Print (PDF) - On this page / på denna sida - Strömberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattande och betydelsefull verksamhet som förmedlare
mellan den astronomiska forskningens utöfvare
i de olika krigförande länderna. Det torde till
stor del vara S:s förtjänst, att det tidigare så högt
utvecklade internationella samarbetet på detta
forskningsområde aldrig blef, såsom inom så många
andra kulturgrenar, helt afbrutet. utan t. o. m.
under den svåraste tiden kunde någorlunda uppätthållas.
Han blef 1917 styrelseled, och 1921
ordf. i Astronomische gesellschaft, förmedlade 1920
-22 officiellt förbindelsen mellan den gamla
astronomiska centralbyrån i Kiel och den af
ententemakterna nyupprättade i Bruxelles och leder sedan
1922 dels den sistnämnda, numera under Internationella
astronomiska unionen sorterande och till
Köpenhamn öfverflyttade byrån, dels den där upprättade
filialen af Kielbyrån. - S:s vetenskapliga
verksamhet har omfattat flera olika grenar af astronomien,
men har framför allt varit koncentrerad
till behandlingen af problem inom den teoretiska
astronomien och celesta mekaniken. Redan tidigt
sysselsatte honom frågan om kometernas banformer
och dessa himlakroppars ursprung. Bland hans
många hithörande arbeten må nämnas Über
kometenbahnexcentricitåten (I, 1898, II, 1899),
Analytische störungsausdrücke fur parabolische bahnen
(1905), Ein satz über kometenstörungen (s. å.)
och Über den ursprung der kometen (1914). I
dessa arbeten har S. uppvisat nödvändigheten af
att för att få ett riktigt begrepp om kometernas
verkliga banor beräkna de från planeternas attraktion
härrörande störingarna icke blott för kometernas
relativt korta synbarhetsperiod, utan af ven för
långa tider före och efter densamma. Banornas
form förändras ständigt genom störingarna, och det
kan här bli fråga icke blott om en kvantitativ, mer
eller mindre betydlig variation i banan, utan
om en fundamental, kvalitativ omgestaltning af
hela rörelsens natur. S. har sålunda uppvisat, att
dessa störingar äro tillräckliga för att förvandla en
urspr. sluten (elliptisk) bana till en öppen, mot
oändligheten sig sträckande (hyperbolisk) sådan,
och eventuellt tvärtom Dessa undersökningar ha
slutligen ledt till det viktiga resultatet, att alla
hittills beräknade kometbanor urspr. varit aíf
elliptisk natur och att sålunda alla hittills
observerade kometer ha sitt ursprung inom vårt solsystem.
- En annan talrik grupp af S:s arbeten är egnad
åt teoretiska och numeriska undersökningar öfver
det allmänna och speciella trekropparsproblemet.
Han upptog och fullföljde på detta forskningsområde
systematiskt de ansatser, som redan på 1890-talet
gjorts af hans företrädare i Köpenhamn T.
N. Thiele och dennes lärjunge C. Burrau. Under
samverkan med en stor mängd medarbetare har S.
med tillämpning af numeriska integrationsmetoder
utfört ett betydelsefullt och synnerligen omfattande
arbete med att uppsöka och klarlägga de olika
rörelseformer, som kunna uppkomma, då tre kroppar
röra sig under inverkan af sin ömsesidiga
attraktion. Utom i en mängd specialafh. äro de
hittills vunna resultaten i koncentrerad form
framställda i Tre aartier celest mekanik paa
Köbenhavns observatorium (1923) och Unsere kenntnisse
über die bewegungsformen im dreikörperproblem
(1925). - S. har vidare utfört en mängd observationer
på och banbestämningar för kometer, beräkningar af
allmänna störingar för småplaneter,
undersökningar öîver rörelserna i stjärnhopar,
parallaxbestämningar för stjärnor m. m. Inom det
under hans ledning stående Astronomisk selskab i
Köpenhamn har han organiserat en omfattande
verksamhet för observationer af föränderliga
stjärnor. - Sedan 1911 är S. utgifvare af "Publikationer
og mindre meddelelser fra Köbenhavns observatorium".
Bland S:s populärvetenskapliga skrifter må
nämnas Astronomiska miniatyrer (1921;
på da. under titeln "Lidt möderne astronomi" och
på ty.: "Astronomische miniaturen") samt Die
hauptprobleme der modemen astronomie (1925).
S. är led. af Vet. akad. (1920) samt af flera
utländska vetenskapliga samfund.
B--d.
Strömholm, Daniel, kemist, universitetslärare,
f. 23 sept. 1871 i Ragunda, Jämtland, blef
1899 filos. d:r och 1900 docent vid Uppsala universitet,
där han 1908 utnämndes till professor
i kemi. Förutom gradualafh. (Om sulfin- och
tetinföreningar, 1899) har S. i svenska och tyska
tidskrifter publicerat ett flertal kemiska undersökningar,
bland hvilka må nämnas: om basiska salter
af bly, koppar, zink och nickel, om kvicksilfverklorids
dubbelsalter med organiska baser, om superjodider, om
kemiska föreningars hydratisering
vid lösning i vatten samt om orsaken till den olika
färgen hos jodlösningar (se Jod. Suppl.). Genom dessa
arbeten har S. lämnat många viktiga
bidrag till läran om jämviktsförhållandena vid
kemiska reaktioner. För sina arbeten har han erhållit
flera pris af Vet. akad. S. är led. af Vet. soc. i Uppsala 1923.
K. A. V--g.
*Strömma kanal. Farleden går från Baggensfjärden till Kanholmsfjärden genom Kolström,
Fisksundet och Brevikssund.
Strömmingsbådan, finländsk fyr (sedan 1885) i
Bottniska viken (södra Kvarken) på 62° 59' n.
br. och 20° 45' ö. lgd fr. Gr. Fast rödt sken,
1,450 hlj., lysvidd 13 min. Rundt, 13 1/2 m.
högt järntorn, öfre delen röd, nedre delen hvitmålad. O. B-n.
* Strömparterren. Om Tegnérsmonumentet "Solsångaren" därstädes se Stockholm. Suppl., sp.
522.
*Strömsberg. -- 2. S. med underlydande Ullfors bruk tillhör sedan 1920 Stora Kopparbergs
bergslags a.-b.
*Strömsborg inköptes 1 okt. 1925 af Stockholms stad för l,15 mill. kr. Se A. Sjögren, "Stenskär-Strömsborg. Bidrag till Strömsborgs bebyggelsehistoria" (i "Samf. S:t Eriks årsbok", 1926).
Strömskatens fyr. Se Lungö. Suppl.
Ströms kontrakt är genom k. br. 4 mars 1921
namn på Jämtlands norra kontrakt, Härnösands
stift, och omfattar de 8 pastoraten Hammerdal och
Gåxsjö; Ström; Alanäs; Lit och Kyrkas; Häggenås; Rödön,
Näskott, Aspås och Ås; Föllinge, Laxsjö och Hotagen;
Frostviken. De två sistnämnda församlingarna ha
hvar sin lappförsamling. 14,832 kvkm. 36,447 inv. (1921).
E. A--t.
*Strömstad hade 3,058 inv. 1926. Tax.-v. för
stadsfastighet var 8,304,000 kr., för
jordbruksfastighet 174,100 kr. 1925, stadens
tillgångar 31 dec. 1924 voro 2,081,403 kr. 98 öre,
dess skulder 1,394,182 kr. 15 öre. Industrien har
fortfarande blygsamma dimensioner. Till hamnen ankommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
