Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjökrigshistoriska samlingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Sjömanskåren-Sjöros
330
ton. Tonafgiíterna fördelas årligen i sin helhet
mellan sjömanshusen af Kommerskollegium. Yid
hvarje års början plägar emellertid kollegiet be-
stämma ett visst belopp, olika för olika sjömans-
hus alltefter behofvet, som må af sjömanshuset
under året innehållas. Återstoden af uppbörden
insändes på en gång till kollegiet, hvarefter den
slutliga fördelningen eger rum. Sjömanshusen bere-
das därjämte inkomster genom: 4) räntor å sjö-
manshuskassornas kapitaltillgång, hvilken vid 1924
års slut uppgick till 7,176,658 kr.; 5) årligt stats-
anslag å numera 162,000 kr., fördeladt mellan sjö-
manshusen af K. M:t efter íörslag af kollegiet;
6) hyra, som på grund af bestraffning jämlikt § 62
Sjömanslagen frångått sjöman, och vissa medel, som
jämlikt § 53 samma lag erhållas genom försäljning
af förrymd sjömans kvarlämnade tillhörigheter och
som skola redovisas till Kommerskollegium. De
under 6) angifna medlen tillfalla sjömanshuset i
fartygets hemort; 7) vissa böter och viten, som af
kollegiet fördelas i samband med fördelningen af
tonafgifterna. Dessa viten och böter ådömas enligt
åtskilliga författningar, a) och b) i hufvudarbetets
art. äro i hufvudsak ännu gällande. Däremot före-
komma icke längre straff för förseelser enligt c),
d), f) och g). Straff enligt e) och straff för
vissa närstående förseelser regleras af 1901 års
förordn. ang. registrering af svenska fartyg. Sjö-
manshusen åtnjuta vidare inkomst af böter, ådömda
för försummad på- eller af mönstring m. fl. förseel-
ser enligt 1911 års sjömanshus- och mönstringsför-
ordn., äfvensom för förseelser enligt 1880 års för-
ordn. ang. skeppsmätning, 1903 års förordn. ang.
pass- och nationalitetshandlingar för svenska, till
orter utom Sverige gående fartyg samt 1921 års
förordn. ang. tjänstgöringsbetyg för sjöfolk; 8) sjö-
manshusen ega äfven stora donationsfonder, uppgå-
ende vid 1924 års slut vid samtliga sjömanshusen
till sammanlagdt 1,506,133 kr.
Någon föreskrift, att en af sjömanshusets revi-
sorer skall vara magistratsperson, finns icke. Gäl-
lande bestämmelse i ämnet innehåller endast, att
en af de tre revisorerna jämte suppleant för honom
skall utses af magistraten samt att bland revisorerna
den af magistraten utsedde skall vara ordf. C. E. L.
* Sjömanskären. Enligt 1925 års försvarsord-
ning upptas i staten 3,114 löner för sjömanskåren
(350 flaggkorpraler, 1,064 korpraler - däraf 150
högbåtsmän - och 1,700 menige). Den kontanta
aflöningen utgår i 3 lönegrader (årslön för flagg-
korpral 1,500-2,000 kr., för korpral eller hög-
båtsman 1,140-1,800 kr. och för menig 600
-1,500 kr.). D.L-t.
Sjömanslag, jur. De i hufvudsak öfverensstäm-
mande skandinaviska sjölagarna af 1891, 1892 och
1893 omfattade, utom regler om befraktningsafta-
let, äfven stadganden, hörande till bl. a. bolags-
rättens, försäkringsrättens och sociallagstiftningens
områden. Sedan 1917 på initiativ af norska rege-
ringen ett skandinaviskt samarbete för revision af
den gällande sjölagstiftningen upptagits och sedan
äfven Finland anslutit sig till detta arbete, beslöto
de kommittéer, åt hvilka uppgiften att utarbeta
nya sjörättsliga bestämmelser uppdragits, att ut-
bryta den sociala delen af sjölagarna till särskilda
sjömanslagar, afsedda att intaga en central och i
viss mån sammanhållande ställning i de författ-
ningar, hvilka afhandla sjöfolkets sociala förhål-
landen. De af kommittéerna utarbetade förslagen
till sjömanslagar ha därefter med vissa smärre
ändringar upphöjts till lag i Sverige 15 juni 1922,
i Norge 16 febr. 1923, i Danmark l maj 1923 och
i Finland 8 mars 1924. I hufvudsak innehålla de
särskilda sjömanslagarna identiska bestämmelser
samt ge regler för befälhafvarens och besättningens
tjänsteaftal, skeppstjänsten, disciplinstraff och per-
soner ombord, som icke tillhöra den egentliga be-
sättningen. I samband med antagandet af sjömans-
lagarna ha vederbörande delar af de särskilda län-
dernas sjölagar upphäfts eller erhållit ett med sjö-
manslagarna öfverensstämmande innehåll. Se J.
Alsén, "Sjömanslagen" (1923). Å. H-k.
*Sjömansmissionen. - Svenska kyrkans sjömans-
mission ("sjömansvård") med sin diasporaverk-
samhet pågår f. n. i Helsingfors, Oslo, Köpenhamn
och Skagen, Kiel, Stettin, Wismar, Rostock och
Berlin, Reval, Antwerpen och Rotterdam, Calais,
Dunkerque och Paris, London, West Hartlepool,
Hull och Middlesbrough, Buenos Aires, Johannes-
burg och Durban, och 1925 upptogs arbetet i Mel-
bourne, h varifrån Ev. fosterlandsstiftelsen nödgats
draga sig tillbaka. - Ev. fosterlandsstiftelsen full-
följer sin mission i Hamburg, Lübeck, Bremen, Li-
verpool, Grimsby och Marseille och Svenska mis-
sionsförbundet i Sunderland. - Norska missionen
pågår i Leith (med Methil och Burntisland som
bistationer) och Glasgow (med Greenock, Bo’ness,
Grangemouth och Alloa som bist.), North Shields
(med Blyth, Ty ne Dock och Sunderland som bist.),
London, Cardiff (med Barry, Newport, Swansea och
Bristol som bist.), Liverpool (med Manchester och
Preston som bist.), Hamburg, Antwerpen (med
Gent och Ostende som bist.), Rotterdam (med Am-
sterdam som bist.), Rouen, Havre, Bordeaux, Bilbao,
New York, Philadelphia (med Baltimore som bist.),
New Orleans (med Mobile och Pensacola som bist.),
Buenos Aires (med Rosario och Montevideo som
bist.), Durban samt fr. okt. 1925 Valencia (med
Barcelona som bist.). - Danska sjömansmissionen
arbetar i London, Hull (med Grimsby och Goole
som bist.), Newcastle, Hartlepool, Hamburg-Altona,
Libau-Riga, Gent, New York-Brooklyn, San Fran-
cisco och Reykjavik. Finska sjömansmissionen på-
går i London, Cardiff, Liverpool, Hull och Shields,
Hamburg och Lübeck, Antwerpen, Brooklyn, San
Francisco, South Melbourne och Sydney. - Mellan
de olika nordiska missionerna har alltid egt rum ett
förtroendefullt samarbete, som tar sig uttryck bl. a.
dels i gemensamma konferenser, dels i konferenser
mellan de olika missionernas sekreterare och le-
dare, den senaste (1925) i Helsingfors. A. K.
*Sjömina. Se M i n a äfven i Suppl.
’Sjöqvist, J. A., utnämndes 1918 till professor
i kemi och farmaci vid Karolinska institutet. 1901
-07 och sedan 1924 har han varit öfverläkare i
Ronneby och är led. af farmakopékommittén (1916).
Sjöros, Bruno, finländsk språkiorskare, f. 12
maj 1880 i Åbo, filos. doktor 1907, bleî docent
vid Helsingfors’ universitet i nordiska språk 1910
samt professor i svenska språket vid Åbo akademi
1923. Han har skrifvit bl. a. Málaháttr, en studie
i fornisländsk metrik (1906), Ordförråd och orto-
grafi i Hel, Birgittas egenhåndiga anteckningar (i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
