Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Stille, Arthur G. H. - *Stille, H. - Stillfrö - *Stilloff, A. - Stim, förkortning för Svenska tonsättares internationella musikbyrå (se d. o. Suppl.) - Stimuliner - *Stinde, J. E. W. - Stingsel - *Stinkbomb. Jfr Giftgaser. Suppl. - Stinkceder, bot. Se Torreya - Stinkröta - Stinnes, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
517
Stille-Stinnes
518
"Stille, Arthur G. H., blef led. af Vitt. hist.
o. ant. akad. 1920 och dog 19 april 1922 i Lund.
S:s krigshistoriska författarskap under hans sista
år gällde hufvudsakligen äldre perioder af den nor-
diska historien. De ledande idéerna i krigföringen
i Norden 1563-1570
(i festskriften till
Lunds universitets 250-
årsjubileum 1918) ka-
stade ett helt nytt ljus
öfver strategien under
Nordiska sjuårskriget
och lät Erik XIV
framträda som en ener-
gisk högste krigsherre
med klar strategisk
blick. I Saxos skånska
stridsskildringar (inträ-
desföredrag i Vitt. hist.
o. ant. akad., tr. i dess
handl. III följd, I : 3,
1922) uppvisar S., att Saxos framställning vittnar
om god kunskap om terrängen och bär en stark
prägel af sannolikhet. För öfrigt gällde hans forsk-
ningar hufvudsakligen Karl XII:s turkiska politik.
Resultatet af dessa, som omfattat arkiven i nästan
hela Europa ända ned till Malta och sysselsatt
honom under ett 20-tal år, hann S. aldrig fram-
lägga i vetenskapligt dokumenterad form; en po-
pulär sammanfattning gaf han i sin uppsats Karl
XII och Porten 1709-1714 (i "Karl XII. Till
200-årsdagen av hans död utgiven av S. E. Bring",
1918). - S:s största betydelse som vetenskapsman
låg på det krigshistoriska området; han var i Sverige
den förste civile forskare, som insåg nödvändighe-
ten af särskild skolning för krigshistorisk forskning
och underkastade sig en sådan. Hans arbeten på
detta område, särskildt Karl XII:s fälttågsplaner
1707-1709, ha utöfvat stort inflytande på den föl-
jande såväl civila som militära forskningen. Som
universitetslärare var han alltid villig att hjälpa
sina lärjungar med sin stora uppslagsrikedom och
sina vidsträckta kunskaper P. S-son.
*8tille, H., är sedan 1913 professor i geologi och
paleontologi i Göttingen. Han är en mycket verksam
författare på tektonikens område och har utgett ett
sammanfattande verk, Grundfragen der vergleichen-
den tektonik (1924), som från moderna synpunkter
behandlar detta ämne. K. A. G.
Stillfrö, bot., namn på Sisymbrium Sophia.
*Stilloff, A., var redaktör af "Morgenavisen"
t. o. m. 1915. Därefter har han varit teaterkritiker
i "Socialdemokraten" 1917-25 och i "Aftenpos-
ten" från 1925. M. H.
Stim, förkortning för Svenska tonsätta-
res internationella musikbyrå (se
d. o. Suppl.).
Stimuliner (af lat. stimulare, egga), substanser
i blodet hos immuniserade djur), som enl. Metjni-
kov lifva leukocyternas verksamhet. G. Wrgn.
*Stinde, J. E. W. - Sp. 1402, rad 25 uppifrån
står in bör vara im.
Stingsel, bot., namn på släktet Carduus (se
Tistel).
*Stinkbomb. Jfr Giftgaser. Suppl.
Stinkceder, bot. Se Torreya.
Stinkröta, annan benämning på yngelrötan. Se
Biskötsel, sp. 495-496.
Stinnes [Sti’n-], Hugo, tysk finans- och indu-
striman, f. 12 febr. 1870 i Mülheim an der Ruhr,
d. 10 april 1924 i Berlin, var sonson till köpman-
nen Matthias S. (d. 1845), som grundat famil-
jens förmögenhet genom kolhandel och modernise-
ring af metoderna för
koltransport på Rhen.
Hugo S. genomgick
1889-90 bergsakade-
mien i Berlin, var ett
par år medlem af fa-
miljefirman och grun-
dade 1893 i Mülheim
med ett kapital af
50,000 mark egen fir-
ma, Hugo S. m. b.
h., hvilken till en
början sysslade uteslu-
tande med kolaffärer.
S. började emellertid
snart egna sig åt de in-
dustriella affärssammanslutningar i stor stil, hvarmed
han sedan mest sysslade lifvet igenom. Han följde
därvid det s. k. "vertikala systemet", som gick
ut på att sammanfoga olika företag inom närgrän-
sande verksamhetsområden i en organisk serie. Så-
lunda kombinerades kolgrufdrift och kolhandel
med rederirörelse för koltransport, järn- och stål-
industri samt framställning af elektrisk kraft,
allt i syfte att undvika onödiga mellanhänder
och att minska produktionskostnaderna. I mot-
sats mot amerikanska trustbildningar åsyftades ej
något monopol. S. plägade nöja sig med att för-
värfva aktier i företagen i tillräcklig utsträckning
för att bli styrelseledamot och blef då i regel snart
den inflytelserikaste i dessa företags ledning. Äfven
deltog han i upprättandet af helt nya företag,
t. ex. Rheinisch-westfälische elektrizitätswerk
(1898), hvilket småningom kom att förse hela det
rhenländsk-westfaliska industriområdet med elek-
trisk kraft, Mülheimer bergwerksverein och Hugo
S. gesellschaft kohlenreederei (1905; i Harburg).
Kärnan vid hans grufföretagssammanslutningar
var Deutsch-luxemburgische bergwerksaktienge-
sellschaft, där han 1907 blef styrelsens enrådande
ordf. och som i Ruhrområdet vid Världskrigets bör-
jan intog platsen närmast efter de stora firmorna
Krupp, Thyssen och Haniel.
S. hade under kriget betydande andel i den
belgiska industriens exploatering genom den tyska
storindustrien. Han upprättade 1918 i Hamburg
en stor rederifirma, Hugo S. a.-g. fur seeschiffahrt
und überseehandlung, förvärfvade stora aktiepo-
ster i brunkolsindustrien, inköpte stora skogar för
att trygga grufvornas timmerbehof och kom denna
väg in i cellulosaindustrien. Vid katastrofen 1918
hade han jämte fackföreningsledaren C. Legien
stor andel i tillkomsten af Zentralarbeitsgemein-
schaft, en intressesammanslutning af arbetsgifvare
och arbetare, som åt de sistnämndes ombud upp-
lät plats i paritetiska kommissioner för behand-
ling af frågor om arbetsvillkor m. m., en anord-
ning, som väsentligt bidrog att hämma bolsjevis-
mens insteg i Tyskland. Han förenade 1920
"Deutsch-Luxemburg" med det af E. Kirdorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
