Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Stockholm - Stockholmiana - *Stockholm-Roslagens järnvägar - Stockholms akademiska orkesterförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Stockholmiana-Stockholms akademiska orkesterförening
532
vägar äfven Stockholms södra spårvägsaktiebolags
drift och 1920 Södra förstadsbanan (linjerna från
Hornstull till Midsommarkransen, Tellusborg och
Mälarhöjden). S. å. träffade staden af tal om in-
köp af de bolagets aktier, som voro i enskild ego,
och sedan dess äro spårvägarna praktiskt taget helt
i stadens ego, ehuru rörelsen fortfarande drifves
under formen af ett a.-b. En sydlig linje till
Enskede hade tillkommit 1909, en till Gröndal
öppnades 1923. Till Ulf sunda hade Stockholms
stad anlagt spårväg 1914 som grenlinje til1 den s. å.
öppnade Äppelvikslinjen, hvilken sistnämnda af
A.-b. Stockholms spårväga utsträcktes till Smed-
slätten 1923 och till Ålsten 1924. Sammanlagda
hufvudspårlängden 1924 var omkr. 70 km., passa-
gerarantalet 104,76 mill., hvaraf 87,52 mill. på
stads- och 17,24 mill. på förortslinjerna. Automo-
Mlomnibusar ombesörja numera trafiken till åtskil-
liga förorter och (sedan 1923) inom staden (Drott-
ning- och Regeringsgatorna; se fig. i art. O m n i-
b u s. Suppl.); 1925 var antalet af deras passage-
rare 9,i3 mill. - Sjötrafiken. Den lokala skär-
gårds- och Mälartrafiken befordrade 2,12 mill. pers.
1925. Om Hammarbyleden se d. o. Suppl. -
Telefonväsendet. Verksamheten utöfvas numera
helt af staten ("Rikstelefon"), som 1918 öfvertog
Stockholmstelefon (samtrafiken började dock först
l april 1923). Antalet apparater utgjorde 108,780
år 1924, således fortfarande ung. l på hvar 4:e
pers. Antalet förmedlade samtal var 232 mill.
s. å. V. S.
S:s garnison (sp. 1488) kommer enligt 1925
års försvarsordning att bestå af Svea lifgarde, Lif-
regementets dragoner, Svea artilleriregemente, Svea
ingenjörkår, Fälttelegraf kåren och första intenden-
turkompaniet.
S:s luftförsvar (sp. 1488). Till skydd mot
luftanfall ha organisatoriska åtgärder vidtagits och
viss materiel anskaffats, allt af hemlig natur. Utom
af Föreningen för Stockholms fasta försvar öfver-
lämnade medel till inköp af kulsprutor och annan
ìuftförsvarsmateriel har på enskild väg - genom
direktören Cl. Virgin - 1916-24 för samma
ändamål insamlats omkr. 900,000 kr. H. J-dt.
ÍSp. 1491) Normaltyp för Stockholms stads v a-
p e n, heraldiskt beskrifvet så: ett gyllene, med
öppen gyllene krona krönt, framåtvändt S:t Eriks-
hufvud^ì blått fält (se fig. l, sp. 520), fastställ-
Fig. 11. Xormaltyp för Stockholms sigill, fastställd 1923.
des af stadsfullmäktige 1923. Den i samband där-
med antagna normaltypen för stadens sigill
visas i vidstående fig. 11
Litt.: Bland nyare arbeten må nämnas: A. Tid-
ner, "Palats och kåkar" (2 dir, 1917-20), L. M.
Bååth, "Helgeandsholmen och Norrström" (II,
1918), C. Forsstrand, "Malmgårdar och sommar-
nöjen i gamla Stockholm" (1919), N. och E. Se-
lander, "Två gamla stockholmares anteckningar"
(1920), B. Nerman, "Det forntida Stockholm"
(1922), "Uppsatser om Stockholm och Stockholms-
naturen" (i "Sv. turistför:s årsskr ", 1922), Anna
Lindhagen, "Idyller och utsikter" (1923), A. Sjö-
gren, "Drottninggatai genom tiderna" (1923), G.
Bohlin, "Stockholms häfdatecknare förr och nu"
(i "Samf. S:t Eriks årsb." 1923), Gurli Linder,
"Sällskapsliv i Stockholm på 1880- och 90-talen"
(1918) och "På den tiden" (1924), och J. Svedelius
och H. Wåhlin, "Stockholm nu och fordom"
(1925). Ett stort planschverk, "Stockholmsbilder
från fem århundraden 1523-1923" utgafs 1922
-23 i 2 bd. P. Wargentins "Stockholms stads
historia intill Gustaf Vasas tronbestigning" utgafs
ånyo 1924 af N. Östman
Stockholmiana (nylat.), böcker och annat tryck,
handlingar, målningar, gravyrer o. s. v., som be-
lysa Stockholms historia och kultur på olika om-
råden. Bland mera betydande enskilda samlingar
"Stockholmiana" må nämnas dem, som hopbragts
af K. F. Werner (se denne), skänkt till Stock-
holms stads arkiv, J. A. Unman (se denne), lika-
ledes donerad till nämnda arkiv, majoren K.
Akrell (f. 1858, d. 1912), som (omkr 2,000 n:r)
katalogiserats af N. östman (1913), E. Förberg (se
denne. Suppl.), utställd (omkr. 4,000 n:r) i Lilje-
valens konsthall 1919 och Björck & Börjessons anti-
kvariatbokhandel (se d. o. Suppl.). Den af sist-
nämnda firma 1922 till salu utställda samlingen, i
hvilken ingingo bl. a. stora delar af Akrells och
Förbergs samlingar, torde ha varit den största
enskilda i sitt slag (öfvej 6,000 n:r). Stockholmiana
är äfven titel på ett af F. U. Wrangel (se
W r a n g e l, sp. 1138) författadt arbete; arkivalie-
excerpten härtóll och till andra af hans arbeten,
den s. k. Wrangelska samlingen, egas sedan 1926
af Stockholms rådhusarkiv.
*Stockholm-Roslagens järnvägar omfatta nu-
mera äfven den smalspåriga (0,89i m.) F ar i n ge
-Gimo järnväg (se d. o. Suppl.), 32,4 km.,
som eges af Faringe-Gimo järnvägs-a.-b., Stock-
holm, och i likhet med of riga Stockholm-Rosla-
järnvägar trafikeras af Stockholm-Rimbo
L.-b. Slutstationen för trafiken Stockholm
östra-Engelbrektsgatan flyttades 1925 från Engel-
brektsplan till (tills vidare) Runebergsplan. F- P-
Stockholms akademiska orkesterförening stifta-
des 1922 på initiativ af studenten vid Stockholms
högskola frih. Kule Palmstierna, som är förenin-
gens ordi. från början, och kand. Karl H. Martin.
Den afser att främja intresset för musik bland Stock-
holms studenter samt verka för kamratskap och god
anda bland dem. Orkestern räknar 47 instrument,
däraf riklig stråkbesättning (35 sammanlagdt) och
de viktigaste blåsinstrumenten äfven företrädda.
Dirigent är sedan stiftandet tonsättaren Oskar
Lindberg (se denne. Suppl.). Föreningen har gett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
