- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
439-440

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spaningsplan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

439

Spanska Guinea-Sparbank

440

importera hvete och råg samt mjöl och gryn däraf.
– Då fråga blef att afveckla denna kristidsordning,
antogs af urtima riksdagen 1920 interimistiskt ett
system med glidande tullsatser, hvarigenom åsyf-
tades att på ett mjukare sätt än med omedelbart
återinförande af fasta vikttullar förmedla öfvergån-
gen till en lägre prisnivå. Systemet trädde i funk-
tion l juni 1920 och bibehölls till l juni 1922.
Enligt detsamma skulle tullen för hvete, råg och
korn bestämmas för 3-månadersperioder och utgöra
halfva skillnaden mellan en för resp. års h veteskörd
beräknad produktionskostnad och ett för 3-måna-
dersperiod, slutande 2 månader före tullens tillämp-
ning, beräknadt importpris för hvete, men högst få
uppgå till den gamla tullsatsen, kr. 3,TO per 100
kg. För mjöl och gryn skulle tullsatsen vara 75
proc. högre än för omalen spannmål. Dessa be-
stämmelser verkade så, att tills vidare ingen tull ut-
gick. Genom k. förordn. 20 april 1921 ändrades
systemet så, att tullsatsen skulle fastställas för ka-
lendermånad på grundval af importpris, som afsâge
månadsperiod, slutande den 15 näst föregående må-
nad ; samtidigt borttogs maximeringen af tullen till
kr. 3,70. Tullsatsen för mjöl bestämdes skola ut-
göra utöfver ett fast grundbelopp af kr. l,50 per
100 kg. den för omalen spannmål samtidigt gäl-
lande tullsatsen, ökad med 35 proc., dock högst 75
proc. af sistnämnda tullsats. Till följd af dessa
ändringar trädde en tull i funktion, som för omalen
spannmål steg från kr. 4,o? per ICO kg. i april 1921
tiìl kr. 7,2i i sept. s. å. Genom k. kung. 30 sept.
1921 begränsades tullen å omalen spannmål till kr.
7,20 per 100 kg., vid hvilket belopp den kvarstod
till l juni 1922, då de fasta före kriget gällande
tullsatserna åter bragtes i tillämpning. Äfven i fler-
talet andra länder i Europa voro under kriget
spannmålstullarna suspenderade, men ha sedan i
allmänhet återinförts. I Tyskland tillämpas från l
sept. 1925 nedsatta tullar, som från l aug. 1926
komma att höjas afsevärdt utöfver de före kriget
gällande (t. ex. för hvete till 7,so mark per 100 kg.,
för råg, korn och ha f re till 7 mark). I Österrike
och Tjecho-Slovakien ha på olika sätt konstruerade
system med glidande tullar införts. K- A-k.

’Spanska Guinea, sp. Posesiones del Golf o de
Guinea, omfattar enligt officiella uppgifter 26,635
kvkm. med 118,293 inv. (1920), 4 på l kvkm.
Det omslutes nu i n., ö. och s. af franska mandatom-
rådet Kamerun.

’Spanska litteraturen. Jfr vidare J. R. Sán-
chez, "Autores espagnoles é hispanoamericanos"
(1911), F. Pesquero, "El alma literaria de Espana
y de la America latina" (s. å.), F. García Godoy,
"La literatura americana" (1915), J. R. Sánchez,
"Historia de la lengua y literatura castellanas"
(1915-18), J. Estrada, "Poetas nuevos" (1916),
J. Hurtado och G. Palencia, "Historia de la litera-
tura espanola" (1921-22), I. Goldberg, "Studies
in spanish-american literature" (1922), B. Moses,
"Spanish colonial literature in south America"
(s. å.), H. Guerlin, "L’Espagne möderne vue par
ses écrivains" (1924), och J. Fitzmaurice Kelly,
"Geschichte der spanischen literatur" (utg. af A.
Hämel, 1925).

Spanska sjukan. Se Influensa. Suppl.

*Spanska viner. Sorten Rancio (eg. gammal, väl
lagrad) är ett vin från Peralta i Navarra. Solera

betyder eg. dels drufresterna efter pressningen, çlels
fat, hvari väl blandade sherrysorter af samma typ
lagras. Tintülo de Rota (af svartröd drufva, tin-
tilla] är ett berömdt Jeresvin från Rota i prov.
Cádiz och identiskt med Tinto de Rota (nämndt
längre ned som "Tinto di rota"). De efter Malaga-
vinerna uppräknade vinerna äro från skilda delar af
Spanien. "Granacho" bör vara Garnaclw; ’"Ee-
quena" bör vara Requena.

^Sparbank. Om Sveriges postsparbanks ändrade
organisation se Postsparbank. Suppl. –
Den form af inlåning, som i allmänhet bedrifves aî
sparbankerna, karakteriseras af, att anteckning om
medels insättning och utbetalning skall göras i en
för insättaren utställd motbok samt att å de in-
satta medlen upplupej ränta lägges till kapitalet
vid årets slut (kortare kapitaliseringsperiod än ett
år förekommer äfven, ehuru mera sällan). Såsom
villkor för återbetalning af å motboksräkningen
innestaen.de medel gäller i livar j e fall föregående
uppsägning från insättarens sida (till tiden i all-
mänhet växlande efter beloppets storlek), men då
sparbankerna ega rätt till återbetalning utan af-
.vaktan på uppsägningstidens utgång, göras utbetal-
ningarna numera i regel efter kundernas bekväm-
lighet, vid anfordran eller efter någon kortare
uppsägningstid, när så kan ske utan olägenhet för
sparbanken. Bestämmelsen om uppsägningstid är
dock fortfarande, jämte bestämmelse om visst maxi-
mum för räntebärande tillgodohafvande (i Sverige
i nu gällande sparbankslag fastställdt till belopp af
30,000 kr.), ett godt medel att hindra missbruk
af motbok med sparbanken och utgör äfven en
"säkerhetsspärr" under ekonomiskt upprörda tider.

F. n. (1926) kan de enskilda och kommunala
sparbankernas antal i den civiliserade världen räk-
nas i tiotusental, insättarnas antal i hundratal mill.;
och den samtliga behållningen torde f. n. ensamt
i Europa ha stigit till närmare ett hundratal milli-
arder kr.

Den senast (1925) utg. redogörelsen för spar-
banksväsendet i Sverige omfattar 1923. Vid detta
års slut uppgick sparbankernas antal här i landet
till 492, af hvilka 73 hade inrättats 1820-50, 189
1851-75, 114 1876-1900 och återstående 116
efter 1900. Af dessa 492 sparbanksinrättningar
kommo enligt hufvudkontorets belägenhet 150 på
städerna och 342 på landsbygden (hvaraf dock 21
i köpingar och municipalsamhällen). Bland stä-
derna hade (bortsedt från afdelningskontor) Göte-
borg största antalet sparbanker (5), under det att
10 af rikets mindre städer saknade egna sådana.
Största antalet sparbanker på landsbygden visade
Kristianstads län (71), under det att egna sådana
med hufvudkontoret beläget på landsbygden sakna-
des i två län (Stockholms och Västerbottens). An-
talet insättare (motböcker) utgjorde 2,392,809 (1915:
1,807,498, 1900: 1,228,930, 1880: 762,638, 1860:
187,675) och insättaraas behållning omkr. 2,359.o
mill. kr. (1915: 1,065,5, 1900: 437,4, 1880: 146,i.
1860: 27,3 mill. kr.). Behållningarna uppgingo till
öfver 20 mill. kr. i 22 sparbanker (främst Stock-
holms stads sparbank. Göteborgs och Bohus läns
sparbank samt Göteborgs sparbank med resp. 149,3,
96,9 och 80,4 mill.), till 10-20 mill. i 36, till
5-10 mill. i 50, till 1-5 mill. i 196, till 0>5-l

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free