- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
371-372

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skotsbergelven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Skrumpning af lefvern, med. Se
Lefversjukdomar, sp. 31.

Skrumsager, Hans Diderik Kloppenborg,
dansk politiker, f. 2 juli 1868 i Köbenhoved i
Nord-Slesvig, öfvertog 1893 Bejstrupgaard i Nord-Slesvig
och blef en af danskarnas ledare under tyskväldets
tid. Han var 1908–18 medlem af preussiska
landtdagen. Efter Tysklands nederlag 1918 stödde han
den sydslesvigska rörelsen och agiterade för Flensburgs
införlifvande med Danmark. Han är sedan
1920 led. af danska landstinget, där han tillhör
vänsterpartiet.
P. E–t.

Skrupens (Skurpens), bannor (sv. dialektord).
Skrupe′nsa, banna upp.

Skrutt (sv. dialektord, formväxling af fsv.
skratte, tomte = isl. skratti, trollkarl), hin onde,
djäfvulen.

Skrzyṅski [skṡy′nski], Alexander, grefve,
polsk diplomat, f. 1882 på släktgodset Zagorzany
ì Galizien,. juris doktor i Wien 1906, inträdde
1909 i den österrikisk-ungerska diplomatiens tjänst, där han 1912 avancerade till
ambassadsekreterare, men afgick vid Världskrigets utbrott 1914. Kort efter den nya
polska statens tillkomst blef S. 1919 Polens minister i Bukarest och var dec. 1922–maj
1923 utrikesminister i ministären Sikorski. Som sådan lyckades han 15 mars 1923 utverka
ambassadörskonferensens erkännande af Polens gränser
i öster. Han blef juni 1924 polsk delegerad
vid Nationernas förbund och är ånyo, sedan aug.
s. å., utrikesminister. Hans verksamhet på denna
post har främst gått ut på att genom fördrag med
utländska makter stärka Polens internationella
ställning. Bl. a. har han 1924–25 afslutat
skiljedomsfördrag med Finland, Lettland, Estland,
Schweiz och Sverige och i april 1925 en
skiljedoms- och handelstraktat med Tjecho-Slovakien.
Med Förenta staterna ingicks i nov. 1924 ett aftal
om reglering af betalningen af Polens skuld dit.
Afsevärd afspänning i förhållandet till Ryssland
åstadkoms vid ryske utrikesministern Tjitjerins
förhandlingar med S. i Warschau sept. 1925. S.
deltog okt. s. å. i Locarno-förhandlingarna, hvarvid
afslötos ett fransk-polskt garantiaftal och
preliminärt en tysk-polsk skiljedomstraktat, den
sistnämnda definitivt undertecknad af S. i London
1 dec. s. å.
V. S–g.

*Skråväsen. Se äfven Sigfrid Hansson, ”Ur
skomakareyrkets historia. En studie öfver skråväsendet”
(1919).

Skräddarhällan, skär i Bottenhafvet, vid norra
inloppet till Gäfle, med en 1902 uppförd, 1915
ändrad blixtfyr på 60° 46′ n. br. och 17° 21′ 47″
ö. lgd fr. Gr. Agaljus.
E. A–t.

Skräppa, bot., namn på arter af släktena Rumex
och Xanthium.

Skröfän, det öfversta loppet af Tvärân. en
biflod till Ängesån (se d. o.).

Skuggflora. Se Hydrografi. Suppl., sp. 525.

Skuggskär, blixtfyr vid inloppet till Söderhamn,
på 61° 16′ 6″ n. br. och 17° 11′ 40″ ö. lgd fr. Gr.,
uppförd 1876 och ändrad 1918. Agaljus. E. A-t.

Skuleskogen. Se Ångermanland, sp. 1031.

*Skultuna. – 2. Till S. har Svenska
metallverkens manufakturtillverkning koncentrerats. Utom
mässing bearbetas koppar, nickel och aluminium.
Äfven landtegendomarnas betydelse har ökats.
Utmärkande för S. är af gammalt tillverkning af mer
konstnärliga föremål, framför allt ljuskronor och
ljusstakar. Dess bunkar, krukor och tobaksdosor
(särskildt s. k. kalenderdosor) ha tidigt vunnit
spridning öfver hela Skandinavien. – En
omfattande historik öfver bruket och dess underlydande
egendomar är f. n. under utgifning. Häraf har
utkommit S. Erixon, ”S. bruks historia” I (1921),
som utgör en kulturhistorisk skildring af bruket
och socknen.
Sig. Exn.

Skuludis, Stefanos, grekisk finansman, politiker, f. 1836 på Chios, förvärivade som bankir i
Konstantinopel en mycket betydande förmögenhet,
drog sig 1878 tillbaka från bankaffärerna och
bosatte sig i Aten. I politiken hörde S. till Trikupis’
anhängare, var en tid grekiskt sändebud i Madrid och 1891–93 marinminister i en ministär
Trikupis samt deltog 1913 under Första Balkankriget
i fredsförhandlingarna i London. Han var nov.
1915–juni 1916 konseljpresident och utrikesminister,
hade då mot de allierade välvillig neutralitet
på sitt program, men nödgades afgå inför de
allierades ständigt stegrade anspråk på grekisk
afvikelse från neutraliteten (jfr Grekland. Suppl.,
sp. 67) och deras misstro mot honom personligen. Sedan Venizelos 1917 kommit till makten,
ådömdes S. dryga böter för högförräderi, och
i aug. 1920 plundrade Venizelos’ anhängare S:s
hus med dess dyrbara konstsamlingar.
V. S.-g.

*Skummeslöf, officiellt Skummeslöv,
omfattar nu 2,871 har. 944 inv. (1925).

*Skupsjtina är nu namnet på Jugo-Slaviens
folkrepresentation.

*Skurup. 1. Patronatsrätten upphörde fr. o. m.
1922. 4,119 inv., hvaraf 1,405 i köpingen S.
(1925). – 2. Köpingen hade 1,405 inv. 1925.
Tax.-v. af fast egendom har kraftigt ökats, till
4,232,100 kr., hvaraf 272,100 kr. för
jordbruksfastighet (1923). Där finnas nu förutom
sparbanken afd.-kontor af Skand. kredit-a.-b. och A.-b.
Sv. handelsbanken. Se äfven Folkhögskolor.
Suppl.
1–2. E. A-t.

*Skutari. 1. S. hade 21,580 inv. 1923. Under
Världskriget återtogs S., som sedan jan. 1916 hållits
besatt af österrikarna, 31 okt. 1918 af de allierade
italienarna och serberna. Efter krigets slut gjorde
sistnämnda makter hvar för sig anspråk på S. och
höllo äfven dels själfva staden, dels det denna
behärskande Taraboschberget tidtals besatta, men på
hösten 1921 tillerkändes S. af
ambassadörskonferensen Albanien (se d. o. Suppl.).
H. J–dt.

*Skutskär. – 2. Sågverket har nu 19 ramar, 6
kantverk, 5 stafverk, 3 hyflar och 4 klyfsågar samt
en bandsåg och mek. verkstad. Årstillv. är omkr.
30,000 stds. Sulfitfabriken, som anlades 1901, har
6 kokare och 3 torkmaskiner, sulfatfabriken,
anlagd 1894, framställer omkr. 20,000 ton massa. Af
affallsprodukterna märkes äfven metylalkohol. Hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:18:09 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free