- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
621-622

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suris ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bokförläggare af svensk härkomst, f. 29 dec. 1868 i
Skänninge, inköpte 1892 jämte dansken F. G. Knudtzon
Alb. Cammermeyers förlag, där han sedan varit den
ledande, äfven då förlaget 1906-15 innehades af
a.-b. Gyldendalske boghandel i Köpenhamn. (Se
vidare Cammermeyer. Suppl.)

*Svanöe, E. O. J., var arbetsdepartementets
tekniske konsulent 1906-21.

Svanösund kallas sundet mellan Svanön och
fastlandet, inom Gudmundrå socken, Västernorriands
län. På dess västra sida uppfördes 1900 på
62° 53’ 56" n. br. och 17° 52’ 15" ö. Igd fr. Gr.
en 1918 ändrad blixtfyr med lins af 6:0 ordn. och
agaljus.

E. A–t.

Svarta dominon, Den (Le domino noir), ko-
misk opera med musik af Auber (se denne) till
librett af Scribe, uppf. i Stockholm f. g. 1845.

*Svarta hafvet. Om de nya bestämmelserna i
Lausannefreden 1923 ang. krigsfartygs tillträde till
Svarta hafvet genom sundet vid Dardanellerna och
Bosporen se Turkiet. Historia. Suppl.

*Svarta jorden är till sin bildning en äkta "kli-
matisk" jordmån, som uppstått i trakter med ut-
prägladt stäppklimat. Dess humushalt, som växlar
mellan 2 och 16 proc., anses härröra ur förmult-
nade stäppväxter, i synnerhet rötter af stäppgräs.
Men dessa organiska lämningar ha fullständigt
förlorat sin organiska struktur och ega närmast
karaktären af kemiska utfällningar, så att de med
jordens mineraldelar bilda enhetliga massor, af ut-
präglad kornstruktur (se d. o.). Det oorganiska ma-
terialet i svartjorden utgöres i många fall af löss
(se d. o., äfven i Suppl.), men kan ock bestå af
lera eller af vittringsrester efter kalkstem, gnejs m.
m. Kyska agrogeologer urskilja 3 arter af svartjord,
nämligen jämte den egentliga svartjorden i utbred-
ningsområdets centrum 2 zoner af brunjord, som ut-
göra områdets sydligare del och tillkommit under
starkare arida förhållanden. Dessa brunjordar äro
dels mörkare, "chokladbruna", dels ljusare,
"kastanjebruna" jordmåner. De sistnämnda förekom-
ma särskildt utmed norra kusten af Svarta hafvet
och i Valakiet. – Anmärkningsvärdt är, att
svartjord förekommer så långt västerut som vid
Magdeburg och i Braunschweig.

K. A. V–g.

Svart andorn, bot. Se Ballota. Suppl.

Svarta vinbär. Se Vinbär och fig. 2.

Svarta Volta och Hvita V., flodarmar. Se Volta.

Svartberget, kronopark i Degerfors socken,
Västerbottens län, n. om Kulbäckslidens (se d. o.
Suppl.) kronopark, är sedan 1923 af satt som försökspark
(se d. o. Suppl.) under Statens skogsförsöksanstalt.

*Svarteborg, hvarmed numera är införlifvad
Tose gamla socken, hvars kyrka är ödelagd,
bildar fr. o. m. 1921 eget pastorat i Göteborgs stift,
Vikornas södra kontrakt. 2,506 inv. (1925). B.A-t.

Svarte herr Åke Jönsson. Se Åke Jönsson.

Svarte Jöns. Se Åke Jönsson, sp. 950.

*Svartengren. – 3. T. H. S. dog 12 maj 1920
i Umeå. - 4. Yngve A. S. dog 18 juli 1918 på
Edeby vid Drottningholm.

Svarte Ture Jönsson. Se  k e Jönsson.

Svartfläcksjuka, bot., sjukdom hos olika slag af
kulturväxter. På lök, särskildt syltlök, visar sig
sjukdomen, som här förorsakas af Vermicularia cir-
cinans (Ascomycetes), som bruna fläckar; vid tidigt
angrepp ruttna lökarna. På kål, i synnerhet hvit-
kål och brysselkål, uppträder sjukdomen i form af
stora blåsvarta fläckar på bladen och förorsakas af
Mycosphorella brassìcicola (Ascomycetes). Sjukdo-
men kallas äfven svartpricksjuka, på grund
af att små mörka prickar förekomma i fläckarna.

G. L–m.

Svartgran, bot. Se Marylandsgran. Suppl.

Swarth, Hélène Lapidoth-S., holländsk
diktarinna, f. 25 okt. 1859 i Amsterdam, uppfost-
rades i Bruxelles och skref först på franska (Fleurs
du rêve 1879 m. m.), men har sedan 1884 gjort sig
ett namn genom en rad dikter och sonetter på hol-
ländska, förenade under titeln Poëzìe (1892; 3:e
uppl. 1906), Verzen (1893; 3:e uppl. 1909) och
Gedicïiten (1902). Ett urval ur dessa och senare diktcyklar,
Keurbondel van honderd gedichten, utkom 1919.

Hj.P-r.

Svarthö, bot. Se Bartschia. Suppl.

Svartkafle, Alopecurus nigricans, bot., en i strand-
ängar i östra Sverige förekommande gräsart, som
af viker från ängskafle (se d. o.) genom frodigare
växt, blågrön färg och svartnande ax.

H. J. Dft.

*Swartling, F. J. Axel, dog 15 sept. 1918 i
Norrköping. – Hans son Axel Ivar S., affärs-,
kommunal- och riksdagsman, f. 1 juni 1868 i Norr-
köping, var disponent för Ströms a.-b. 1894-1913,
verkst. direktör i A.-b. Förenade yllefabriker 1913-19
och ordf. i styrelsen för Svenska yllefabrikant-
föreningen 1907-19. Sedan 1907 är han ordf. i
styrelsen för Sveriges textilindustriförbund. För
Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnvägs-
a.-b. är S. styrelseordf. sedan 1907 och för
Köping-Uttersbergs järn vägs-a.-b. sedan 1916. Han
tillhör sedan 1907 Svenska arbetsgivareföreningens
och sedan 1917 Sveriges industriförbunds styrelse.
Äfven för andra värf än industrien har S. lifligt
tagits i anspråk. Han är sålunda bl. a. sedan 1901
ordf. i styrelsen för Norrköpings stadshypoteksför-
ening och var 1910-25 ordi. i styrelsen för Kiks-
bankens afd:skontor i Norrköping. S. är vidare ordf.
i styrelsen för Tekniska elementarskolan i Norrkö-
ping sedan 1916 och för Östergötlands-Söderman-
lands handelskammare sedan 1913. Sedan 1898 är
han led. af Norrköpings stadsfullmäktige (vice
ordf. 1909). Under riksdagarna 1918-20 till-
hörde S. Andra kammaren för Norrköpings-Lin-
köpings valkrets, invald af högern. Han blef 1914
led. af Statens industrikommission, var 1918-23
led. af skolkommissionen. blef 1919 led. af pro-
cesskommittén och 1924 af bankkommittén. – S:s
äldre broder John Axel S., juris kandidat, f.
3 maj 1866 i Norrköping, var 1892-96 direktör i
Skandinav, kredit-a.-b:s kontor i Norrköping, 1896
-1907 verkst. dir. i A.-b. Nordiska kreditban-
ken samt är verkst. dir. i Allmänna hypotekskassan
för Sveriges städer sedan 1907 och i Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa sedan 1909.

L. K–n.

Svartlut. Se Trämassa, sp. 176.

*Svartnäs bildar fr. o. m. 1 juni 1919 en ka-
pellförsamling inom Svärdsjö socken med 15,627
har areal och 480 inv. (1925).

B. A–t.

Svartpannade törnskatan, zool. Se Törnskatsläktet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:37:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free