- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
493-494

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Stauning, Th. A. M. - Staurastrum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

493

Staurastrum-Steckzén

494

Thorvald Stauniug.

demokratisk ministär,
i hvilken han själi
blef statsminister och
öîvertog ministerposten
för handel, industri
och sjöfart. Han lyc-
kades dec. s. å. *få
antagna åtskilliga la-
gar ang. valutaförhål-
landenas ordnande. Vå-
ren 1925 vållade den
stora lockouten mini-
stären betydande svå-
righeter. P- E-t-
Staurastrum, &oí.
Se fig. i art. Gon-
j u g ät æ.

*Stavanger amt, sedan 1919 Rogaland
fylke
, omfattar 9,135,1 kvkm., hvaraf 8,661,3
kvkm. land, med 166,423 inv. (80,126 män och
86,297 kvinnor), 19,2 pers. på 1 kvkm. (1920).
Militärt tillhör fylket 3:e divisionen, kyrkligt det fr.
o. m. 1925 återupprättade Stavanger bispedömme
(se d. o. Suppl.). Läkardistrikten äro nu 18, hvaraf
3 stadsdistrikt, och pastoraten 31.
E. A-t.

Stavanger bispedömme. Genom stortingsbeslut
9 aug. 1924 beslöts återupprättande af Stavangers
biskopsstol fr. o. m. 1925. S. omfattar alla städer
och pastorat, som tillhöra Rogaland fylke (före 1919
Stavanger amt), Norge, tills. 4 prosterier med 31
pastorat. 9,135,1 kvkm. 166,423 inv. (1920).
K. G. G.

Stavby, officiell form för Stafby (se d. o.
äfven i Suppl.).

*Stave, E., tog 1922 afsked som förste teol.
professor och domprost. Han var äfven 1918 och 1920
led. af kyrkomötet. Bland S:s många ytterligare
utgifna skrifter märkas
Israels profeter, I–IV (populära föredrag, 1917–22),
Israels land och dess historia intill Jesu och apostlarnas dagar (1918),
Israel i helg och söcken (1919),
De mindre profeterna, II-III (1919–21),
Handledning för undervisare i gamla testamentet (folkskolans kurs, 1921),
Handledning för barndomsskolans undervisare i kristen tros- och livsåskådning (1922),
Lärobok i kristen tros- och livsåskådning för barndomsskolor (1923),
Israel och folken. Missionstanken i gamla testamentet (1924) och
Johannes Kerfstedt (1924).
På hans 65-års dag (10 juni 1922) egnades honom
festskriften "Teologiska studier", med bidrag från
ett 30-tal kolleger och lärjungar.
E. Nwn.

*Stavenow, L., är sedan 1918 rektor vid Upp-
sala universitet och sedan 1919 led. af Vet. akad.
På hans 60-årsdag (12 okt. 1924) tillegnades ho-
nom festskriften "Historiska studier". Bland hans
skrifter märkas ytterligare Scandinavia (behand-
lande perioden 1872-1909, i "Cambridge modern
history", bd 12, 1910), Det svenska stormaktsväl-
dets uppkomst (1918), Bidrag till den gustavian-

ska tidens författningshistoria (l-3, 1918-23),
Friedrich Rühs’ betydelse för svensk historieskrif-
ning (i "Nord. tidskr.5’ 1918), Bismarckforskningens
nuvarande läge (i "Hist. tidskr." 1919), Karl XII
och det svenska stormaktsväldet (i ’ ’Karol. förbis års-
bok" 1919), Ur konung Gustav III:s och statssekre-
teraren friherre Erik Ruuths brevväxling (l-2,
1921), Det adertonde århundradets parlamentarism i
Sverige (1923), Gustav II Adolf och Uppsala uni-
versitet (i "Nord. tidskr." 1925). S. utger "Sveri-
ges historia till våra dagar", en omarbetad uppl.
af den af E. Hildebrand utg. "Sveriges historia in-
till tjugonde seklet", där hans "Frihetstiden"
(1922) och "Den Gustavianska tiden" (1925) ut-
kommit i ny uppl. E. N-nn.

Stavnäs, officiell form för Stafnäs (se d. o.
äfven i Suppl.).

*Stavropol. 1. S. är nu en krets i det
Nordkaukasiska området af Ryska socialistiska
federativa sovjetrepubliken. Från det gamla guv. ha
flera andra kretsar utbrutits.

*Stearin. (Sp. 1137) Enzymsaponifiering
har numera knappast någon teknisk
användning.
K. A. V-g.

Stearinbeck, ett beckliknande material, hvilket
erhålles som biprodukt vid stearinljusfabrikationen.
Vid stearinframställningen frigöras fettsyror ur
fetter genom fettspaltning, och för att rena fettsyrorna
underkastas de destillation med öfverhettad
vattenånga. Härvid kvarstannar fettbeck som återstod
= 1,5 - 6 proc. af fettsyremängden. Fettbecket
innehåller högre asfalten-kolväten, neutralfett,
högre fettsyror, störstadels oxifettsyror, högre
alkoholer samt koppar- och järntvål. Det är svart,
glänsande och af seg konsistens. Denna såväl som
dropppunkten är beroende på sluttemperaturen vid
destillationen och sättet för dess bedrifvande. Det
liknar mycket naturlig asfaltgoudron eller
petroleumasfalt. Stearinbeck används som bitumen i
takpapp, till framställning af varmvalsfett, till
kabelmassor och andra elektriska isolationsmaterial (i t.
ex. ficklampsbatterier) och till inblandning i vissa
kautschukkompositioner.
E-t N-n.

Stearns [st?’ns], J- B. Se T elegra f, sp. 724.

Stearns [st?’ns], Harold E., amerikansk för-
fattare, f. 1891 i Barr, Massachusetts, graduerades
vid Harvard 1913 och har sedan verkat som tid-
ningsman i New York, hvarjämte han bidragit till
"New republic", "The freeman", "The booknian"
m. fl. publikationer. Af hans böcker må nämnas
Liberalism in America (1920) och Collected essays]
den förra ger en intressant redogörelse för de ame-
rikanske liberalernas, särskildt presidenten Wilsons,
misslyckanden under tiden före och under Världs-
kriget. S. utgaf 1922 "Civilization in the United
states", en af honom och 29 andra amerikaner skrif-
ven kritisk belysning af de kulturella förhållandena
i Förenta staterna. Jfr R. G:son Berg, "Moderna
amerikaner" (1925). B-n B.

Steckzén, Birgeir, historiker, arkivman, f.
10 okt. 1892 i Piteå, filos. doktor i Lund 1920
på afh. Karl Gustaf Wrangels fälttåg 1646-164:7,
1918-21 tjänsteman i Riksarkivet, sedan 1921
krigsarkivarie, har skrifvit bl. a. Minnesskrift till
Piteå stads 300-års-jubileum (1921), Luleå stads
historia 1621-1921 (jämte H. Wennerström, s. å.),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free