- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
499-500

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Staurastrum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

499

Steiermark-Steiner

500

-fiderna", "Kleopatra", "Karneval" och "Sva-
norna" m. fl. samt själî komponerat baletter. I
hennes dans adlas den tekniska skickligheten aí
ett synnerligen mjukt och luftigt behag. Hon är
sedan 1916 lärarinna i dans och plastik vid Dra-
matiska teatern, utöfvar enskild lärarverksamhet
samt har flera år inöfvat baletter och ringdanser
vid Barnens dag-festspelen på Stadion. Hon var
1909-13 gift med löjtnant Leopold Tisseau. Fru
S. tog initiativ till Operabalettens enskilda under-
stödsförening. E. F-t.

*Steiermark uppdelades genom freden i S:t
Germain (1919) så, att södra delen med staden
Marburg tillföll Jugo-Slavien. Den större, norra, delen
bildar ett "land" i förbundsrepubliken Österrike
och har en areal af 16,373 kvkm. med 978,845
inv. (1923). Nya kollager ha upptäckts vid Weiz
och Ilz. O. Sjn.

*8teig, R., dog 11 mars 1918 i Berlin

*Stein (sp. 1175), Charlotte A. E. von.
’Se W. Söderhjelm, "Två föredrag om Goethe"
(1909), och Lena Voss, "Ch. von S." (1922).

*Stein (sp. 1181), Hermann von, råkade
-som krigsminister i konflikt med riksdagen genom
sin benägenhet att låta de lokala militärbefäl-
hafvarna genom censurbestämmelser, mötesförbud
o. s. v. ingripa i det politiska lifvet. När prins
Max af Baden okt. 1918 bildade en parlamenta-
risk ministär, ersattes därför S., hvilken af ven be-
kämpat tanken på samförståndsfred, såsom krigs-
minister af general Scheüch. S. har skrifvit Er-
’lebnisse und betrachtungen aus der zeit des welt-
kriegs (1919). V. S-g.

*Stein (sp. 1181), Ludwig,. var 1881-83
rabbin i Berlin och har sedan 1910 som författare
varit bosatt i Berlin. Sedan 1914 är han medarbe-
tare i "Vossische zeitung". Bland S:s senaste skrif-
ter märkas Die geschichte der philosophie bis Platon
(1921) och Einführung in die soziologie (s. å.).

*Stein (sp. 1181), Henri, utnämndes 1924 till
professor vid Ëcole des chartes.

Stein, sir Aurel, ungersk-brittisk arkeolog,
upptäcktsresande, f. 26 nov. 1862 i Budapest.
Efter studier af orientaliska språk och arkeologi
i Wien och Tübingen öfverflyttade han till
England och blef 1888 ledare för Lahore oriental
college och 1899 anställd i indiska regeringens
tjänst, sedan 1909 som chef för Indiens
arkeologiska undersökning. Han företog flera
betydelsefulla resor i Central-Asien, särskildt 1900–01,
1906–08 och 1913–16 till kinesiska Turkestan,
där han gjort vackra fynd och dokumenterat sig
som en af de bäste kännarna af Central-Asiens
arkeologi. S. erhöll 1912 knightvärdighet. Förutom
många vetenskapliga afh. har han utgett bl. a.
Sandburied ruins of Khotan (1903), Ancient
Khotan
(1907), Ruins of desert Cathay (1912) och
Serindia (5 dlr, 1921).
O. Sjn.

Steinach [sta7 j n-], Eugen, österrikisk biolog,
f. 27 jan. 1862 i Hohenems (Vorarlberg), 1895
e. o. och 1904 ord. professor i fysiologi vid tyska
universitetet i Prag, sedan 1913 professor och fö-
reståndare för fysiologiska aid. af biologiska för-
söksanstalten i Wien, blef känd företrädesvis där-
igenom, att han på experimentell väg lyckats på-
verka könskaraktärerna, i det att efter borttagande
af de hanliga könskörtlarna och deras ersättande

med honliga samt omvändt äfven de ifrågavarande
djurens utseende och förhållande i könsligt afse-
end? på motsvarande sätt förändrats. S. har
dessutom företagit föryngringsexperiment (se För-
yngring. Suppl.). Bland hans skrifter må näm-
nas Verjüngung durch experimentelle neubelebung
der alternden pubertätsdrüse (1920). L-e.

*Steinamanger var utgångspunkten för kejsar
Karls restaurationsförsök i mars 1921 (se Karl.
Suppl., sp. 938).

Steinbergdalen, vacker säterdal i fortsättningen
af Aurlandsdalen i Sogn, Norge. Genom S. går
en känd turiststig öfver till Finse, vid Bergens-
banan. 2 turisthyddor (S. och Geiteryggen). K. G. G.

Steinen-Rüti-väfstolen. Se V af ni n g, sp. 51.

* Steiner, E., dog 30 mars 1925 i Dornach nära
Basel. Om de i åtskilliga afseenden fantastiska
grundtankarna i hans religiösa världsåskådning
se Antroposofi.
Suppl. Han hade stu-
derat vid Tekniska
högskolan i Wien vid
sidan af sina universi-
tetsstudier där (filos,
doktor i Rostock 1891),
var 1890-97 förestån-
dare för Goethe-arki-
vet i Weimar och
egnade sig efter se-
kelskiftet åt vidsträckt
föredrags-, skriftstäl-
lar- och lärarverksam-
het. S. egde djup-
gående och detaljrika
kunskaper i helt olika ämnen: filosofi, historia, reli-
gionsvetenskap, pedagogik, konstlära, national-
ekonomi, kemi, fysik och medicin, och genom sin
intuition gaf han ofta inom sådana grenar äfven
praktiska uppslag, som vunno erkännande af fack-
män. I af seende på samhällsorganismen förordade
han "tregrening", till följd hvaraf näringslifvet,
rätts- och statslifvet och den andliga kulturen borde
hållas åtskils, så att inom näringslifvet må råda
broderskap, i statslifvet jämlikhet och på det and-
liga området individuell frihet. Han egde äfven
konstnärlig begåfning, som kom till synes i den
af honom skapade antroposofiska högskolan G o e-
theanum, efter flerårig byggnadstid öppnad
1920. Belägen på en kulle i Dornach vid foten af
Schweiziska Jura, byggdes den efter hans planer
i helt ny stil som en inifrån organiskt framvuxen
träkonstruktion med två mäktiga kupoler af ljus
skiffer, dess interiör med plats för 1,000 åhörare
sagolikt verkande genom sina 26 skulpterade
träpelare, rikedomen på målningar och träsniderier
(mycket af detta utfördt af hans egen hand) samt
9 färgade glasfönster efter ny glasmålningsteknik
af S. För estradens fond snidade han i trä en
9Vs m. hög Kristusgrupp. Innan denna blef fullt
färdig, nedbrann byggnaden nyårsnatten 1922-23,
men ett nytt Goetheanum efter S:s ritningar är
under uppförande i annan kraftig stil, betingad
af det nya materialet, som är betong. - Med
förkärlek egnads han sig ock åt den af honom
1919 öppnade Waldorfskolan i Stuttgart,
en fri samskola, där hans pedagogiska idéer för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:28:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free