Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Storbritannien (Historia)
566
deras ställning som "den officiella oppositionen",
hvilken i stället för första gången tillföll arbetar-
partiet såsom den manstarkaste oppositionsgruppen;
till dettas ledare utsågs R. Macdonald.
Den betänkligt stegrade arbetslösheten (antalet
registrerade arbetslösa var 1,385,COO i okt. 1922)
betecknades i ett tal af Bonar Law som "Eng-
lands krigshärjade provinser" och eggade den nya
ministären att söka främja Europas allmänna eko-
nomiska återuppbyggande genom en rimlig kompro-
missuppgörelse mellan de allierade och Tyskland
i skadeståndsfrågan, men i Frankrike vidhöll Poin-
caré orubbligt sin plan att framtvinga tysk under-
kastelse genom att taga s. k. "produktiva panter"
i Ruhrområdet. Trots eftertryckliga engelska var-
ningar (på konferense: i London dec. 1922 och i
Paris jan. 1923) skred Frankrike 11 Jan. 1923 på
egen hand, i samverkan allenast med Belgien, till
ockupation af Ruhrområdet. S. intog då till en
början välvillig neutralitet till denna, ehuru Frank-
rike samtidigt vid de allierades fredsförhandlingar
med Turkiet i Lausanne torde i hemlighet ha un-
derblåst turkarnas motstånd mot flera af de freds-
villkor förhandlingsledare- lord Curzon sökte ge-
nomdriíva (freden slöts efter nya förhandlingar 24
juli 1923 i Lausanne; se d. o. Suppl.). Bonar
Law hade 20 maj s. å. af hälsoskäl af gått, och
ministären rekonstruerades af hans efterträdare som
premiärminister, Stanley Baldwin (finansminister
blef Neville Chamberlain). Arbetslösheten hade re-
geringen tidigare sökt nedbringa dels genom om-
fattande väg- och brobyggnadsarbeten, dels ge-
nom att uppmuntra emigrationen till kolonierna.
Baldwin ansåg emellertid, att roten till det onda
vore den engelska industriens värnlöshet mot ut-
ländsk konkurrens. I en rad tal (särskildt i Ply-
mouth 25 okt. och Manchester 2 nov.) framlade
han därför ett tullprogram, som bl. a. innefattade
tull på industrivaror med preferensbehandling af
varor från brittiska dominions och kolonier. Där-
emot skulle tull ej läggas på kött, spannmål eller
egentliga lifsmedel i öfrigt. För att genomföra pla-
nen kräfdes bemyndigande af ett nyvaldt under-
hus, enär vid föregående val utfästelse gifvits om,
att tullfrågorna skulle hvila under det då valda
husets mandatperiod. En liflig valstrid följde där-
för nu. De båda liberala grupperna skyndade att
återförena sig till frihandelns skydd, arbetarpartiet
uppställde ett motprogr?m med upptagandet af en
dryg kapitalafgift (capital levy) en gång för alla
för krigsskuldernar- nedbringande samt anordnande
i stor skala af offentliga arbeten för arbetslöshetens
bekämpande. Vid valen i dec. öfvade de breda
lagrens farhågor för, att den nya tullpolitiken skulle
fördyra lefnadskostnaderna, ett åtgörande infly-
tande. De konservative (och liberalunionisterna)
fingo i det nya underhuset blott 258 mandat mot
arbetarpartiets 191 och de återförenade liberaler-
nas 158 (smågrupperna fingo 8 mandat). Den starka
omsvängningen inom väljarkåren hade förorsakats
ej blott af tullfrågan, utan äfven af ett allmänt
utbredt missnöje med regeringens passiva hållning
i utrikespolitiken, särskildt i skadeståndsfrågan.
Ehuru i minoritetsställning, var arbetarpartiet nu
i stånd att bilda ministär, enär det kunde påräkna
liberalernas stöd, så länge den nya regeringen
ej i väsentliga punkter sökte förverkliga sitt par-
tis speciella programkraf. Ramsay Macdonald ut-
nämndes 22 jan. 1924 till premiärminister, sedan
Baldwin dagen förut störtats genom ett af libera-
lerna biträdt misstroendevotum. Macdonald blef
själf utrikesminister, och bland ministärens med-
lemmar märktes lordkansleren lord Haldane (förut
liberal), lordpresidenten lord Parmoor (förut kon-
servativ; pacifist), sjöministern lord Chelmsford (f.
d. vicekonung i Indien), finansministern Ph. Snow-
den samt ett stort antal fackföreningsledare, såsom
J. R. Clynes (sigillbevarare), A. Henderson (in-
rikes-), J. H. Thomas (kolonial-), J. Wheatley
(hälsovårds-) och St. Walsh (krigsminister), Shaw,
Jowett, Hodges, Gosling m. fl. Arbetarpartiet hade
visat, att det kunde prestera en fullt arbetsduglig
ministär och ej af revolutionära slagord och tradi-
tioner kände sig förhindradt att acceptera det rå-
dande samhällsskickets äíven ålderdomligaste for-
mer. Om ministärens allmänna politik se M a c d o-
nald. Suppl. Förhållandet till Frankrike förbätt-
rades, i all synnerhet sedan Poincaré efter vän-
sterns seger vid valen aflösts af den radikale
Herriot (juni), och S. hade betydande andel i
åstadkommandet på en konferens i aug. af en rim-
lig uppgörelse med Tyskland (se Skadestånds-
frågan, sp. 336-337). Regeringen skyndade
att (jan.) erkänna Sovjet-Ryssland de jure och
afbröt de kort förut påbörjade arbetena på den nya
marinbasen i Singapore, men i öfrigt bibehölls
kontinuitet i försvarspolitiken (luftförsvaret stärk-
tes, beslut genomdrefs om ersättningsbyggande af
kryssare o. s. v.). Regeringens åtgärder för ar-
betslöshetens hämmande visade sig föga effektiva;
antalet registrerade arbetslösa höll sig tämligen
konstant (1,191,000 i aug., 1,233,000 i nov. 1924).
Under påtryckning från arbetarpartiets vänsterfly-
gel undertecknades (aug.) med Sovjet-Ryssland ett
handelsfördrag, som innehöll större engelska utgif-
ter, än underhusets flertal var benäget att gå med
på, och som därför äfven påskyndade ministärens
afgång. Formellt föranleddes denna genom ett
underhusbeslut 8 okt. att låta en undersöknings-
kommission utreda, hvarfö» ett åtal mot en upp-
viglande bolsjevikisk tidningsartikel nedlagts. Mac-
donald upplöste då parlamentet. Nyvalen (29 okt.)
påverkades rätt mycket af upptäckten af det s. k.
"Zinovjevbrefvet" (jfr Zi no v j ev, äfven i Suppl.),
en order från Tredje internationalen till engelska
meningsfränder att söka framkalla myterier inom
brittiska armén och flottan. En rysk officiell för-
klaring om, att brefvet vore förfalskadt, vann ej till-
tro, och harmen öfver uppviglingsplanen drabbade
äfven den ministär, som förordat ratificering af det
rysk-engelska fördraget och ansågs vilja främja
ryssarnas låneplaner. Valen resulterade i en ovän-
tadt stor konservativ seger- af 615 mandat fingo
unionisterna 413, arbetarpartiet nedgick till 151;
liberalerna, på hvilka skulden lades för experi-
mentet med en arbetarpartiministär, lyckades be-
vara endast 40 af sina året förut erhållna 158
mandat (smågrupper erhöllo 11 mandat). I Bald-
wins nya ministär (7 nov.) inträdde, sedan schis-
men inom partiet nu öfvervunnits, A. Chamber-
lain som utrikesminister, lord Birkenhead som mi-
nister för Indien och den från liberalerna till unio-
nistpartiet återgångne Winston Churchill som fi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
