- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
471-472

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Staro-Konstantinov - *Starosta - Starrtorf. Se Torf, sp. 382 - *Staryj Bychov - *Staryj Krym - *Stassfurtsalter - *Staszów - Statens affärsdrifvande verk - Statens anstalt för pensionering af folkskollärare m. fl. Se Folkskollärarnas pensionsinrättning. Suppl. - *Statens arbetslöshetskommission - *Statens bakteriologiska laboratorium. Se Statsmedicinska anstalten äfven i Suppl. - Statens bibliotekskommission i Finland. Se Folkbibliotek. Suppl., sp. 920 - *Statens biografbyrå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

471

Staro-Konstantinov-Statens biografbyrå

472

*Staro-Konstantinov tillhör nu Ukraina.

’Starosta är i den nuv. polska republiken före-
ståndare för en af länets (vojevodskapets) under-
afdelningar (powiaty).

Starrtorf. Se T or f, sp. 382.

’Staryj Bychov tillhör nu Hvitryska sovjetrepu-
bliken.

*Staryj Krym tillhör nu autonoma sovjetrepubli-
ken Krim.

*Stassfurtsalter. (Sp. 1027) Afsättningen,
som 1913 utgjorde 5,2 mill. ton, med l,n mill.
ton rent kali, sjönk betydliga under Världskri-
get och utgjorde 1920 4,3? mill. ton, med 0,92 mill.
ton rent kali. - Sedan 1919 finns i Leopoldshall-
Stassfurt en "Kaliforschungsanstalt". K. A. V-g.

*Staszów tillhör nu Polen.

Statens affärsdrifvande verk är det sammanfat-
tande namnet å vissa statens förvaltningsorgan,
som på grund af den affärsmässiga arten af sin
förvaltning erhållit en viss särställning i förvalt-
nings- och budgeträttsligt hänseende. Hit höra:
postverket, telegrafverket, Statens järnvägar och
vattenfallsverk ("kommunikationsverken") samt
statens domänförvaltning. Särskildt märkes, att ut-
gifter inom dessa förvaltningsgrenar icke i samma
utsträckning som eljest äro beroende af riksdagens
beslut. I samband härmed står, att endast öfver-
skottet å dessa förvaltningsgrenar (efter afdrag för
förvaltningskostnaderna) upptas i riksstaten, med
rubriken: Statens affärsverksamhet (öfverskott),
inom afd. "Inkomster af statens produktiva
fonder". N. H-tz.

Statens anstalt för pensionering af folkskol-
lärare m. fl. Se Folkskollärarnas pen-
sionsinrättning. Suppl.

*Statens arbetslöshetskommission. Sedan
civilministerns själfskrifvenhet som ordf. inom
kommissionen upphört, utsågs förutv. vice ordf., f.
generaldirektör F. V. H. Pegelow att vara
kommissionens ordf. I denna befattning kvarstod han till 1
april 1923, då en rekonstruktion af kommissionen
egde rum på grund af meningsmotsättningar i
arbetslöshetsfrågan mellan kommissionens dåv.
majoritet och ministären Branting. Han efterträddes af
landshöfding G. Malm, som till följd af sin
utnämning till socialminister nästan omedelbart lämnade
kommissionen. Från 1 juni 1923 har direktör Allan
Cederborg varit kommissionens ordf. En
reorganisation af kommissionen verkställdes 1 okt. 1923,
hvarvid ledamotsantalet minskades till 5 med
hänsyn till kommissionens mera begränsade uppgifter
under den inledda afvecklingen.

Åren 1914–20 kunde kommissionens
förvaltningsmässiga arbete omhänderhafvas af tjänstemän
i Socialstyrelsen. På grund af arbetslöshetens
starka, af den stegrade depressionen vållade
ökning under år 1921 blef det emellertid nödvändigt
för kommissionen att konstituera ett själfständigt
kansli med en stab befattningshafvare (sedermera
uppgående till omkr. 35). Kommissionen fick
karaktären af ett provisoriskt ämbetsverk, som
själfständigt handlade en betydande mängd frågor af
principiell betydelse äfvensom löpande ärenden ang.
arbetslöshetsunderstöd, hyreshjälp, kursverksamhet
m. m. Vidare afgjorde kommissionen alla
framställningar om statsbidrag till nödhjälpsarbeten,
medan verkställigheten af kommissionens beslut om
arbetena anförtroddes åt två särskilda organ
(arbetsdirektioner), det ena benämndt Södra Sveriges
statsarbeten
och förlagdt till Göteborg, det
andra kalladt Norrlands statsarbeten
och förlagdt till Umeå. Den af kommissionen ledda
hjälpverksamheten för de arbetslösa erhöll åren
1922 och 1923, då deflationskrisens svårigheter
kulminerade (maximum jan. 1922 med 163,000
registrerade arbetslösa hufvudpersoner inom omkr.
800 svenska kommuner), mycket stor omfattning.
Under vintern 1922 voro nära 32,000 arbetslösa
personer anställda vid statliga nödhjälpsarbeten,
förlagda till 669 arbetsplatser. Bland de olika slag af
arbeten, som under årens lopp utförts genom
arbetslösa, må nämnas vägar, utdikningar, idrottsplatser,
skogsröjningar, vatten- och afloppsledningar m. m.
Antalet af dem, som uppburo kontanta
arbetslöshetsunderstöd med bidrag af statsmedel, uppgick
vintern 1922 till 65,400 hufvudpersoner. Genom
kommunernas egna åtgöranden bereddes dessutom omkr.
13,000 arbetslösa anställning vid kommunala
nödhjälpsföretag. Totalkostnaderna för det allmännas
hjälpåtgärder under åren 1914–25 låta sig ännu
ej fastställa; de torde ej understiga 200 mill. kr.

De principer, som varit vägledande för svensk
arbetslöshetspolitik, ha vuxit fram ur den erfarenhet,
som kommissionen förvärfvat om effektivaste sättet
att lösa de efter hand på detta område framträdande
problemen. Principerna för verksamheten finnas
nedlagda dels i utfärdade k. kungörelser (den
senaste af 7 juli 1922), dels i vissa riksdagsbeslut
(särskildt i 1922 och 1923 års riksdagars beslut i
frågan). Enligt dessa hufvudgrundsatser gäller, att
arbetslöshetshjälp kan lämnas endast till oförvålladt
arbetslösa, som hos organ för offentlig
arbetsförmedling sökt, men ej erhållit arbete, samt att det belopp,
som må tillkomma den arbetslöse i form af understöd
eller som lön för utfördt nödhjälpsarbete, skall
understiga arbetslönen på den öppna marknaden i
orten. Den framgång, med hvilken dessa principer
häfdats, anses ha i väsentlig grad bidragit till, att
deflationskrisens svårigheter i Sverige kunnat så
snabbt öfvervinnas, som faktiskt blifvit fallet.

Den afveckling af statens åtgärder mot den
egentliga kristidsarbetslösheten, som påbörjades 1923,
fortsatte år 1924, då statsarbetenas
arbetsdirektioner upplöstes och arbetslöshetskommissionen blef
ensamt organ för den numera enbart till
nödhjälpsarbeten begränsade statliga hjälpverksamheten
(utlämnande af kontanta understöd med bidrag af
statsmedel hade upphört med utgången af aug. 1923).
Enär arbetslösheten hösten 1924 ånyo började visa
tecken att öka, blef det emellertid nödvändigt att
tills vidare inhibera afvecklingsarbetet. I afbidan
på lösningen af frågan om det lämpligaste sätt, på
hvilket statsmakterna hädanefter böra inrikta sina
åtgärder vid arbetslöshetens bekämpande, har
spörsmålet om kommissionens afveckling, resp.
omläggning, ställts på framtiden.
G. H. N.

*Statens bakteriologiska laboratorium. Se
Statsmedicinska anstalten äîven i
Suppl.

Statens bibliotekskommission i Finland. Se
Folkbibliotek. Suppl., sp. 920.

*Statens biografbyrå. Antalet ordinarie gransk-
ningsmän är fr. o. m. 1920 tre. Afgiften utgår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free