- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
503-504

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



illustration placeholder
Emerik Stenberg.


akad.), riksarkivarien
E. Hildebrand (i Riks-
arkivet), riksantikva-
rien B. Salin (i Nord.
museet), dessa utställda
1920, Nils Personne
(1922, i Dramatiska
teatern) m. fl. G-g N.

Stenberg, Erik Gustaf, donator, f. 29 april 1786 i Uppsala,
d. 27 dec. 1866 Norrtälje, var handlande där. Den
genom hans testamentariska donation tillkomna
Stenbergska stiftelsen (med af K. M:t fastställdt regi. af 6 okt. 1899)
är hufvudsakligen afsedd att användas till bere-
dande af "understöd åt fattiga och arbetslösa kvin-
nor i Norrtälje samt att sätta yngre personer i till-
fälle att utbilda sig företrädesvis i praktiska yrken;
äfvensom att genom att utdela belöningar upp-
muntra till trogen tjänst".

G. Wrgn.

*Stenbock. – 4. Erik Gustafsson S. dog
1602. – 13. Vilfrid Carl Magnus Benvenuto S.,
ättling i 7:e led till grefve Magnus S.
(se S. 10), biblioteksman, f. 20 jan. 1874 på slottet
Kolk i Estland, d. 28 mars 1923 i Linköping, filos.
d:r i Uppsala 1906 på af h. Zur kollektivbildung im
sladschen, blef 1906 amanuens och 1909 andre
bibliotekarie vid K. biblioteket samt 1917 bibliote-
karie vid Linköpings stiftsbibliotek. S. var 1908-
17 sekreterare i Personhist. samf. och redaktör för
"Personhist. tidskr.", där han publicerade en rad
uppsatser. Han utgaf, med inledning och anmärk-
ningar, "Mörnerska släktboken 1468-1653" (1909),
"Erik XIV. Almanacks-anteckningar. Hans dag-
böcker, ritningar och musiknoter" (1912), "Ett
300-årigt Vasaminne. Brefväxlingen mellan Gustaf
Adolf och Ebba Brahe" (1915), "Abraham Brahes
Tidebok" (1920-21), "L. Magalotti, Sverige un-
der år 1674" (1912), Magnus Stenbocks och hans
hustrus, Eva Oxenstiernas, brefväxling (2 bd, 1913–14),
samt skref bl. a. Strövtåg i Linköpings stiftsbibliotek
(1918). På hans initiativ bildades Samfundet
Linköpings Stiftsbiblioteks vänner för att
stödja bibliotekets verksamhet. Af dess publikation
"Linköpings biblioteks handlingar", ny serie,
utgaf S. d. 1–3 (1920–22).

13. E. N–nn.

Stenbocksmarschen. Se Stenbock, M., sp. 1218.

*Stenbrohult omfattar nu 13,056 har med 4,798 inv.,
hvaraf för Älmhults köping 247 har med 1,534 inv. (1925).

Stenbröllop, minnesfest, som firas på 70:e års-
dagen af ett alltjämt- bestående äktenskap. Jfr
Järnbröllop.

Stend, stor gård med landtbruksskola vid an-
haltstationen Stend på Nestun-Osbanan nära
Bergen, Norge. S. tillhörde förr statsminister W. Konow.

K. G. G.

*Stenersen. - 6. L. B. S. dog 1921.

*Stenhammar. 1. Mattias S. Ingen original-
psalm af honom finns upptagen i 1819 års psalm-
bok. 1793 års psalmbok är oegentligt uttryck i
st. f. 1793 års psalmboksförs?a#.
– 9. K. Vilhelm E. S. var 1907-22 förste dirigent vid
Göteborgs orkesterförening och 1924-25 kapell-
mästare vid K. teatern i Stockholm, hvilket värf
på vårsidan afbröts genom inträffad ohälsa. Bland
hans senare arbeten märkes kantaten Sången (till
text af T. Rangström), komponerad till Mus. akad:s
150-årsjubileum (1921).

*Stenij, S. E., dog 20 juni 1925 å Turengi järn-
vägsstation (mellan Kiihimäki och Tavastehus).
S. å. hade han offentliggjort en undersökning,
Die orientalischen studien in Finnland 1828-75
(i Finska orientsällsk. "Studia orientalia I").

T. C.

*Steninge. Sedan de förlagsgifvande bankerna
måst öfvertaga godset, har S. försålts till A. Lind-
mark och är nu taxeradt till 374,800 kr. O. Sju.

*Stenkolstjära, kem. tekn. Under det senaste
årtiondet har man börjat tillverka ett nytt slags
stenkolstjära, kallad lågtemperaturtjära, urtjära
eller primärtjära. Den höga temperatur, som måste
användas vid framställning af lysgas och koks ur
stenkol, har till följd, att den därvid som biprodukt
erhållna, vanliga stenkolstjäran kommer att inne-
hålla en hel mängd ämnen, särskildt "aromatiska"
kolväten, som icke utgöra primära produkter aí
torrdestillationen, utan uppstått sekundärt ur dessa
genom vid högre temperatur försiggående, dels
spaltnings-, dels kondensationsprocesser. Man har
därför i senare tider, synnerligast i Tyskland,
ifrigt studerat villkoren för erhållande af en pri-
märtjära och dennas kemiska beskaffenhet. En
sådan tjära erhålles, och med större utbyte
än af vanlig stenkolstjära, om stenkol upphettas i
roterande cylindrar vid högst 500°, under genom-
ledning af en ångström, eller af ven i vanliga gas-
generatorer, i fall de bildade tjärångorna utsugas
ur de mellersta kolskikten, h vilkas temperatur
ännu ej öfverstigit 500° Likaså genom direkt
extrahering af stenkol under tryck, vid 200-300°
med lösningsmedel såsom bensol, eller bättre fly-
tande svafvelsyrlighet eller pyridin. Till sin ke-
miska natur är lågtemperaturtjäran af helt annan
beskaffenhet än den vanliga stenkolstjäran: aroma-
tiska kolväten, såsom bensol och dess homologer,
naftalin och antracen, saknas nästan alldeles och
ersättas - liksom i bergolja och brunkolstjära (se
d. o. i Suppl.) - dels af metankolväten, dels af
naftener och olefiner. Dessutom förekomma i stor
mängd högmolekylära fenoler o. a. syrehaltiga
ämnen. - Lågtemperaturtjäreindustrien befinner
sig visserligen ännu i utveckling, och för en del
af dess produkter saknas tills vidare tillräcklig
afsättning, men de erhållna oljorna kunna delvis
ersätta bensin och andra bergoljeprodukter i ex-
plosionsmotorer o. s. v. och den efter destillatio-
nen återstående s. k. halfkoksen (jfr "grudekoks"
i art. Brunkolstjära. Suppl., sp. 864)
lämpar sig utmärkt för kolpulvereldning. - Litt.:
Gluud, "Die tieftemperaturverkokung" (1921).

K. A. V–g.

*Stenkumla. Med S. pastorat äro från 1 maj 1920
äfven Valls pastorat och Atlingbo pastorat förenade
med S. som moderförsamling. S. hade 447 inv. 1925.

*Stenkyrka. 1. Med S. och Tingstäde ha 1 maj
1920 förenats Martebo och Lummelunda till ett
pastorat i Visby stift, Norra kontraktet, med S.
som moderförsamling. 725 inv. (1925).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:28:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free