Print (PDF) - On this page / på denna sida - Streck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Stricklandinia-märgel-Stridsvagnstrupper
580
Stricklandinia-märgel, geol. Se S i l u r s y s t e-
m e t, sp. 550.
"Stridsberg. - 2. Ernst Viktor S. dog
12 maj 1925 i Trollhättan. - 4. Gustaf S.,
den föregåendes brorson skriftställare, f. 5 juli
1877, dref trots svår sjuklighet under uppväxt-
åren omfattande och grundliga själfstudier och är
sedan 1901 medarbetare i "Svenska dagbladet’’,
där han varit verksam mest på ledarafdelningen och
behandlat företrädesvis in- och utrikespolitiska
samt kulturhistoriska ämnen. Han har äfven
medarbetat i "Svensk tidskrift" samt utgett
Yttrandefrihet (1909) och en samling politiska stu-
dier, Frihetsmännen vid makten (1914). - 5.
Erik Rudolf S., den föregåendes kusin, äm-
betsman, f. 17 juni 1884, blef 1906 filos. kandi-
dat och 1908 juris kandidat i Lund, ingick 1909
som e. o. tjänsteman i Statskontoret, har inne-
haft flera sekreteraruppdrag, bl. a. i Stockholms
bangårdskommission 1916-18, blef sekreterare i
Järnvägsstyrelsen 1917 samt statskommissarie och
byråchef i Statskontoret 1919. Han var led. och
sekreterare i budgetårskommissionen 1919-20,
blef 1920 expeditionscheí i Jordbruksdep. och
1921 statssekreterare i Finansdep, S. var april
1923-okt. 1924 konsultativt statsråd i ministären
Trygger och återgick därefter till sin statskom-
missariebefattning. Han blef 1924 ordf. i all-
männa civilförvaltningens lönenämnd och i försvars-
väsendets lönenämnd samt febr. 1926 generaldirek-
tör och chef för Riksräkenskapsverket. 4. V. S-g.
Stridsflygning. Se Världskriget, sp. 270.
Stridsplan. Se Flygplan. Suppl.
Stridsropet. Se Frälsningsarmén.
Stridsvagn, nuvarande benämning å de motor-
drifna terränggående pansarfordon, som under nam-
net tank (se d. o.) infördes under Världskriget
i st. f. pansarautomobilen (se Automobil.
Suppl.), hvilken hade olägenheten att kunna använ-
das endast å vägar. Stridsvagnen har efter kriget
fått en utomordentlig betydelse, förnämligast som
hjälpvapen till infanteriet. Man kan nu indela
stridsvagnarna i lätta (6,5-10 ton), medeltunga
(30-35 ton) och tunga (60 ton eller mer), af
hvilka de två senare typerna endast sparsamt före-
komma och på grund af sin svårrörlighet äro af-
sedda uteslutande för ställningskriget. De lätta
stridsvagnarna äro vanligen bestyckade med l 37
mm. kanon eller l kulspruta samt ha 2 mans be-
sättning. Den mest kända af denna typ är den
Fig. 1. Lätt stridsvagn, system Konault.
franska Renault-vagnen (se fig. 1), som var i bruk
redan under Världskrigets senare del (sommaren
1918) och ännu ingår i franska armén. Vagnen
väger 6,5 ton och har en medelhastighet af 6 km.
i timmen. Det inre utgör ett aí pansar fullständigt
slutet rum med ett vridbart torn upptill. Pansaret
har en tjocklek af 16 mm. å vertikala och 6-8
mm. å horisontala eller lutande ytor. Vagnen kan
taga sig upp för sluttningar med ända till 35°
lutning samt öfver grafvar e. d. af l .s m. bredd.
I Frankrike äro dessa vagnar sammanförda i rege-
menten íse Stridsvagnstrupper. Suppl.).
I Sverige infördes omedelbart efter Världskriget
en lätt stridsvagn af tysk typ (se fig. 2), och enlisi
Fig. 2. Svensk stridsvagn
1925 års härordning skall en stridsvagnsbataljon
organiseras vid Svea lifgarde. Under strid äro
vagnarna afsedda att framgå med stora luckor sins-
emellan framför främsta infanterilinjen för att med
sin eld, t. ex. mot fientliga kulsprutenästen, undan-
röja de hinder, som möta infanteriets anfall. I mör-
ker, då vagnarnas rörelseförmåga är inskränkt,
kunna de användas försvarsvis för att, eventuellt
sammankopplade med kedjor e. d., bilda en spärr-
linje mot fiendens infanteri. -. En viss släktskap
med stridsvagnarna ha de s. k. bandtraktorslavetta-
gen till artilleri pjäser (se Artilleri. Suppl.,
sp. 308). Bestyckas vagnen med en kraftigare ar-
tilleripjäs, t. ex. en 7 ā 8 cm. kanon, kan den
icke bibehålla fullständigt pansarskydd, utan att
bli för tung och svårrörlig. Vagnen måste då
göras öppen och får hufvudsakligen karaktären af
transportmedel till pjäsen En på detta sätt mo-
toriserad artilleripjäs går icke under benämningen
stridsvagn. - För bekämpande af stridsvagnar
brukas hufvudsakligen artilleri, företrädesvis lätta
kanoner med granateld eller grofkalibriga, sär-
skildt för strid mot stridsvagnar konstruerade kul-
sprutor. Äfven lågt gående flygplan kunna genom
bombkastning ingripa. Vid strid på nära håll
komma handgranate- till användning. Stridsvag-
narnas införande har i hög grad bidragit till att
göra frågan om infanteriets förseende med lätta
artilleripjäser aktuell. Jfr Infanterikanon.
Suppl. G. afWdt.
Stridsvagnstrupper, milit., benämning på ett
särskildt truppslag med uppgift att bemanna och
sköta en armés stridsvagnar Dylika trupper ingå
numera i de flesta staters härordningar. Mest ut-
vecklad är organisationen inom franska armén,
som har 22 lätta stridsvagnsreg om 2 båt., l tungt
stridsvagnsreg. om 3 båt. och l själfständig strids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
