Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshydrograf - *Statskalender - Statskartograf - *Statskommissionernas pressbyrå - *Statskonsulent - *Statskontoret - *Statskyrka - *Statslån - *Statsmedicinska anstalten - Statsmeteorolog - *Statsminister - Statspresident (ty. staatspräsident). Se President. Suppl. - *Statsreglering - *Statsrevision - *Statsråd. 2. Statsråd är numera namn på ministären äfven i Finland - *Statsråd. 3. Om Preussens statsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Statshydrograf, tjänsteman vid Statens meteoro-
logisk-hydrografiska anstalt.
*Statskalender. Redaktör af "Sveriges statskalender"
är sedan 1922 förste arkivarien i Riksarkivet E. Wærn.
Statskartogräf, tjänsteman vid Af d. för ekon.
arbeten och stomkartearb. vid Rikets allm. kartverk.
* Statskommissionernas pressbyrå. Se Statens
presskommission äfven i Suppl.
*Statskonsulent. Om statskonsulent för egnahemsväsendet
se Egna hem. Suppl., sp. 464.
*Statskontoret fick 1921 sin arbetsuppgift i viss
mån begränsad, i det att bestyret med rikshufvud-
bokens upprättande, kontrollen å den löpande kro-
nouppbörden samt skyldigheten att årligen före 15
dec. till K. M:t inkomma med förslag till beräk-
nande af statsverkets inkomster vid nästföljande
statsreglering förlades till det nämnda år nyinrät-
tade Riksräkenskapsveirket (se d. o.,
Suppl.), dit också Statskontorets riksbokslutsbyrå i
anledning däraf öfverflyttades. 1915 upphörde
Statskontorets befattning med stämpeluppbörden,
som förlades till Generalpoststyrelsen. Å andra si-
dan blef till följd af utgiftsärendenas tillväxt en ny
byrå, tredje utgiftsbyrån, inrättad 1920, hvarjämte
1921 tillkom ytterligare en byrå, kassabyrån, med
hufvudsaklig uppgift att upprätta statsliggaren,
handha kontrollen öfver statsverkets giroräkning
i Riksbanken samt handlägga ärenden rörande stats-
verkets inkomster och kassaväsen m. m. Alltsedan
1919 tillkommer det Statskontoret att besluta i frå-
gor om pensionering enligt lagen ang. civila tjänste-
innehafvares rätt till pension. Statskontorets fond-
förvaltning har utvisat oafbruten tillväxt, särskildt
till följd af inrättandet af en hel del nya statliga
utlåningsfonder för beredande af understöd åt skilda
grenar af näringslifvet. 1926 består ämbetsverket
af 5 byråer, nämligen fondbyrån, första, andra
och tredje utgiftsbyrån samt kassabyrån, vidare
den under kassabyrån sorterande räntekammaren,
den under fondbyrån lydande ombudsmansexpeditionen,
hvars föreståndare 1921 erhöll byrådirektörs
tjänsteställning, samt ett för hela ämbetsverket
gemensamt kansli med 3 sekreterare och 1 registrätor.
Smk.
*Statskyrka. Ordet nyttjas numera i två, något
skilda bemärkelser. Antingen menas därmed ett
kyrkosamfund, som understödes af staten för sin
verksamhet och som står i trängre eller friare för-
bindelse med staten, eller ock förstås därmed ett
kyrkosamfund, som i saknad af egna själfstyrelse-
organ har samma representation som det borger-
liga samhället och hvars präster tillsättas af stats-
myndigheterna. Svenska kyrkan är i den förra
bemärkelsen en statskyrka, men intar i det senare
hänseendet - trots sitt samband med staten -
friare ställning genom sina själf styrelseorgan
(kyrkostämma, kyrkoråd, kyrkomöten) och genom
valformen vid utseende af präster och biskopar.
Jfr Folkkyrka. Suppl.
V. S–g.
*Statslån. Om Sveriges statslåns storlek 1925
och om formerna för deras upptagande och om deras
användning se Riksgäldskontoret. Suppl.
*Statsmedicinska anstalten. Jämlikt kung. 31
dec. 1917 har åt de till förutvarande Statsmedicin-
ska anstalten hörande afdelningarna beredts fullt
själfständig ställning, i samband hvarmed äfven den
ursprungliga kollektivbenämningen för laboratorier-
na upphäfts. Samtliga 3 laboratorierna stå dock
alltjämt likasom förut under Medicinalstyrelsens
öfverinseende och ledning. I fråga om de särskilda
laboratoriernas organisation har efter 1918 ingen annan
nämnvärd förändring vidtagits, än att rättskemistens
uppdrag att vara föreståndare äfven för det
farmaceutiska laboratoriet 1924 annullerats. Detta
laboratoriums tjänstemän utgöras numera af 1 föreståndare,
1 laborator och 1 assistent; dock kan
laboratorn, om så befinnes lämpligt, förordnas att vara
äfven föreståndare för laboratoriet, såsom också f. n.
förhållandet är. Det bakteriologiska laboratoriet är
fortfarande provisoriskt inrymdt inom privat egendom
i Stockholm, medan däremot de båda andra fått
arbetsrum inom Medicinalstyrelsens nya ämbetslokal.
B. W.
Statsmeteorolog [-låg], tjänsteman vid Statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt.
*Statsminister är från nov. 1918 titel äfven på
ordf. i finska statsrådet. Se Finland. Suppl., sp. 821-822.
Statspresident (ty. staatspräsident). Se President. Suppl.
*Statsreglering. Statsregleringsperioden i Sverige
löper sedan 1923 från l juli till 30 juni.
*Statsrevision, Statsrevisor i Finland. Se
Finland. Suppl., sp. 827.
*Statsråd. – 2. Statsråd är numera namn på
ministären äfven i Finland, där emellertid statsrå-
dets medlemmar officiellt kallas ministrar (och
statsminister), hvarjämte till statsrådet räknas
äfven justitiekanslern (se Finland. Suppl., sp.
821-822). - Det i hufvudarbetet (sp. 1100) om-
talade grundlagsändringsförslaget om departemen-
tens antal m. m. antogs definitivt 1918; om där-
efter företagen nyindelning af departementen se
Departement. Suppl. Det svenska statsrå-
dets medlemmar f. n. (1926) äro efter denna 12,
hvaraf 9 departementschefer. Se K. Tynell,
"Studier ang. svenska statsrådets politiska
ansvarighet" (akad. afh., 1918). – 3. Om Preussens
statsråd (staatsrat) se Preussen. Suppl., sp. 1151–52.
– (Sp. 1102) I en uppsats "Statsrådsberedningens
uppkomst" (i "Sv. dagbladet", 12 nov. 1925)
meddelar Nils Forssell, att K. M:t enl. stats-
rådsprotokollet af 26 mars 1816 förordnade för
noggrann utredning af kammar-, handels-, finans-
och ecklesiastika ärenden, innan de föredrogos i
statsrådet, att de skulle granskas af de civila
statsråden, föredragande stats- eller expeditions-
sekreterare samt, när deras öfriga göromål så till-
låta, statsministrarna och hofkanslern; äfven de
militära statsråden "egde rätt biträda, när de
funno sig därtill ega tillfälle". Anordningen anslöt
sig nära till en med militära ärenden kort förut
företagen, nämligen tillsättandet 12 jan. 1816 af
en krigsberedning, bestående aî de båda general-
adjutanterna, ett statsråd och statssekreteraren för
krigsärenden. De båda beredningarnas tillkomst
anser Forssell vara ett led i kronprins Karl
Johans åtgärder för att kunna utöfva afgörande
inflytande på styrelsen. Krigsberedningen upphörde
1819, då de militära förvaltningsmålen torde ha
öfverflyttats till den 1816 upprättade civila
beredningen, som då förallmänligades till en
statsrådsberedning. Till dennas arbetskrets lades före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
