Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storhertig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oro
Strandflaten-Stravinskij
påkallas af byggnadens egare. Nyssnämnda ström-
fall eger kronan, där det påkallas för tillgodoseende
af ett allmänt behof (V. L. 4 :9) att lösa vid ut-
gången af det 40:e året, sedan byggnad skall
ha fullbordats, samt, om icke lösningsrätten tidigare
begagnats, sedermera hvart 40 :e år. Lösningsrät-
ten omfattar utom själfva strömfallet af ven bl. a.
vattenverksbyggnaderna samt nödigt utmål. Litt.:
Förarbetena till vattenlagen, K. H. Högstedt, "Vat-
tenlagen" (2:a uppl. 1923), samt Å. Holmbäck,
"Begränsade sakrätter till fast egendom" (1925).
Å. H-k.
’Strandflaten. Sedan Reusch 1894 tydt strand-
flaten som en marin abrasionsyta, ha olika förfat-
tare framställt olika tydningar, med anförande af
andra orsaker, glacial och subaërisk erosion, dock
oftast såsom samverkande med den marina erosio-
nen. Äfven har man (bl. a. G. De Geer) tillskrifvit
nedsänkning af det yttre strandområdet genom för-
kastningar en aígörande roll vid bildningen af
strandflaten. F. Nansen tyder i "Strandflat and iso-
stacy" (1922) strandflaten som ett resultat af sam-
verkan mellan marin och subaërisk denudation i
glacial och postglacial tid. Genom de isostatiska
nivåförändringar, som under denna tid försiggingo i
Fennoskandia, har erosionen betydligt förstärkts i
samband med erosionsbasens höjning och sänkning.
K. A. G.
Strandin, E bo n, dansös, f. 26 april 1894 i
Stockholm, blef 1901 elev vid K. teaterns balett-
kår, 1910 figurantska, 1913 sekond- och 1915 pre-
miärdansös vid nämnda scen. Gynnsamt utrustad
af naturen och fint utbildad i sin konst, har hon
utvecklat mjuk och smidig plastik och af ven mimisk
uttrycksförmåga i de moderna baletterna "Schehe-
razade", "Kleopatra", "Karneval" m. fl. och som
"Fenella" i operan "Den stumma" samt "Blonde-
laine" i den lidelsefulla melodramen "Scara-
mouche". Mindre väl utföll experimentet att låta
henne försöka sig på sångscenen i Carmens for-
drande roll; hvarken röst eller aktion räckte till
därför. Hon har gett dansturnéer i Norge och
Danmark samt gästspel i Paris, London och Nord-
Amerika. - Hennes syster Yiktoria S., f.
1876, var premiärdansös vid K. teatern 1896
-1919 och visade mycken skicklighet i den äldre
skolans stil. E. F-t.
Strandljung, bot., namn på Myricarìa germanica.
Strandlysing, bot., namn på Lysimachia vulgaris.
Strandmalört, Artemisia maritima L., bot., en
vid hafsstränder, saltrika insjöar och saliner i
norra och västra Europa tämligen sällsynt ört med
mångårig jordstam och 2-5 dm. långa, uppsti-
gande stjälkar; hela växtens of vanjordiska delar
äro matt hvitluddiga, starkt kryddluktande, blom-
korgarna små, med rödgula blommor. Jfr Arte-
misia. G. O. R,
Strandman, Otto, estländsk politiker. Se E s t-
land. Suppl., sp. 670.
Strandrocka, bot., namn på Crambe maritima.
* Sträng, W., dog 12 april 1921 i Bournemouth.
’Strasburg. 1. S. tillhör nu Polen.
*Strassburg är nu hufvudstad i franska dep.
Bas-Rhin och hade 165,855 inv. 1921. Sedan 1911
ha betydande utvidgningar skett af hamnen, som
1913 hade en trafik om 2 mill. ton. (l,g mill. ton
1923), mest kol från Kuhrområdet samt spannmål;
exporten omfattar kali samt järnmalm. Universi-
tetet har efter Världskrigets utgång förfranskats, de
tyske professorerna ha ersatts med fransmän eller
franskt sinnade. S. är säte för Rhenkommissionen.
Den midt emot S. på östra Rhenstranden belägna
hamnen Kehl har genom Versaillesfreden på 7 år
fr. o. m. 1920 ställts under samma förvaltning som
S:s hamn. O. Sjn.
Under Världskriget tjänade fästningen S. hufvud-
sakligen som operationsbas såväl för Vogeserpassens
som för hela Elsass’ försvar. Någon direkt inverkan
på operationerna hade S. icke, då fransmännen
under sin offensiv i Elsass aldrig kommo inom dess
försvarsområde. Till S. hade hertig Albrekts af
Württemberg armégrupp sitt högkvarter förlagdt.
H. J-dt.
*Strassmaier, J., dog 11 jan. 1920 i London.
*Stratford-on-Avon. Teatern i byggnadskom-
plexen The memorial building förstördes 6 mars
1926 genom eldsvåda.
*Stratiotes aloides, bot., kallas äfven vatten-
aloë.
*Stratton-Porter, G en e, dog i dec. 1924 af en
motorcykelolycka. Af hennes sista böcker må näm-
nas Friends in feathers (1922) och The fire bird
(s. å.).
*Strauss (musiker, sp. 305-306). Den i slutet
af art. nämnda Johan n S. (son till Eduard) är
född 1866.
*Strauss (sp. 307), Lulu von S. und Tor-
ne y, äktade 1916 förläggaren Eugen Diedrichs.
Hon har vidare skrifvit Reif steht die saat (balla-
der och dikter, 1919), romanen Der jüngste tag
(1921) och novellerna Das fenster (1923).
*Strauss (sp. 308), Richard, blef 1919 di-
rektör för statsoperan i Wien. Nyare verk af ho-
nom äro den nyromantiska sagooperan Die jrau
ohne schatten (1919) och lustspelsoperan Inter-
mezzo (med text af S. själf). "Der rosenkavalier"
uppfördes i Stockholm 1920 ("Rosenkavaljeren").
Se nyare arbeten om S. af v. Waltershausen (1921)
och R. Specht (2 bd, 1921). - 1926 utgaf S. Brief-
wechsel mit Hugo von Hofmannsthal. Däri belyses
samarbetet mellan S. och v. Hofmannsthal, hvilken
skref libretterna till S:s senare operor (fr. o. m.
"Elektra") med undantag af "Intermezzo".
*Strauss (sp. 309), Edmund von, dog 13
sept. 1919 i Berlin.
Strai^SS, Emil, tysk författare, f. 31 jan.
1866, sonson till tonsättaren och hofkapellmästaren
Joseph S. (1793-1866), har med sina romaner
och noveller (Menschenwege, 1898, 5:e uppl. 1923,
Der Engelwirt, 1900, 63:e uppl. 1923, Freund
Hein, 1902, 31:a uppl. 1922, Kreuzungen, 1904,
57:e uppl. 1922, Der nackte mann, 1912, 14:e
uppl. 1919, Spiegel, 8 uppl. 1919, m fl.) gjort
sig känd som en fin psykolog med stor berättar-
förmåga och personlig stilkonst, of v. ä~ "Vännen
Henni" (1905). R-n B.
Stravi’nskij, Igor, rysk tonsättare, f. 23 maj
1882 i Petersburg, elev af Rimskij-Korsakov, har
för sin riktning åt det groteska vunnit efterföljare
äfven i andra länder. Han har komponerat balett-
musik för ryska hofbaletten (hvars turnéer i Europa
och Amerika han medföljde), sagooperan Le ros-
signol, stycken för stråkkvartett, orkesterstycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
