Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogslind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Skogsväg-Skolla
360
nas antal är 25 (Ii hvarje län, utom i Kalmar län,
som har 2). Skogsvårdsstyrelses skogligt bildade
biträde (fullständig afgångsexamen från Skogsinsti-
tutets högre kurs eller Skogshögskolans jägmästar-
kurs) och tillsyningsmän ha erhållit ställning som
läns jägmästare (vanligtvis äfven styrelsens sekrete-
rare) resp. länsskogvaktare (sammanlagdt of ver
160). Genom förordn. 6 juni 1924 har 1923 års
skogsvårdslag utsträckts att gälla äfven för Norrbot-
tens och Västerbottens läns kustland och inrättades
2 skogsvårdsstyrelser (med säte i Umeå och Luleå) i
nämnda länsdelar. Sedan skogsvårdslagen 1925 ut-
sträckts äfven till Gotlands län, har den särskilda
förordn. af 13 juni 1908 upphört att gälla. Lika-
så har den särskilda förordn. för Öland 20 juni
1913 i sammanhang med skogsvårdslagens anta-
gande satts ur kraft. - Fr. o. m. l april 1925 ha
skogsvårdsstyrelserna i riket sammanslutit sig till
Skogsvårdsstyrelsernas förbund, som
har till uppgift, att bevaka och främja skogsvårds-
styrelsernas gemensamma intressen och att i sådant
syfte göra erforderliga framställningar; att verka
för erforderlig enhetlighet i tillämpningen af lagar
och författningar, som angå vården af enskildas sko-
gar, och att för sådant ändamål verkställa nödiga
utredningar samt vidtaga erforderliga åtgärder; att
åstadkomma samverkan mellan skogsvårdsstyrel-
serna för att tillgodose landets och den skogsegande
allmänhetens anspråk på god och ändamålsenlig
skogsvård; att upprätta statistik öfver den enskilda
skogsvården samt att afge yttranden och verk-
ställa utredningar i ärenden, som röra skogsvårds-
styrelserna och deras verksamhet och som af K. M:t
eller andra myndigheter till förbundet för sådant
ändamål öfverlämnas. Förbundets ledning hand-
has af ett centralråd af 9 led., hvaraf l utses af
K. M:t och de andre af förbundet på så sätt, att
landets skilda delar bli likformigt represente-
rade. S-r.
Skogsväg. Se Y ä g, sp. 61.
*Skogsåverkan. Om nu gällande bestämmelser
se Åverkan.
"Skokloster. - 2. (Sp. 1090) Det var icke
grefve Nils Brahe, utan hans änka, K. G. Wran-
gels äldsta dotter, som gjorde slottet till fidei-
kommiss. Uppgiften, att efter ättens utslock-
nande slottet skall bli statsegendom, är oriktig.
- Patronatsrätte^i upphörde fr. o. m. 1922.
*Skolafgift. Fråga har uppstått om bortta-
gande af terminsafgifterna vid de allmänna läro-
verken. Den 1918 tillsatta skolkommissionen utta-
lade sig för, att de kostnader, som nu bestridas ge-
nom lärjungeafgifter, skulle helt öfverflyttas på
stat och kommun och att de nu bestämda skolafgif-
terna alltså skulle, med oväsentligt undantag, upp-
höra att utgå. Förslaget har hittills ej ledt till nå-
got positivt resultat. Fr. Sg.
*Skolbibliotek. Allt klarare har framträdt bety-
delsen för undervisningen af, att i skolan finns
tillgång till bibliotek, som kan bereda lärjungarna
möjlighet att utfylla lärobokens framställning ge-
nom läsning på egen hand i böcker, som stå i ett
visst sammanhang med de kurser, som genomgås
(s. k. "bredvidläsningsböcker"), och att lära sig
användningen af uppslagsböcker. I alla folkskole-
seminarier, i flera högre allmänna läroverk samt
i en del folkskolor har man anordnat läsrum för
lärjungarna (i vissa fall lokaler, som ha äfven annan
användning, t. ex. ett klassrum). Biblioteken vid
de allmänna läroverken ha varit föremål för en
ytterst ingående undersökning genom de s. k. bib-
liotekssakkunniga, som i sitt betänkande (1923)
framlagt förslag dels till utbyggnad af vissa läro-
verksbibliotek (framför allt de s. k. stiftsbibliote-
ken) till en mellanform mellan de egentliga folk-
biblioteken och de stora vetenskapliga biblioteken
under namnet "landsbibliotek", dels till kraftigare
understöd från statens sida af de speciellt för läro-
verken af sedda biblioteken, hittills för sin bokan-
skaffning i hufvudsak hänvisade till terminsafgif-
ter. Det statsunderstöd, som sedan 1912 utgått till
vissa slag af skolbibliotek, framför allt folkskole-
bibliotek, har 1921 utsträckts att gälla äfven lär-
lings- och yrkesskolornas bibliotek. S. å. bestäm-
des, att ett särskildt anslag om högst 150 kr. skulle
utgå för fortsättningsskolans bibliotek, om detta ut-
gör en af d. af folkskolan. För 1925 utgår stats-
understöd till 1,178 folkskole- m. fl. skolbibliotek
med sammanlagdt 128,467 kr. Litt.: "Bet. o. för-
slag ang. läroverks- och landsbibliotek" (i "Sta-
tens offentliga utredningar" 1924:7), K. Eegfors.
"Bokkunskap; handledning för undervisning i böc-
kers bruk" (1925), A. Sandbergs redogörelse för
Göteborgs skolbiblioteks verksamhet 1898-1923 <i
"Göteborgs allmänna folkskolestyrelses berättelse’’
1923-24). Fr. o. m. 1925 ingår i "Biblioteksbla-
det" en särskild afd. för "skol- och barnbib-
liotek". - Upplysande för motsvarande förhållan-
den i Danmark är Lauritz Nielsen, "Danske stifts-
og skolebiblioteker" (1925). F. Hj-t.
Skoledirektör, da., folkskolinspektör (ej = skol-
föreståndare).
Skoleinspektör, da., öîverlärare vid en folkskola
(ej = folkskolinspektör).
^Skolfartyg. "G. D. Kennedy" inköptes 1923
af flottan. Den har sedan efter genomgående
ändring af inredningen, afsedd att bereda plats
ombord för omkr. 250 man förutom officerare och
underofficerare, användts för utbildning af skepps-
gossar. C- K- £.
*Skolhus. Den i hufvudarb. omnämnda pristäí-
lan om normalritningar för folkskolebyggnader å
landsbygden anställdes af öfverintendentsämbetet.
som inköpte åtskilliga af de ingifna täflingsförsla-
gen. I öfrigt ledde täflan ej till något resultat.
18 sept. 1918 utfärdades boställsordning för lärar-
personalen vid folk- och småskolor. Med anledning
häraf återupptogs frågan om normalritningar, och
s, å. tillkallades inom Ecklesiastikdep. sakkunniga
för utarbetande af förslag till nya normalritningar.
Af de sakkunnige ombesörjda ritningar publicera-
des 1920 jämte därtill hörande anvisningar och be-
skrifningar. Som allmän regel gäller, att tjänste-
bostad skall vara förlagd till särskildt hus i sko-
lans närhet. Fr. Ser.
Skolla, geoL, en större massa af sedimentära
bergarter, ofta af lösare slag, t. ex. skrifkrita.
skiffer och lera, som utan vidare störning af den
ursprungliga lagringen transporterats bort en längre
sträcka från sitt ursprungliga lagerställe antingen
genom tektoniska jordskorperörelser eller af in-
landsis. De skånska förekomsterna af skriîkrita
(se Kritsystemet, sp. 1479) äro kolossala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
