- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
427-428

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Somero ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

427

Somero-Sommerfeld

ska viken, på 60° 12’ n. br. och 27° 39; ö. Igd
fr. Gr. Hvit blänk hvarje minut; 2,000 hlj.; lys-
vidd 15 min.; lågt, rundt, hvitmåladt torn. Mist-
signalering. O- B-n.

*Somero. Sömmarnas kapell är nu själfständigt
pastorat. O. H-n.

Somiter. Se Ägg l, sp. 1171.

*Somma. - 2. Efter Monte di Somma har
somma i beskrifning af vulkaner tagits i bruk som
en allmän term för att beteckna en äldre, större,
förstörd vulkankägla, i hvilken en sedermera verk-
sam krater har bildats. Sålunda sammansatta vul-
kaner kallas sommavulkaner 1. vulka-
ner a f s o m m a ty p e n. K. A. G.

Sommarfrukt, trädg. Se Äpple, sp. 1243-44.

Sommarhyll, boí., namn på Sambucus Ebulus.

*Sommarin, Emil Fr. K., lämnade 1919
lärarplatsen vid Alnarp och utnämndes s. å. till
professor i nationalekonomi och finansrätt vid Lunds
universitet. S. har varit led. (och sekreterare) i
1917 och 1924 års bankkommittéer, led. i
järnvägskommittén (1918) och tillhörde 1920 finans- och
sparbankssakkunnige. Af hans Ekonomilära utkom
afd. "Teoretisk nationalekonomi" i 3:e uppl. 1923.
S. är led. af Hum. vet. samf. i Lund (1920).

Sommarlinjen, polit. Se Vin t er lin j en.

’Sömmarnas är nu själfständig kommun och för-
samling i Tavastehus län, Finland, Tammela dom-
saga och härad, Tammerfors stift. 1,930 inv.
(1924), finsktalande. O. B-n.

Sommarsallat, kokk. Se Vintersallat.

’Sommarsporer, òoí. Se äfven Sädesrost.

Sommarsömn. Se Vintersömn.

Sommaröarna, ögrupp i Esbo socken, Finland,
omkr. 12 km. v. om Helsingfors, med många
villor. O- B-n.

*Somme. Under Världskrigets sista år
utkämpades ånyo stora strider vid eller i närheten af S.
Sålunda framfördes den stora af 17:e, 2:a och 18:e
tyska arméerna utförda offensiven mot Amiens 21
mars–6 april 1918 öfver och på ömse sidor om S.
Anfallet, som utgick från frontdelen ö. om
Arras–S:t Quentin–La Fère, träffade de motstående 3:e
och 5:e engelska arméerna, hvilka pressades
tillbaka till linjen
Arras–Albert–Moreuil–Montdidier-Chauny, där genom ingripande af 1:a
franska armén tyska framryckningen hejdades
("andra slaget vid S."). – 8 aug. s. å. igångsatte
Haig med 4:e engelska och 1:a franska – fr. o. m.
den 10 äfven 3:e franska – arméerna en
motoffensiv mot den ofvannämnda tyska fronten ö. om
Amiens, besatt af 2:a och
18:e arméerna. De
öfverraskade tyskarna
måste vika tillbaka mot
linjen Albert–Chaulnes–Roye–s. v. om
Noyon, som nåddes den
21 ("tredje slaget vid
S."). Jfr Världskriget, sp. 234,
235, 239 och 240.
H. J-dt.

’Sommelius. - 3.
Malte S. dog 9 nov.
1922 under ett besök i
Stockholm. Han repre-

senterade ända till dess Hälsingborgs stad i Andra
kammaren, var där 1917 led. af särskilda utskottet
för dyrtidstillägg m. m., 1918-22 af bankoutskot-
tet och 1921-22 ekonomideputerad. Han egnade i
riksdagen framstående intresse åt icke blott närings-
politiska, utan äfven undervisnings- och andra kul-
turella frågor.

Somme-Py [såmpï; officiellt Sommepy], by i
franska dep. Marne, vid Py (biå fr. h. till Suippe),
36 km. ö. om Reims. 622 inv. (1921). S., som be-
sattes af tyskarna 2 sept. 1914, utgjorde därefter en
starkt befäst viktig etappstation nära 3:e arméns
front. S. och s. ö. om S. utkämpades i sept.-okt.
1914, sept.-okt. 1915, febr. 1916, sept. 1917 och
juli 1918 hårda strider, hvarunder ömsom tyskarna,
ömsom fransmännen voro de anfallande, utan att af-
görande resultat vunnos. Sista större anfallet å
fransk sida utfördes af 4:e armén (Gouraud) 26 sept.
-4 okt. 1918 mot frontdelen Argonnerna-Suippp
(’-’slaget vid S.") och hade till följd, att 3:e tyska
armén anträdde återtåget. Det förstörda 5. besattes
af fransmännen 28 sept. Jfr Världskriget,
sp. 164, 167, 185, 205, 238 och 243. H. J-dt.

Sommer, Robert, tysk psykiater, psykolog
och släktforskare, f. 1864 i Schlesien, 1887 filos.
och 1891 med. d:r i Berlin, 1892 privatdocent i
psykiatri i Würzburg och 1895 ord. professor i
psykiatri i Giessen, har utgett ett mycket stort
antal arbeten på psykopatologiens och genealogiens
områden. Med tiden har han alltmer fått blicken
öppnad för det medfödda anlagets betydelse och
sökt analysera detsamma. Begåfvad med mekani-
ska anlag, som redan långt tillbaka kunna spåras i
fädernesläkten, har han egnat tid åt att konstruera
instrument, af sedda att underlätta psy ko-fysiologi-
ska undersökningar. Bland hans arbeten må näm-
nas Lockes verhältnis zu Descartes (1888), Grund-
züge einer geschichte der deutschen psychologie
und aesthetik von Wolf - Baumgarten bis Kant .-
Schiller (1890), Diagnostik der geisteskrankheiten
(1894; 2:a uppl. 1900), Kriminalpsychologie und
strafrechtliche psychopathologie (1904), Familien-
forschung und vererbungslehre (1907; 2:a uppl.
1922), Goethe im lichte der vererbungslehre (1908).
Krieg und seelenleben (1916), Über familìenähn-
lichkeit (1917) och Tierpsychologie (1925). S. har
i Giessen organiserat kongresser för experimentell
psykologi (1904) samt släktforskning, ärftlighets-
och regenerationslära (1912) och hållit internatio-
nella kurser i rättspsykologi och psykiatri (1907.
1909). H.Ldbg.

Sommerfeld [-felt], Arnold, tysk fysiker och
matematiker, f. 5 dec. 1868 i Königsberg, blef do-
cent i Göttingen 1895 samt professor vid bergs-
akad. i Clausthal 1897, vid tekniska högskolan i
Aachen 1900 samt vid universitetet i München
1906. Hans förnämsta arbeten ligga inom meka-
nikens och den teoretiska fysikens områden. Han
har i facktidskr. publicerat af h. i elasticitets- och
hållfasthetslära, Maxwells elektrodynamik och op-
tik, elektronteori samt (tills, med F. Klein) utgett
Die theorie des kreisels (1897-1910). Han är
medutg. af "Encyclopädie der mathematischen
wissenschaft". Af genomgripande betydelse för
den moderna atomteorien är S:s teoretiska bearbet-
ning af Bohrs ursprungliga atommodell, i det att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free