Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svartpricksjuka, bot., dets. som svartfläcksjuka (se d. o. Suppl.) - Svartrot, växtpat. Se Pythium. Suppl. - *Svartsjö kontrakt - *Svartsjö län - Svartskjortor - Svartskär. 1. Holme i Bohusbukten - Svartskär. 2. Holme i Dalbosjön - Svartsnäppan - Svart-tall, Österrikisk tall - Svartvalnöt - Svartvele, bot., namn på Orobus niger - Svartviksfältet - *Schwartz. 5. Edvard M. S. Hustrun Clementine S. - *Schwartz. 6. Karl (Carl) J. G. S. - *Schwartz. 7. Per (Pehr) Johan Jakob S. - *Svartöstaden - Swaythling, lord, Samuel Montagu. Se Montagu, E. S. Suppl., sp. 592 - *Svea, kalender - *Svea artilleriregemente - *Sveaborg - *Svea ingenjörkår - *Svealand - *Svea lifgarde - Svea och Götha höfdingaminne - *Svea trängkår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svartpricksjuka, bot., dets. som svartfläcksjuka (se d. o. Suppl.).
Svartrot, växtpat. SePythium. Suppl.
*Svartsjö kontrakt. Sånga pastorat och Färentuna
pastorat skola framdeles förenas till ett, benämndt Sånga,
Skå, Färentuna och Hilleshögs pastorat. 7,119 inv. (1921).
E. A–t.
*Svartsjö län återförenades 1 jan. 1811 med
Stockholms län.
Svartskjortor kallas Italiens fascister på grund
af de svarta blusar de pläga bära.
Svartskär. 1. Holme i Bohusbukten, n. om Stora
Hamburgsön, med blixtfyr på 58° 33’ l" n. br.
och 11° 13’ 22" ö. Igd fr. Gr., uppförd 1884 och
ändrad 1914. Agaljus. – 2. Holme i Dalbosjön,
inom Tydje socken, Älfsborgs län, med en 1908
uppförd blixtfyr på 58° 53’ 51" n. br. och 13°
53’ 40" ö. Igd fr. Gr., 8,5 m. öfver medelvatten.
Agaljus. 1-2. E. A-t.
Svartsnäppan, Totanus fuscus, zool. Se T o-
t an us.
Svart-tall, Österrikisk tall, boí., namn
på Pinus nigra (Pinus Laricio), ett ända till 50 m.
högt träd med kandelaberformig krona, som odlas
som prydnadsträd (härdigt upp till Ångermanland)
och äfven i bestånd i södra Sveriges kalktrakter.
Jfr Tallsläktet.
G. L–m.
Svartvalnöt, bot., namn på Juglans nigra (se
Juglans), ett mycket ståtligt träd, som är här-
digt i södra Sverige.
G. L–m.
Svartvele, bot., namn på Orobus niger.
Svartviksfältet, malmfält i Ljusnarsbergs
socken, Örebro län, invid Ställdalens station,
omfattar f. n. 2 grufvor med kalkig svartmalm; 1923
brötos där 18,547 ton malm och berg, hvarur
erhöllos 3,146 ton prima malm, 2,625 ton annan
malm samt 4,725 ton anrikningsmalm. Egare är
A.-b. Svartviks grufvor (akt. kap. 300,000 kr.).
O. Sjn.
*Swartz. – 5. Edvard M. S. Hustrun,
Clementin e S., dog 13 dec. 1923 i Byle (Täby).
– 6. Karl (Carl) J. G. S. tillhör alltjämt
Första kammaren (sedan 1922 för Östergötlands
län med Norrköpings stad) och är sedan 1919 ånyo
led. af statsutskottet, tillhörde hemliga utskottet
t. o. m. 1920 och tillhör utrikesnämnden sedan
1921. Han var 1918 och 1919 led. af författ-
ningsutskottet och 1922 af särskildt utskott ang.
handelsaftal med Ryssland. Sedan 1921 är han
ordf. i Skandinav, kredit-a.-b:s styrelse och sedan
1924 ordf. i styrelsen för A.-b. P. A. Norstedt &
söner. S. blef juris hedersdoktor vid Lunds univ.
1918, hedersled. af Vet. soc. i Uppsala 1919, led.
af Hum. vet. samf. i Lund s. å. samt hedersled. af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg 1925. – 7. Per
(Pehr) Johan Jakob S., broder till S. 6,
industri- och kommunalman, f. 21 okt. 1860 i Norr-
köping, öfvertog 1881 familjefirman J. G. Swartz.
Dennas rörelse fortsattes numera af Kvarn-a.-b. J.
(T. S. (som drifver den af S. anlagda kvarnanlägg-
ningen å Djurön i Dagsbergs socken) och J. G. S.
a.-b. (mjöl, fröer, foder- och gödningsämnen,
hafreexport). S. är alltjämt verkst. direktör i det
första och styrelsens ordf. i det senare. S. har i
sin hemstad verkat som en initiativkraftig och
framgångsrik kommunalman; särskildt har han
verksamt bidragit till modernisering af
Norrköpings hamn. Lifligt intresserad för humanitära
och kulturella sträfvanden, har han på dessa områ-
den utöfvat omfattande mecenatskap (det är t. ex.
en donation af S., som möjliggjort Svenska stads-
historiska institutets stiftande). Bland de många
förtroendeuppdrag S. innehaft eller innehar mär-
kas ordf.-skåp i styrelsen för Statens uppfostrings-
anstalt å Bona och i Mellansvenska kvarnarnas
importförening, v. ordf.-skåp i Sv. vattenkraftför-
eningen samt ledamotskap i Svenska stadsförbundets
styrelse.
7. N. H–tz.
*Svartöstaden omfattar 82 har med 1,016 inv.
(1925). Tax.-v. å bevillningspliktig fast egendom
har mer än fördubblats, till 785,000 kr., liksom
den tax. inkomsten, till 628,350 kr. (1924). K. A-t.
Swaythling [s?éYthlinJ, lord, Samuel
Montagu. Se Montagu, E. S. Suppl., sp. 592.
*Svea, kalender, återuppstod 1925, då dess 65 :e
årgång utkom.
*Svea artilleriregemente skall jämlikt 1925 års
försvarsordning organiseras på 6 - under repeti-
tionsöfningarna 9 – batterier om 4 pjäser. Fördel-
ningen af de olika pjästyperna - 7,5 cm. kanoner,
10,5 och 15 cm. haubitser - på batterierna bestäm-
mes af K. M:t. Den nya staten upptar 41 officerare,
25 underofficerare, 86 underbefäl och 114 meniga
(volontärer) samt 300 stamhästar. Regementet skall
fortfarande vara förlagdt i Stockholm.
H. J–dt.
*Sveaborg. I maj 1918 besattes S. af den
lagliga finländska regeringens trupper, och genom ett
senatsbeslut ändrades dess namn till Suomenlinna
("Finlandsborg"). 1925 besöktes S. af konung
Gustaf V, drottning Viktoria och prins Vilhelm.
*Svea ingenjörkår. Jämlikt 1925 års försvars-
ordning skall kåren organiseras på kårstab, 2 fält-
ingenjör-, 2 krigsbro- (park-) kompanier, 1 fäst-
ningsingenjörkompani (Vaxholm) och 1 tyg- (mi-
nor-) kompani. Manskapsstyrkan enligt stat ut-
göres af 24 furirer (af olika slag), 23 korpraler,
23 vicekorpraler och 107 volontärer (meniga). Er-
forderligt antal officerare, underofficerare och civil-
militära personer placeras vid kåren från fortifi-
kationen. Antalet stamhästar skall utgöra 55. Kå-
ren inflyttade 1922 i sitt nya kasernetablissemang
vid Frösundavik å Järfvafältet.
H. J–dt.
*Svealand har en areal af 86,255,44 kvkm.,
hvaraf 80,428,38 kvkm. land samt en folkmängd af
1,947,268 pers. 1925 (24 inv. per kvkm.). O. Sjn.
*Svea lifgarde skall jämlikt 1925 års försvars-
ordning organiseras i likhet med ett normalt inf.-
reg. (se Sverige. Försvarsväsen. Suppl.), men
dessutom tillkomma under sommarrekrytskolan 4
komp. och under återstoden af året 2 komp. (för
garnisonstjänst). Dessutom är Stridsvagnsbataljonen
ansluten till regementet. Den nya staten upptar 55
officerare, 34 underofficerare, 152 underbefäl, 64
meniga (volontärer) och 2 civilmilitära personer
samt 29 stamhästar. Regementet skall fortfarande
vara förlagdt i Stockholm.
H. J-dt.
Svea och Götha höfdingaminne, ämbetsmannalängder.
Se Stiernman, A. A. von, och Låstbom, A. T.
*Svea trängkår skall jämlikt 1925 års för-
svarsordning organiseras på l träng-, l bil- och l
sjukvårdskompani. Den nya staten upptar 39
underbefäl och 17 meniga (volontärer) samt 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
