- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
591-592

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Strömberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

591

Strömstedt-Studiecirklar

592

716 fartyg 1925, och därifrån afgingo s. å. 685.
Kyrkan uppfördes 1769, sedan den gamla 1674
byggda träkyrkan nedrifvits, tornet byggdes 1822.
Sommaren 1925 restaurerades den af arkitekt G.
Forssén och försågs med ny altartafla och målningar
rundt hålkälen af G. Ström. 19 juli 1920 nedbrunno
nästan alla de gamla husen vid Karlsgatan.

Strömstedt, Sara Fredrik a. Se Tors s-
low 2.

*

Strömsund omfattar nu 119 har. 1,103 inv.
(1925). I S. finnas nu afd. kontor af A.-b. Sv.
handelsb. och A.-b. Jämtlands folkb. Tax. v. å
bevillningsskyldig fast egendom har nästan tredubb-
lats, till 1,906,900 kr. (1924). E. A-t.

Strömsör, anstalt i Nordmalings socken, Väster-
bottens län, vid öreälfven, med arbetshem för man-
liga sinnesslöa (20 platser) samt asyl för obildbara
sinnesslöa. (56 platser för såväl män som kvinnor),
båda grundlagda 1915. O. Sjn.

*

Stuart. - 2. (Sp. 456) K. G. S. - John
M. S. dog 28 aug. 1920 i Stockholm.

*

Stuart (sp. 467), Gilbert. Ett hans porträtt
af G. Washington meddelas i art. om denne,
sp. 787.

*

Stub. - 3. H. G. S. Då de tre norsk-ameri-
kanska kyrkosamfunden 1917 sammanslogos, blef
S. biskop för norska lutherska kyrkan i Amerika
med säte i Minneapolis. M. H.

*

StubbrÖta, skogsh. Svampen heter nu Fornes
annosus; den hette förr äfven Trametes radici-
perda. G. L-m.

*

Studenterforeningen i Köpenhamn hade 1925
omkr. 3,000 medlemmar. - (Sp. 482) Dirigenter
för Studentersangforeningen efter de
omnämnde ha varit S. Levysohn 1884-1917 och
sedan tonsättaren Roger Henrichsen. P- E-t.

*

Studenter och arbetare. Föreningens verksam-
het upphörde 1911. Dess egentlige skapare och
mest nitiske upprätthållare var läkaren Edvard
L au ren t (f. 1863, d. 23 jan. 1923 i Stockholm).
Föreningens verksamhet återupptogs 1925.

*

Studentersamfundet i Köpenhamn återupprätta-
des 1921, dess lokal är nu Vestre boulevard 4.

P. E-t.

*

Studentersangforening, Den norske, har
vidare haft som dirigenter A. Guldberg till 1915,
därefter tonsättaren P. Winge till 1918 och sång-
läraren Emil Nielsen (f. 1877, utbildad till sångare
i Tyskland) sedan 1918. Nielsen har inlagt myc-
ken förtjänst om föreningens sångliga förkofran.

*

Studentförbundet, Nordiska, har praktiskt
taget upphört att existera fr. o. m. 1925.

Studentföreningen, Skandinaviska, i Paris,
adr.: Rue Guyot n:r 9, bildades i mars 1926 för att
vidmakthålla och främja förbindelserna mellan de
skandinaviska studenterna i Frankrike, att genom
råd och upplysning främja deras studier samt att
sammanföra dem med de franska studenterna och
deras organisationer. F. n. äro Sverige, Norge,
Danmark och Island representerade i föreningen,
men ännu ej Finland. S. Lmn.

*

Studenthem. Ett femte sådant i. Uppsala,
"Evangeliska fosterlandsstiftelsens studenthem",
upprättades 1919 och "Waldenströmska student-
hemmet" 1920 (äfven dessa i egna hus). I Lund
sammanslogos 1917 "Lunds universitetshem" och
"Enskilda studenthemmet" under namnet "Lunds

studenthem" (i Enskilda studenthemmets hus), och
1915 öppnades där "Kvinnliga studenthemmet" (i
hyrd våning).

Studentkonfederationen, Internationella,
Gonfédération internationale des étudiants, vanligen
förk. C. I. E., bildades 1919 i Strassburg på
initiativ af Frankrikes studenter. F. n. (1926) äro
anslutna 32 staters studentorganisationer, de flesta
af dem europeiska, men äfven några utomeuropei-
ska. En stat kan inträda antingen som röstberät-
tigad medlem genom sin nationalunion, omfattande
alla eller flertalet af landets studentkårer, eller
som fri medlem, omfattande studentorganisationer
af annat slag. Genom den svenska nationalunionen
(Sveriges förenade studentkårer, se d. o. Suppl.)
är vårt land anslutet som röstberättigad medlem.
Ett flertal af de anslutna länderna har upplysnings-
byråer, som lämna råd och studieupplysning till
främmande studenter förmedla studentutbyte, an-
ordna studieresor m. m. Kongress hålles årligen
för behandling af ärenden, gemensamma för de
skilda ländernas studenter. Dylik kongress har
hållits 1919 i Strassburg, 1920 i Bruxelles, 1921
i Prag, 1922 i Haag, 1923 i Oxford, 1924 i
Warschau och 1925 i Nyborg (Danmark). 1926 års
kongress är afsedd att hållas i Prag. S. Lmn.

’Studentmöten. (Sp. 491) I studentmötet i
Kristiania 1852 deltogo som gäster endast upp-
saliensarna (300 man), som dit inbjudits till ersätt-
ning för, att de hade varit förhindrade deltaga i
ett af köpenhamnare och lundensare 1851 företa-
get studenttåg till Kristiania. - "Nordiska stu-
dentmöten med kristligt program" ha vidare hål-
lits 1919, 1921 och 1924 (se därom Kristliga
studentvärldsförbundet. Suppl.), och
ett skall hållas sommaren 1926 i Uppsala. Om
svenska studentmöten med kristligt program se nyss-
nämnda art. Suppl. Efter mötet i Marstrand 1923
har ett hållits i Visby 1925. De af Nordiska student-
förbundet (se Studentförbundet) anordnade mö-
tena ha efter 1917 varit endast 3, nämligen 1919
i Voss (Norge), 1921 i Sönderborg (Danmark) och
1922 i Lovisa (Finland). Verksamheten har däref-
ter nedlagts, utan att förbundet formellt ännu upp-
lösts. - På initiativ af Det norske studentersam-
fund hölls juni 1925 nordiskt studentmöte i Oslo,
hvarvid alla studentkårer i Sverige, Finland, Norge,
Danmark och på Island officiellt deltogo. Antalet
deltagare var ung. 800, hvaraf 140 svenskar.
Hufvudvikten var lagd på diskussioner, behand-
lande tidens stora spörsmål. E. F-t. S. Lmn.

*

Studiecirklar. Under senaste årtiondet har
denna form af folkbildningsverksamhet utvecklats
ännu snabbare och starkare än förut. Det är nu
5 riksförbund, som ha studiecirklar: Arbetarnas
bildningsförbund (se d. o. Suppl.), Godtemplar-
orden, Nationaltemplarorden, Blåbandsf öreningen
och Jordbrukarnas ungdomsförbund. Dessa rappor-
terade 1924-25 sammanlagdt 4,200 studiecirklar
med 56,000 medlemmar. Bokinköpen för året upp-
gingo till 340,000 kr., hvaraf 110,000 kr. voro
statsanslag. Biblioteken räknade i det närmaste
690,000 bd med 1,100,000 boklån af 130,000 lån-
tagare. De båda största förbunden äro Arbetarnas
bildningsförbund och Godtemplarorden.

Studiecirklarna arbeta hufvudsakligen som kul-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 20 10:32:03 2012 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0332.html

Valid HTML 4.0!