter eller läkare, i
sjukhärbärgen, som bereda nattkvarter och hvila
åt sjuka i sådana trakter, där färden till sjukvårds-
anstalt kräfver mer än en dagsresa, förlossnings-
hem, som ansluta sig till tjänsteläkarnas stationer,
sjukstugor (i Arjepluog och Sorsele) och barnhem
(på ett par ställen i landet). - Enhetsbandet mel-
lan de olika nationella Rödakorsföreningarna re-
presenteras dels af den 1863 stiftade Interna-
tionella Röda korskommittén (Co-
mité Internationale de la Croix-rouge}, hvars
hufvudsakliga uppgift är främjandet af Röda kor-
sets krigsverksamhet och som anordnar världskon-
ferenser (ung. hvart 5:e år), dels af den 1919 på
initiativ af dåv. presidenten i Förenta staternas Röda
kors bildade Rödakorsf öreningarnas liga
(la Ligue des sociétés de la Croix-rouge}, från
början en sammanslutning mellan Rödakorsför-
eningarna i Förenta staterna, Frankrike, Storbri-
tannien, Italien och Japan. Till ligan, som har
sitt säte i Paris, ha anslutit sig Rödakorsföreningar
från ett 50-tal olika länder. Dess ändamål är att
verka för utbredandet af Röda korset i alla län-
der, att sprida kännedom om användningen i
humanitetens tjänst af såväl redan bestående ve-
tenskapliga fakta som nya vetenskapliga och medi-
cinska upptäckter samt att förmedla och reglera
hjälpverksamheten vid stora olyckor, som drabba
en eller flera nationer. Ligan styres af ett "gene-
ralråd" (Conseil general), bestående af delegerade
för alla anslutna länder, hvilket sammanträder
minst l gång hvartannat år och hvari hvarje land
har l röst, samt ett "styrande råd" (Conseil des
gouverneurs), bestående a^ l representant för hvar
och en af de 5 stiftande Rödakorsföreningarna samt
l dylik för hvar och en af 10 andra sådana, ut-
sedda af "generalrådet’ . Det "styrande rådet’’,
som sammanträder minst l gång årligen, utser en
"generaldirektör", som under sig har ett sekre-
tariat med därtill anslutna "sektioner" för allmän
hälsovård, sjuksköterskeväsen, "Ungdomens Röda
kors" och hjälpverksamhet. Ligans publikationer
utges på fr., eng. och sp. Ligan har medverkat
till stiftandet af Rödakorsföreningar i 22 länder,
inrättat en kurs i London för ambulerande sjuk-
sköterskor, vid hvilken utbildats 66 dylika från
34 olika länder, deltagit i bildandet af internatio-
nella sammanslutningar för bekämpandet af veneri-
ska sjukdomar och af tuberkulos samt för barn-
skydd, deltagit i tyfusbekämpandet i Polen, Tjecho-
Slovakien och Jugo-Slavien, lämnat sitt stöd åt
hjälpverksamheten med anledning af hungersnöd i
Ryssland 1921, i Tyskland och i Albanien 1924.
äfvensom jordbäfningar i Chile, Colombia, Costa-
Rica, Ecuador, Japan och Persien 1923 samt ställt
personal till förfogande för den blandade kommis-
sion, som jämlikt bestämmelserna i Lausannefre-
den haft att leda utväxlingen af främmande befolk-
ningselement mellan Grekland och Turkiet. -
F. n. pågå på initiativ af ordf. i Svenska Röda
korset prins Karl förhandlingar ang. de båda
stora organisationernas sammanslagning. A. W-dt
(Sp. 732-735) Enl. de nya stadgarna (okt.
1925) är Sv. Röda korsets uppgift äfven att med-
verka till vinnande af förbättrad hälso- och sjuk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
