Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsbokföringsreformen - *Statsförbund - *Statsförmögenhet - Statsgeodet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Statsförbund-Statsgeodet
486
riksdag beslutade budgetreformen innebar en full-
ständig omläggning af riksstaten. Liksom i den
enskildes ekonomi så består äfven i statshushåll-
ningen en djupgående olikhet mellan verkliga ut-
gifter och sådana, som representera en kapitalök-
ning. En liknande uppdelning bör också ske mel-
lan riksstatens verkliga inkomster (t. ex. från skat-
ter och höghetsrättigheter) och de intäkter, som
innebära kapitalminskning (dels dispositioner af
statskapital, dels statens upplåning). Med den
1911 beslutade uppställningen framträder rikssta-
ten som en sammanfattande finansplan, omfattande
förutom den egentliga statsförvaltningen jämväl
statens produktiva fonder och statsskuldsförvalt-
ningen.
När denna rikets stat, budgeten, antagits af riks-
dagen, gäller det att förverkliga den, följa gången
däraf och kontrollera, att allt går riktigt till.
Budgetens olika poster ställas till de olika förval-
tande myndigheternas disposition genom s. k. rege-
ringsbref. Hufvudförvaltningarna få uttaga belop-
pen från den gemensamma kassan och under
vid anslagens beviljande fastställda villkor be-
strida utgifterna. På samma sätt indragas statsin-
komsterna af de statsorgan, som ha detta till upp-
gift. Hvarje verk redovisar sin förvaltning i själf-
ständiga räkenskaper, som utmynna i en hufvudbok
för hvart och ett verk. Därför kräfves en central
organisation för att sammandraga dessa olika rä-
kenskaper och hufvudböcker till en för hela riket
samlad budgetredovisning och till en rikshufvud-
bok. För att vinna förut saknad enhetlighet och
erforderlig kontroll har man genomfört en statsbok-
föringsreform med följande principer:
1) Uppställningen af statsförvaltningens olika
räkenskaper bör vara så enhetlig som möjligt. 2)
Största möjliga enkelhet, öfversiktlighet och reda
böra eftersträfvas. 3) Primärräkenskaperna böra
samtliga vara inrättade med hänsyn till den cen-
trala bokföringens kraf. Det centrala organet bör
íå materialet från de olika förvaltningarna sig
íörelagdt i sådan form, att dess bokföringsarbete
endast behöfver bli ett likformigt sammandrags-
arbete. (Innan denna enhetlighet genomfördes,
hade de olika myndigheterna sina räkenskaper upp-
ställda efter inbördes mycket olikartade principer,
hvarför de vid sammanställningen måste under-
kastas ett tidsödande och osäkert omslutsarbete.)
4) Under hela årets lopp skall månad efter månad
ständig öfversikt vinnas öfver samtliga inkomst-
titlars och utgiftsanslags ställning. 5) Den centrala
bokföringen måste därför grundas på månatliga
rapporter från samtliga medelförvaltande ämbets-
verk och den primära bokföringen hos dessa ordnas
med månatliga afslutningar sålunda, att de speci-
ficerade uppgifter, som skola inflyta i rapporterna,
direkt och utan omgång framgå ur den primära
bokföringen. Kapporternas poster införas hos det
centrala bokföringsorganet, Riksräkenskap s-
v er k et (se d. o. Suppl.), i en liggare, som
växer månad för månad och bildar en kassahufvud-
bok, på hvilken efter årets slut budgetredovisning
kan grundas. För hvarje riksstatens inkomsttitel
och utgiftsanslag har denna hufvudbok ett särskildt
konto, och af dessa konton kan man månad för
månad vinna öfversikt öfver samtliga inkomsttitlars
och utgiftsanslags ställning, d. v. s. snabbt afläsa
hela förvaltningens gång. 6) Den centrala bokfö-
ringen skall innefatta äfven kassakontroll. I detta
syfte har öppnats en statsverkets gemensamma giro-
räkning i Riksbanken, till hvilken samtliga hufvud-
förvaltningar anslutas. 7) Alla beslut om utbetal-
ningar skola omedelbart verkställas hvilket numera
nästan undantagslöst kan ske därigenom, att belop-
pet utsändes i check, postanvisning eller postremiss-
växel. Bokföringen skall ske, då vederbörande
belopp inflyta till kassan eller därifrån utbetalas
samt sålunda alltid afse verkligen inbetalta eller
utbetalta belopp.
Till systemet hör, att de förvaltande verken
skola i en inkomst- och en utgiftsjournal annotera
alla in- eller utbetalta belopp kronologiskt, då de
förekomma, samt därefter dagligen införa dem på
särskilda inkomst- och utgiftstitlars konton i en in-
komst-, resp. utgiftsbok. Vid månadens slut infö-
ras månadssummorna i en årsliggare, som är en
del af förvaltningens under årets lopp uppväxande
hufvudbok. Omedelbart efter månadens slut upp-
rättar hvarje hufvudförvaltning rapport för måna-
den, "kassarapport", som insändes till Riksräken-
skapsverket jämte afskrifter af grundnoteringsböc-
kerna för månaden och verifikationerna i original.
Riksräkenskapsverket kan då omedelbart dels börja
sitt granskningsarbete, dels successivt upprätta
samma hufvudböcker som förvaltningarna själfva.
När de olika förvaltningarnas inkomster och utgif-
ter blifvit för hela riket samlade och nedsumme-
rade i Riksräkenskapsverkets månadsliggare, infö-
ras summorna i en kassahufvudbok för hela riket.
För att få öfversiktliga, lätthandterliga samman-
ställningar uppgöras dessutom för hvarje månad
s. k. belastningstabeller samt tabeller öfver in-
komsttillflödet, h vilka då visa, huru statsregleringen
steg för steg realiseras, huruvida ett anslag öfver-
skridits eller om öfverskridande hotar o. s. v. Den
slutliga budgetredovisningen blir en i tabellform
uppställd bokföringsmässig afräkning mot rikssta-
ten och innehåller alla de siffror, som erfordras
för att i rikshufvudbokens kapitalredovisning upp-
visa samtliga statsverkets medel: den s. k. stats-
medelsfonden. - Se närmare Chr. L. Tenow,
"Statsbudgeten: dess uppställning, räkenskapstek-
nik och revision" (särtryck ur "Statsökonomisk
tidsskrift" 1924; med framställningen belysande ta-
beller och bokföringsprof). Tenow.
"Statsförbund. Formellt är systemet af sovjet-
stater, Socialistiska sovjetrepubli-
kernas förbund (SSSR; se Ryssland.
Suppl., sp. 111-112), väl närmast ett statsförbund,
men i praktiken framträder det som en rysk för-
bundsstat.
*StatsförmÖgenhet. Svenska statens i Riksban-
ken, Statskontoret och Riksgäldskontoret bokförda
tillgångar uppgingo 30 juni 1924 till 2,899,641,633
kr., hvaraf den ojämförligt största posten var sta-
tens järnvägars fond (1,068,401,724 kr.). Med från-
drag af statsskulden vid samma tid (1,634,037,534
kr.) uppgick den bokförda statsförmögenheten till
1,265,604,099 kr. De of riga, mestadels ej bok-
förda, tillgångarna beräknades 1918 till omkr. 550
mill. kr., hvadan heh statsförmögenheten i rundt
tal kan skattas till 1,815,6 mill. kr. E. A-t.
Statsgeodet, tjänsteman vid Geodetiska afd. af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
