Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slangspråk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
387
Slangspråk-Slesvig
388
skall sjunka till bottnen i en vätskepelare af en viss
höjd. Genom att i en slamningscylinder (Atterbergs
modell, se fig., används numera på de allra flesta
laboratorier, där jordartsanalyser företagas) skaka
profvet med en viss mängd vatten och efter 8 tim-
mar, l timme, l1/? min. och slutligen 15 sek. af-
hälla vätskan så många gånger, att den afrinner
klar, kan man dela upp profvet i fraktioner, hvilkas
dimensioner i diameter äro: <C 0,002 mm., 0,002-0,02
mm., 0,02-0,2 mm., 0,2-2 mm. samt > 2 mm. Den
andra metoden, som är vida mera teoretisk och gent-
emot den förra empiriska metoden får betecknas som
rationell, grundar sig på en kontinuerlig registre-
ring af de enstaka partiklarna, i den mån de, efter
sin storlek, sjunka till bottnen på vågskålen af en
mycket inventiös automatisk våg. Proîvets meka-
niska sammansättning kan efter denna metod ut-
tryckas genom en fördelningskurva af de olika par-
tiklarna efter deras storlek. K. A. G.
*Slangspråk. Öfver soldaternas slangspråk
under Världskriget ha åtskilliga arbeten utgetts i
England, Frankrike och Tyskland. På svenska ha
vidare utkommit Nat. Beckmans "Gammaldags
skolliv" (1917, med skolslang från Skara), G.
Bergmans "Till soldatspråkets psykologi" (1924; i
"Nysvenska studier"), och R. G:son Bergs
"Skolpojks- och studentslang. Andra saml." (1925),
den största slangordlista, som finnes för Sverige.
*Slankamen tillhör nu Jugo-Slavien.
*Slatina. 1. S. hade 9,817 inv. 1913. Under
Världskriget utkämpades 24–27 nov. 1916 en rad
strider om Alutaafskärningen vid S. mellan delar
(gruppen Kühne) af den anfallande 9:e tyska
armén (v. Falkenhayn) och af den försvarande 1:a
rumänska armén (Petala). Tyskarna lyckades
slutligen forcera flodöfvergången och den 27 intaga det
i brand skjutna S., som förblef i tysk ego under
kriget. Jfr Världskriget, sp. 211.
H. J-dt.
*Slatoust är nu namn äfven på en krets i ryska
Uralområdet.
O. Sjn.
Slattefors, fideikommiss i Landeryds socken,
Östergötland, omfattar 4 3/4 mtl med en areal af
343 har, hvaraf 158 har åker. Tax.-v. 240,000 kr.
(1925). S. tillhörde på 1500- och 1600-talen
släkten Slatte, sedan bl. a. Bähr, Stockenström m. fl.
och från 1820-talet Bielke, hvarvid
fideikommissnaturen från gården Förråd i Östra Skrukeby
öfverflyttades dit.
O. Sjn.
*Slaver. Genom de af Världskriget framkallade
förändringarna på Europas karta ha de slaviska
folkens politiska ställning blifvit väsentligt olika
mot förr. Två nya oberoende slaviska
nationalstater, en polsk och en tjecho-slovakisk, ha
bildats, sydslaverna ha samlats i ett jugoslaviskt
rike, ukrainerna lyda numera under
Sovjet-Ryssland (som autonom republik), Polen,
Tjecho-Slovakien och Rumänien; den bulgariska irredentan i
Serbien har blifvit större, hvaremot flertalet
polacker i de forna östra delarna af Preussen nu ingår
i den nya polska staten och den forna
Österrikisk-ungerska monarkiens slaviska befolkning nu hör
till Tjecho-Slovakien, Polen, Rumänien och
Jugo-Slavien. – (Sp. 1423) Panslavismen (se d. o.,
äfven i Suppl.) i sin äldre, ryskfärgade gestalt
tillhör nu en svunnen tid.
V. S-g.
Slavgorod. 1. Krets i Sibiriska området (västra
Sibirien), bildad 1925 af delar af guvernementen
Omsk och Altai. 383,000 inv. (1925).
Saltfyndigheter. – 2. Hufvudcentrum (stad) i S. 1, omkr. 450
km. s. ö. från Omsk, vid en gren af stora järnvägen
Moskva–Vladivostok. Grundlades 1920. 9,000 inv.
(1925). Saltindustri.
*Slavici, Joan, föddes 1848 (ej 1846) och
uppges ha aflidit 1925.
C. G.
*Slavonien är sedan 1918 en del af Jugo-Slavien.
Drava och Donau bilda ej längre gräns mot Ungern,
sedan de forna ungerska komitaten Bács-Bodrog h.
o. h. och Baranya delvis genom freden i Neuilly 5
juni 1920 införlifvats med Jugo-Slavien.
Slebsager, M a r i u s Abel Nielsen, dansk
politiker, f. 13 nov. 1874 vid Varde, var urspr.
mejerist, tog 1896 lärarexamen och var 1900-14
föreståndare för Vejens realskola. S. invaldes 1909
i folketinget och blef där en af vänsterpartiets
ledare. Han var 1920-24 minister för offentliga
arbeten i ministären Neergaard och genomförde som
sådan bl. a. byggandet af bron öfver Lilla Belt.
Sleeckx [sleks], Jan Lambrecht D a-
mien. Se B el gisk a l i t terat ur en. Suppl.,
sp. 520.
Sleincour [-kor], Johan Peter, filosof, f. 1714
i Norrköping, d. 1785 i Uppsala, student i Uppsala
1735, filos. magister, docent och adjunkt samt 1765
professor i etik och politik där. S. var wolffianis-
mens siste representant vid universitetet. Leopold
höll åminnelsetalet öfver S.
*Slemmögel. Af slemmögel framkallade växt-
sjukdomar kallas fusarioser. Fusarium culmo-
rum visar sig vid stråbasen af säden och åstadkom-
mer stråröta, som har till följd, att plantorna
hvitna och kornen bli förkrympta. Flera Fusarium-
arter äro orsaken till k ä r l b r a n d (se d. o.
Suppl.), en sjukdom, som äfven kallas midsom-
mar s j u k a. Den s. k. svampkräftan på
fruktträd, särskildt äppelträd, förorsakas af slem-
mögel, hvars fruktstadium kallas Nectria galli-
gena; den är närmare beskriîven i art. Kräfta,
boí. G. Ir-m.
Slemröta, boí., en å betor förekommande, af
bakterier förorsakad sjukdom, hvilken visar sig som
svarta ringar i betans inre, som till sist sönderfaller
till en slemmig massa. Jfr Bakterios 4 (med
fig.), sp.M737. G.L-m.
Slernväxter, boí., detsamma som slemsvampar
(se M y c e to zo a. Suppl.).
*Slesvig. Då Tysklands stora nederlag närmade
sig hösten 1918, framställde H. P. Hanssen (se
d. o., äfven i Suppl.) i samförstånd med danska
politiker 23 okt. s. å. krafvet på, att Nord-Slesvig
skulle återlämnas till Danmark med hänsyn till
bestämmelserna i § 5 af 1866 års Pragfred. Tyska
regeringen afvisade hvarje juridiskt kraf i ärendet,
men erkände, att presidenten Wilsons program (om
nationell själfbestämmanderätt m. m.) hade
giltighet äfven i fråga om Nord-Slesvig. Danska
riksdagen uttalade 23 okt., att Danmark önskade gränsen
dragen i enlighet med nationalitetsprincipen och
folkens själfbestämmanderätt. Ministären Zahle var
ense med H. P. Hanssen att som gränslinje framför
andra föredraga den s. k. Clausen-linjen
(jfr Clausen, H. V. Suppl.), som gick norr om
Flensburg och söder om Tönder. I
öfverensstämmelse därmed uttalade sig Nordslesvigska
väljarföreningen 17 nov. för, att omröstning borde företagas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
