Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skifarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skiljeställen vid flottning. Se
Flottning. Suppl.
*Skillingaryd är jämlikt k. br. 8 okt. 1920
municipalsamhälle, för hvilket samtliga
stadsstadgor tillämpas. 225 har areal. 1,493 inv.
(1925). Tax.-v. å bevillningspliktig fast egendom
var 1,896,200 kr. och den till bevillning tax.
inkomsten 736,272 kr. 1923. S. å. voro tillgångarna
7,037 kr. och skulderna 87 kr. Municipalskatt:
1 kr. per bevillningskrona (1924). I samhället
ligga Tofteryds sparbank, expeditionskontor för
Smålands ensk. bank, flera hotell och
industrianläggningar, bl. a. elektricitetsverk, sågverk och
flera vagnfabriker.
E. A-t.
Andrejeva SMlondz.
"Skilondz, A. An-
drejeva, var 1916-
20 anställd vid K. tea-
tern i Stockholm och ut-
förde där vidare bl. a.
de 3 sopranpartierna i
’ ’Hoff manns afventyr’’.
Alltjämt bosatt i Stock-
holm, företar hon kon-
sertfärder och är anli-
tad som sånglärarinna.
Hon blef 1921 led. af
Mus. akad.
*Skilsmässa. Den i
hufvudarb., sp. 1009,
omtalade svenska lagen
om äktenskaps ingående
och upplösning 1915
har 1920 aflösts af nya Giftermålsbalken, hvars
bestämmelser i fråga om skilsmässa emellertid på det
hela öfverensstämma med 1915 års lags. De å
samma sp. nämnda norska och danska lagförslagen
rörande äktenskapsskillnad ha numera blifvit lag,
det norska 31 maj 1918 och det danska 30 juni
1922.
C. G. Bj.
SkPmmia Thunb., bot., busksläkte af fam. Ruta-
ceo, underfam. Toddalioideo, med l art i Ja-
pan, S. japonica. Det är en ständigt grön, i
Sverige icke härdig buske med läderartade, lansett-
lika blad och vackra, röda, äggrunda stenfrukter
under hösten och vintern. Skimmian, som impor-
teras från Holland, är under julen en omtyckt
prydnadsväxt. G. L-m.
Skinkrätter, kokk. Se S v in k ött. Suppl.
Skirmunt, Konstantin, polsk diplomat, val-
des 1906 till ledamot af det ryska riksrådet för
en litauisk valkrets och var till Världskrigets ut-
brott 1914 en bland de ledande i. polska parla-
mentariska klubben i Petersburg. Under kriget
organiserade han som medhjälpare åt R. Dmowski
polska nationalkommittén i Paris, blef 1916 dennas
representant i Rom och utsågs maj 1919 till den
nya polska statens första sändebud i Rom. S. blef
maj 1921 utrikesminister och af gick juni 1922
med ministären Ponikowski. Som utrikesminister
aftalade han med finländske utrikesministern Holsti
det polsk-finländska alliansfördrag af 1922, som
sedermera förföll genom Finlands riksdags vägran
att ratificera det. S. å. företrädde han Polen på
Genuakonferensen och är sedan nov. 1922 polsk
minister i London. V. S-g.
Skisshyttan (Schisshyttan), masugn i
Norrbärke socken, Dalarna. Se Starbo.
Johan Skjoldborg.
Skivarp, officiell form för Skifarp (se d. o.,
äfven i Suppl.).
*Skive hade med förstäder 7,909 inv. 1921.
Järnväg till Spöttrup sedan 1921.
P. E-t.
Skjennungshytten (Skjennungen),
skidföreningens hydda med restaurang i Nordmarka, n. ö.
om Frognerseteren, Oslo, Norge.
K. G. G.
*Skjern. Järnväg till Videbæk sedan 1920.
P. E-t.
’Skjoldborg, J., har
ytterligare skrifvit bl.
a. berättelserna Nye
mond (1917), Jens Ja-
kobs sönner (1920) och
Prosten i Lögum (1921
-22) samt en samling
noveller Skyer og sol-
glimt (1923). Som
bonde- och hembygds-
skildrare hör han till de
mest betydande danske
prosaförfattarna. Se
Nicolaisen, "J. S."
(1918). P-E-t.
Skjoma [ʃωma]. Se Elvegårdselven. Suppl.
Skjulsjöen, vacker liten fjällsjö, n. om
Mesnavannene, n. ö. om Lillehammer, Norge. Mycket
besökt säterhotell, många sätrar och privata
hyddor. Körväg till Lillehammer.
K. G. G.
Skjutdörrar. Se Snickeri, sp. 118.
*Skjutelement. Till skjutelementen räknas nu ej
endast de värden, som erfordras för riktmedlens
inställande, de s. k. riktelementen, utan äfven de,
som gälla ammunitionen, de s. k. eldelementen.
De senare innebära t. ex. valet af projektilslag,
valet eller inställningen af brandröret (se d. o. samt
Granat och Granatkartesch) samt vid
pjäser, som använda flera laddningar, valet af
laddning.
G. af Wdt.
Skjutkraft, landtbr., groende fröns förmåga att
skjuta brodd. Emedan frön, som äro grobara, ofta
till följd af skada å groddämnet eller angrepp af
mikroorganismer å detta, ej förmå utskjuta blad-
brodd med sådan styrka, att den förmår tränga upp
genom ytjorden och utvecklas vidare, är vanlig
grobarhetsundersökning (se Frökontroll)
stundom ej pålitlig för bedömande af utsädes värde.
Därför har man enligt förslag af Lorenz
Hiltner börjat vid frökontrollen profva fröns
skjutkraft genom att lägga dem 3 cm. djupt i en bädd
af fint tegelgrus, hvarvid blott de frön, som förmå
skjuta upp brodd genom detta lager, anses ha
normal skjutkraft.
H. J. Dft.
*Skjutning. Om de af Världskriget föranledda
ändringarna i artilleriets skjutteknik se
Världskriget, sp. 263–264.
Skjutning, dödsstraff. Se Halshuggning.
Suppl.
* Skjutregler. Då skjutning sker med hjälp aí
mätning (se Ljudmätning och S y f t m ä t-
n i n g. Suppl.), verkställes inskjutningen ej me-
delst gaffelbildning, utan ändringarna i längd- och
sidled utföras med mått, som exakt motsvara de
uppmätta afvikelserna från målet till krevaden.
Därigenom kan eldregleringen utföras noggrannare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
