Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spaningsplan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Sparbanksföreningen-Sparre
442
105 sparbanker. Sparbankernas fondej eller "egna
medel" utgjorde omkr. 145,4 mill. kr. (däraf för
Malmöhus län omkr. 32,i, för Kristianstads län
11.6, för Göteborgs och Bohus län 11,o, för Stock-
holms stad och län 10,4 mill. kr.). Af de under
sparbankernas förvaltning stående medlen, som
tills, utgjorde omkr. 2,517,n mill. kr., voro omkr.
23.u proc. placerade i obligationer (1915: 14,5
proc.), hvaraf i svenska statens och allmänna hypo-
teksinrättningars obligationer 9,2 proc. (1915: 4,4
proc.), under det att omkr. 5,i proc. utgjorde
fordringar hos kommuner m. fl. och omkr. 66 proc.
fordringar hos enskilda, däraf omkr. 54 proc. mot
inteckning i fast egendom eller annat hypotek (mot
inteckning inom halfva taxeringsvärdet i jord-
bruksfastighet eller i annan fastighet i stad, kö-
ping eller municipalsamhälle, utom industrifastig-
het, omkr. 34 proc.) och omkr. 12 proc. mot borgen
(1915: 12,9 proc., 1905: 17,3 proc.).
(Om hemsparbösserörelsen jfr uppsats af B. Linde-
roth i "Ekonomisk tidskr.", 1917.) I sin under
samarbete med lärarkåren organiserade sparverk-
samhet i skolorna ha sparbankerna här i landet där-
jämte funnit ett effektivt medel för sparsamhetens
främjande. För denna verksamhet ha numera ut-
bildats vissa allmänm. former. Sålunda utfärda
sparbankerna till en början motböcker åt de barn,
som årligen inskrifvas i skolorna, hvarå resp. spar-
banker göra den första insättningen, i allmänhet
till belopp växlande mellan l och 10 kronor för
hvarje barn. För att bereda barnen tillfälle att för-
kofra denna grundslant tillhandahålla sparbankerna
skolsparbössor eller hemsparbössor jämte annan ma-
teriel. Å i skolsparrörelsen insatta medel godtgöres
ränta, som med V2 à l proc. of verstiger sparban-
kernas eljest gällande högsta inlåningsränta (1925
utgjorde räntan å skolsparmedel 5 à ö1/^ proc.).
Som villkor för de särskildt utfärdade skolsparböc-
kerna har i allmänhet stipulerats, att därå insatta
medel ej må lyftas före viss uppnådd ålder, väx-
lande från 15 upp till 21 år. Utom skolsparverk-
samheten ha åtskilliga sparbanker särskildt under
senarö tid för sparsamhetens främjande upptagit i
sin rörelse särskilda för kapitalbildning i visst
syfte afsedda räkningsformer (s. k. bosättningsräk-
ning, pensionsräkning o. d.). - Vår första spar-
bankslag tillkom 1875. Sparbankslagstiftningen i
Sverige har sedermera reviderats genom lag om
sparbanker 29 juli 1892 och genom nu gällande
sparbankslag af 29 juni 1923 med ändringar och
tillägg 27 juni 1924 och 22 maj 1925.
I Norge funnos 1924 579 sparbanker. Insättar-
nas (motböckernas) antal utgjorde 1,923,888, deras
tillgodohafvande 2,555,i mill. kr. och sparbanker-
nas egen förmögenhet 161,5 mill. kr. –1 Danmark,
där de första sparbankerna öppnades på Holstein-
borgs gods (1810) och i Köpenhamn (1820), ut-
gjorde 31 mars 1924 de egentliga sparbankernas
(sparekassernes) antal 535, hvaraf 114 i städerna
och 421 på landsbygden. Insättarnas antal upp-
dck till 1,662,565 och deras sammanlagda till-
godohafvande till 1,863,6 mill. kr. - Finland hade
1924 465 sparbanker, hvaraf 63 i städerna och
402 på landsbygden, insättarnas (böckernas) antal
utgjorde 553,913, deras sammanlagda behållning
l,749;o mill. mark och de egna fonderna omkr. 96
mill. mark.
Sin rent sociala karaktär har sparbanksväsendet
alltjämt bibehållit, ehuru under utvecklingens gång
de ursprungliga begränsningarna i rätten att in-
sätta penningar måst vika för en mera bankmässigt
lagd inlåningsrörelse och den aktiva delen af verk-
samheten småningom kommit att spela en alltmer
framträdande roll. I flertalet länder, där spar-
banksväsendet nått någon större utveckling, äro
sparbankerna, för tillvaratagande af gemensamma
intressen, numera sammanslutna i allmänna spar-
banksföreningar (om Svenska sparbanksföreningen
se d. o. Suppl.), hvarjämte i några länder (t. ex.
Österrike, Italien, Finland och Norge) särskilda
centralbanker för underlättande af sparbankernas
affärstransaktioner inrättats. På allra senaste tiden
har af ven, på initiativ af den första allmänna
sparbankskongressen i Milano 1924, bildats en in-
ternationell sammanslutning af sparbanker med
uppgift bl. a. att verka för samarbetet mellan spar-
bankerna i olika länder. Genom dess försorg är
f. n. (1926) under utgifning en internationell
öfversikt öfver sparbanksväsendet (lagstiftning, or-
ganisation, funktionssätt m. m.). Hj. Fds.
Sparbanksföreningen, Svenska. Se Sven-
ska sparbanksföreningen. Suppl.
Sparfstilla, bot., namn på Sisymlrìum Sophia.
*SparganÌaceæ, bot. Sparganium natans heter
nu S. Friesii, S. ramosum kallas af ven trägg-
j a n. G. L-m.
Sparpremie, lifförsäkr. Se Matematiskt
värde. Suppl.
Spärr, tekn. Se Städ, sp. 570.
*Sparre, svensk släkt. - Är 1919 bildades
Sparreättens släktförening.
2. Erik Larsson S. Hans Pro lege, rege
et grege är fullständigt utg. af J. E. Almquist
i "Historiska handlingar", d. 27 (1924). -
3. Johan Larsson S. Hans kranium, som
efter flera flyttningar hamnat i Brahekyrkan på
Visingsö och där till allmänt beskådande förvarats
i en trälåda, placerades, inlagdt i ett vackert trä-
skrin, midsommardagen 1925 på hans hustrus, Mar-
gareta Brahes, kista i Braheska grafkoret i kyr-
kan. - 30. (Sp. 586) Per Ambjörn S. dog
i mars 1921 i Paris. - 32. (Sp. 587) Louis
P. S. har under de sist förgångna åren målat huf-
vudsakligen porträtt, bland dem grossh. Herman
Lamm (1923) och fru Emma Zorn (1924). I Stads-
huset finns Vindragarlagets ålderman (1922). -
35. Ulf Karl (Carl)
Knutsson S., fri-
herre, son till S. 19,
sjömilitär, f. 25 juni
1866 i Växjö, blef
underlöjtnant vid flöt- ,
tan 1886, kommen-/
dörkapten 1908, kom-1
mendör 1918 samt kon-1
teramiral och befälhaf-\
vande amiral i Karls-
krona 1923. Han var
1896-1905 lärare i
skeppsbyggen och ång-
maskinlära vid Sjö-
krigsskolan, tjänstgjor-
de i marinstaben^ 1903-09, förordnades 1909
till chef för Sjöförsvarsdep:s kommandoexpedition,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
