- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
401-402

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smith ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller stad, som ej deltar i landsting. 1919 års
riksdag beslöt ny, enhetlig organisation af dessa
seminarier samt grunder och villkor för statsbidrag,
och 31 dec. s. å. utfärdade K. M:t stadga för dem.
Skolöíverstyrelsen utöfvar öfverinseendet öfver dem
samt förordnar för dem inspektor. För hvarje
seminarium skall finnas en lokal styrelse. Med
seminarium skall (liksom i fråga om statsseminarierna)
vara förenad en öfningsskola. Läsåret omfattar
minst 38, högst 39 veckor. Till understöd åt dessa
seminarier äro 1925-26 beviljade 330,000 kr. (utom
anslag till löneförbättring), till stipendier åt
elever 90,000 kr. – Dessutom finnas enskilda
småskoleseminarier (3 år 1923, med 208 elever),
som ega rätt att anställa småskollärarexamen.

Fr. Sg.

*Småskollärares m. fl:s ålderdomsunderstödsanstalt
ingick enl. beslut af 1919 års riksdag i Statens anstalt
för pensionering af folkskollärare m. fl.
(se Folkskollärarnas
pensionsinrättning
. Suppl.).

Småtorsk, zool. Se Torsken.

Småtunga, zool. Se Tungsläktet.

Smällglim, bot., namn på Silene latifolia (se Silene. Suppl.).

Smällspirea, bot., namn på Physocarpus
opulifolia, en i Sverige allmänt odlad prydnadsbuske med
rikt bladverk och hvita blommor i juni och juli,
vanligen kallad Spiroa opulifolìa; dess hemland är
Nord-Amerika. Physocarpus, som är nära släkt med
Spiræa, utmärkes af den uppblåsta frukten, som vid
tryck springer upp med en smäll.

G. L–m.

Smältbarhet, Foders. Se Fodermedel, sp. 696-697.

* Smältning. Om sammanhanget mellan smältpunkt
och sammansättning hos legeringar se d. o.
– Om inverkan af lösta ämnen på smältpunkten se
äfven Eutektisk. Suppl.

K. A. V–g.

*Smögen blef egen kommun 1 jan. 1924. Areal
446 har. 1,697 inv., hvaraf 1,479 i Smögens municipalsamhälle (1925).

Smörbyrå. Se Statens lifsmedelskommission, sp. 1051.

Smörgröt, kokk., en gröt af smält smör och däri
rikligen inarbetadt mjöl samt sedan tillspädd söt
mjölk under jämn vispning.

Smörhättan, intermittent fyr på Bremö södra
udde i Vänern, på 58° 48’ 4" n. br. och 13° 42’
15" ö. lgd fr. Gr., 16,4 m. öfver medelvatten, med
4:e ordningens linsapparat och 12 bågminuters
lysvidd. Uppförd 1855 och ändrad 1910.
E. A–t.

Smörranunkel, bot., namn på Ranunculus acris.

*Smörsopp. Se äfven färgpl. II till art. Svampar.

*Snappertuna är själfständig kommun och
pastorat. Det hör nu till Borgå (svenska)
stift. 2,408 inv. (1924), svensktalande.

O. B–n.

*Snatteri. Genom lag 16 maj 1918 har gränsen
mellan stöld och snatteri i afseende å det tillgripnas
värde bestämts till 30 kr. i st. f. såsom tidigare 15 kr.

N. S–g.

Sneddningsprincipen, förv., kallas den i nyare
svenska aflöningsreglementen tillämpade grundsatsen,
att befordran från lägre tjänst till högre
alltid skall medföra aflöningsförbättring. I enlighet
med denna grundsats eger sålunda ord. tjänsteman,
som befordrats till tjänst inom högre lönegrad
och som skulle i sin förutvarande tjänst ha åtnjutit
lön efter någon löneklass, som är – jämte en eller
flera högre klasser – gällande jämväl för hans nya
tjänst, omedelbart erhålla lön enligt närmast högre
löneklass, oafsedt att denna eg. förutsätter flera
tjänstår, än ifrågavarande tjänsteman ännu kan
räkna sig till godo.

C. G. Bj.

Sned vinkel. Se Vinkel.

*Snefringe härad skrifves nu officiellt Snevringe härad. 19,147 inv. (1925).

Sneidern, Axel Vilhelm Teodor von,
politiker, ämbetsman, f. 9 sept. 1875 i Skallsjö
socken, Älfsborgs län, tog 1896 ingenjörsexamen vid
Tekniska högskolans mekaniska afdelning och
idkade därefter ingenjörsverksamhet dels i
hemlandet, dels i England och Tyskland. 1906
tog han i Uppsala jur kandidatexamen och
praktiserade 1906–07 som advokat i Göteborg. Som
godsegare i Dalsland (Bergs säteri) invaldes S.
1911 af de frisinnade i Älfsborgs läns norra
valkrets i Andra kammaren, som han tillhörde t. o. m.
1920. Sedan 1921 är han led. af Första kammaren
(för Älfsborgs län). S. tillhörde i riksdagen
liberala samlingspartiet till dess upplösning 1923,
hvarefter han anslöt sig till det liberala partiets
riksdagsgrupp. Han var 1913–23 led. af
Frisinnade landsföreningens förtroenderåd. S. har till
följd af sin mångsidiga och grundliga utbildning,
stora arbetsförmåga och praktiska läggning tagits
i starkt anspråk såväl för riksdagsarbetets olika
uppgifter som för statens utredningsvärf. Han var
1912–17 ordf. i Andra kammarens tredje tillfälliga
utskott, 1915 jämväl led. af särskildt utskott
(för frågor om automobiltrafik), 1918 led. af
konstitutionsutskottet och vid urtiman s. å. af det
särskilda författningsutskottet, blef vid 1919 års
lagtima riksdag vice ordf. i andra lagutskottet och var
dess ordf. 1920–21, var led. af särskilda
utskottet för spannmålsregleringsfrågan 1919 B, ordf. i
särskilda väglagsutskottet 1922 samt led. af
särskilda skogslagsutskottet 1923 och är 1926 led.
af särskilda jorddelningsutskottet. S. har bl. a.
från 1916 varit led af de olika kommittéer, som
tillsatts för sockerbetprisens reglering och ordf. i
elektriska taxekommittén 1924–25. Han är från
1918 led. af järnvägsrådet. S. utnämndes 31 dec.
1921 till landshöfding i Älfsborgs län och är ordf.
i länets båda hushållningssällskap. Han var 1914–21
led. af Älfsborgs läns landsting.

Gl.

*Snellman, J. V. En staty öfver S. (mod. af
E. Wikström) aftäcktes 12 maj 1923 i Helsingfors.

Snevringe härad. Se Snefringe härad. Suppl.

*Sniatyn tillhör nu Polen, vojevodskapet
Stanisławów. 10,404 inv. (1921). Under Världskriget
intogo ryssarna 13 maj 1915 ett vid S. anordnadt
brohufvud, äfvensom staden, men i midten af juni
s. å. drogo de sig åter tillbaka. Sedermera
besatte de 12 juni 1916 än en gång S., som först 30
juli 1917 kunde återtagas af de förbundne. Jfr
Världskriget, sp. 188, 189, 206 och 225.

L. W:son M.

Snickarlim. Se Lim. Suppl.

Snilfjord, kapellkyrka i Hemne, Nidaros bispedömme,
samt Hemne härad, Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge, vid
innnersta ändan af den 15 km. långa Snilfjorden.

K. G. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free