Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storbritannien (Andlig kultur. Försvarsväsendet)
558
153,742 mill. nettoton, hvaraf 89,5?i mill. nettoton
för brittiska fartyg. Af det 1924 inklarerade
främmande tonnaget (18,012 mill. ton) kom största
anparteu på Förenta staterna, hvarefter följde
Norge, Holland, Tyskland, Sverige (1,686 mill.
ton), Frankrike och Danmark i nämnd ordning. -
Järnvägarnas längd har ökats till 43,560 km.,
hvaraf i S. 36,790 km. i Norra Irland 1,231 km.
och i Irländska fristaten 6,539 km. (1923). Ett af
de största järnvägsbolagen är Great western rail-
way (se d. o. Suppl.). Härtill kommo 4,124 km.
spårvägar (s. å.). Kanalernas längd är fördelad på
England o. Wales med 5,860 km., Skottland med
296 km. och Irland med 1,365 km. - Postanstal-
terna i S. och Norra Irland voro 21,380 1924. Är
1923-24 befordrades där 3,340 mill. bref samt
2,440 mill. andra försändelser, hvartill kommo
109,399 mill. värdeförsändelser till ett belopp af
37,923 mill. pd st. Telegraf en hade 14,053 stats-och
2,240 järnvägs- samt privata stationer, och linje-
längden för statstelegraíen var 161,898 km.
(462,923 km. trådlängd) 1922-23. För trådlös
telegrafering funnos 56 kust- och 3,872 fartygssta-
tioner, och radiotelegrammens antal 1921 var
116,340. Telefonen hade 3,309 centralstationer,
995,353 abonnenter, ett stadsnät på 5,083,752 km.
och ett interurbant nät på 801,251 km.
Bank of England hade en sedelstock af
146,486,000 pd st. 1924. - (Sp. 150) Statsinkom-
sterna för S. och Norra Irland voro 837,169 mill.
pd st., tullinkomsterna stego 1923-24 till ’120
mill. pd st., acciser till 147,9? mill. pd st. och
of riga skatter till 569,199 mill. pd st., hvaraf motor-
skatt 14,69i mill. pd st. samt förmögenhets- och in-
komstskatt 329,971 mill. pd st. Statsutgifterna voro
s. å. 788,840 mill. pd st., hvaraf på consolidated
funds kommo 383,040 mill. pd st. och på supply
405,8 mill. pd st. Statsskulden var 7,708 mill.
pd st. 1924.
Andlig kultur (sp. 151). Antalet offentliga
folkskolor i S., Norra Irland medräknadt, var
26,346 med omkr. 6,013 mill. lärj., hvaraf i Eng-
land o. Wales 21,391 skolor med 5,i4i mill. lärj.,
i Skottland 2,901 skolor med 676,000 lärj. och i
Norra Irland 2,054 skolor med 196,000 lärj.
1923. Folkskoleväsendet har väsentligt utveck-
lats genom en lag af 1918, som bl. a. bättre till-
godosåg barnens hälsa och fysiska utveckling, re-
kreation i och utom skolan samt främjande af
det privata och offentliga samarbetet till skolornas
tjänst. Sekundärundervisningen främjades också
genom 1918 års lag, som föreskref obligatorisk un-
dervisning efter folkskolan (oblìgatory continuation
education). Genom nämnda lag har f. ö. hela un-
dervisningsväsendet grundligt omdanats i syfte att
skapa "ett nationellt system för folkupplysning gäl-
lande för alla, som kunna draga nytta däraf". -
(Sp. 152) Londons universitet har 8,950 studenter,
hvartill komma omkr. 9,000 "external students".
Hela antalet studenter, de sistnämnda oräknade,
var 1924-25 44,090 (31,250 i England, 2,750 i
Wales och 10,090 i Skottland) samt universitetslä-
rare 4,174. E. A-t.
Försvarsväsendet (sp. 153). Den under
Världskriget skapade försvarsordningen, jämlikt
lagar antagna af parlamentet 24 j an. och 25 maj
1916, grundad på allmän värnplikt, aiskaffades åter
efter krigets slut, fr. o. m. l april 1920, och den
förutvarande försvarsordningen bleí ånyo gällande,
dock med flera betydelsefulla förändringar Högsta
ledningen af försvarsväsendet utöfvas af riksförsvars-
kommittén (committee oj imperial defevce), som
handhar försvarspolitiken i stort inom hela impe-
riet och är ansvarig för samverkan mellan armén,
marinen och flygvapnet. Kommittén, hvars ordf.
är premiärministern, består af utrikes-, krigs-, sjö-,
luftförsvarsministrarna, cheferna för general-, ma-
rin- och luftförsvarsstaberna samt 5 andra led.
Arméns styrelse utöfvas aí armérådet (army
council) med 4 militära och 4 civila led. under
ordförandeskap af krigsministern. Armérådet ingår
i krigsminìsteriet (war offìce), som dessutom utgö-
res af generalstaben (med omkr. 90 officerare) och
5 andra större "departement". Armén består af
reguljära armén (regular forces ät home and abroad)
med dess reserver (army reserve och supplementary
reserve), till hvilka äfven räknas milisen, och terri-
torialarmén med dess reserver. S. är indeladt i 6
generalbefäl (commands). London, Kanalöarna och
Norra Irland bilda särskilda militärdistrikt. Hvarje
generalbefäl, utom Aldershot, omfattar såväl regul-
jära som territorialtrupper til1 växlande styrka.
Reguljära armén består af: Infanteri: 5 gardes-
reg. med 10 båt., 62 linjereg. med 126 båt.
Stridsvagnstrupper (tank corps): 4 båt. strids-
vagnar, 11 komp. pansarbilar. Kavalleri: 2 lif-
och hus- samt 20 linjereg. om 3 skv. Artilleri:
14 ridande batt., 202 fält-, bergs-, medeltunga
och tunga batt. samt 6 luftvärnsbatt., de flesta
batterier sammanförda 3 och 3 till brigader. In-
genjörtrupper: 42 komp. Trängtrupper: 64 komp.
Dessutom finnas signal-, sjukvårds-, intendentur-
m. fl. andra trupper. Af reguljära armén äro 25
inf.-båt., 5 kav.-reg., 29 batt. m. fl. trupper för-
lagda i kolonierna och 46 inf.-båt , 6 kav.-reg.,
68 batt. m. fl. trupper i Indien. Reguljära ar-
méns reserv består af regular reserve, hvilken ut-
göres hufvudsakligen af 3 kategorier (sections),
benämnda A, B och D, f. d. stamanställda, som
förbinda sig att under viss tid på kallelse (vid
väntad mobilisering eller för ordningens upprätt-
hållande) inställa sig till tjänstgöring, hvarvid A
inkallas först, supplementary reserve samt milisen
(militia) - f. n. under omorganisation -, som
af ses att fylla luckorna i arméns led, då reser-
verna äro förbrukade. Omedelbart inträde i regul-
jära arméns reserv kan ock ske. Territorialarmén,
hvars ursprungliga bestämmelse - hemlandets för-
svar mot en landstigen fiende - numera, efter tyska
flottans nedrustning, icke anses aktuell, kan, med
parlamentets medgifvande, användas äfven utan-
för hemlandet. Den utgöres af 14 fördelningar
med 42 inf.-brig. med 168 inf.-båt., 8 komp. pan-
sarbilar, 14 kav.-(2/eomanrt/-)reg., 2 scoutreg.,
54*/2 f altart.-brig., l rid. art.-brig., l bergs-, 11
medeltunga, 16 tung?, 5 luftvärnsbrig., ingenjör-,
signal-, radio-, träng-, sjukv.- m. fl. trupper. Hä-
rens styrka utgör enligt 1925-26 års budget:
reguljära armén i hemlandet och kolonierna 143,016
man, kolonialtrupper 3,438 man, reguljära reser-
ven 99,000 man, supplementsreserven 23,170 man,
milisen 2,899 man, territorialarmén 186,010 man,
officersutbildningskåren 1,236 man, reguljära armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
