- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
633-634

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Svenska bankmannaföreningen - Svenska bibelinstitutet - Svenska bibliotekariesamfundet. Se Bibliotekarie-föreningar. Suppl. - Svenska biodlareföreningen. Se Biodlarföreningar. Suppl. - *Svenska bokförläggareföreningen. Se ock Bokhandel. Suppl. - Svenska bokhandelsmedhjälpare-föreningen - Svenska boxningsförbundet. Se Boxning. Suppl., sp. 775 - Svenska brandtarifföreningen - *Svenska brigaden. 2. - Svenska brukstjänstemannaföreningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

633

Svenska bibelinstitutet-Svenska brukstjänstemannaföreningen

634

tralstyrelsen, inrättades 1919. Filialföreningarnas
antal (1926) är 26, medlemmarnas 3,000 à 4,000.
En inregistrerad begrafningskassa håller på att bil-
das. Tillgångar och skulder balanserade 1924
med 138,450 kr.; understödsfonden är 41,465 kr.
Tidskriften heter nu "Bankvärlden". Föreningen
har utgett bl. a. "Om svensk bankverksamhet och
dess teknik" (aí Y. Ekström, 1925). V. v. Z.

Svenska bibelinstitutet, läroanstalt, grundlagd
1910 aí rektor Johannes Rinman (se d. o.
3. Suppl.), belägen å Hagaberg nära Södertälje,
står undier ledning af Evangeliska fosterlandsstiítel÷
sens styrelse och åsyftar att bereda kristligt intres-
serad ungdom tillfälle till systematiskt studium af
bibeln på svenska och öfning i bibelordets praktiska
användning i olika grenar af kristlig verksamhet.
Dessutom ingår i utbildningen undervisning såväl i
vanliga skolämnen som ock i olika fackkunskaper
med hänsyn till utbildningens ändamål. Så ha de
flesta läsår olika kurser af delvis olika längd anord-
nats, såsom för yttre missionsarbetare, församlings-
systrar eller med dem likställda, ungdomssekrete-
rare, soldathemsföreståndare o. s. v. Vinterkur-
serna ha de flesta år besökts af 50-70 elever och
sommarkurserna af omkr. 100 deltagare. Anstalten
leddes i flera år af rektor Rinman. Nuv. förestån-
dare är pastor K. Landgren.

Svenska bibliotekariesamfundet. Se Biblio-
tekarie-föreningar. Suppl.

Svenska biodlareföreningen. Se B l o d l a r-
föreningar. Suppl.

* Svenska bokförläggareföreningen. Se ock
Bokhandel. Suppl.

Svenska bokhandelsmedhjälpare-föreningen är
en ideell och social sammanslutning af bokhan-
delsmedhjälpare, som äro anställda antingen hos
någon medlem af Sv. bokförläggareí öreningen eller
någon af föreningens kommissionärer. Den stifta-
des 1888, har sitt säte i Stockholm, Klara norra
kyrkogata 34, där föreningslokalen är belägen,
och inrymmer af ven ett stort bibliotek. Sam-
manslutningen har blifvit ihågkommen med dona-
tioner från olika håll och disponerar öfver 2 sti-
pendiefonder - Norstedt & söners, som årligen
delar ut ett stipendium på 1,000 kr., och Lind-
manssonska fonden, som årligen delar ut 500 kr.
-. och en understödsîond (Lindmanssonska), hvar-
ifrån utdelas 500 kr. pr år. Föreningens organ
är tidningen "B. M. F.", som utkommer 10 ggr
om året. Vid 10- och 25-årsjubileerna 1898 och
1913 utgafs festskriften "Pro novitate". E.P.E-ld.

Svenska boxningsförbundet. Se Boxning.
Suppl., sp. 775.

Svenska brandtarifföreningen, en sammanslut-
ning mellan en stor del i Sverige direkt arbetande
såväl svenska som utländska brandförsäkringsbolag,
stiftad i Stockholm 28 nov. 1873, har till ända-
mål att i afseende på bolagens brandförsäkrings-
villkor och försäkringspremier åstadkomma likfor-
mighet, hvarigenom osund konkurrens mellan bola-
gen förebygges, bolagens soliditet starkes och all-
mänhetens intressen tryggas. I föreningen delta
(1926) 36 bolag (15 svenska, 21 utländska). Före-
ningen utöfvar sin verksamhet genom ett förtroende-
råd (6 pers.) och allmänna möten (l gång i måna-
den). G.S-ón.

* Svenska brigaden. - 2. Initiativet till en
själíständig svensk frikårs uppsättande togs af den
i jan. 1918 i Stockholm bildade föreningen "Fin-
lands vänner’’. I överensstämmelse med det tänkta
målet: uppsättande af "en brigad om 3 bataljo-
ner militäriskt utbildade svenska frivilliga" kalla-
des truppen redan fråû början "Svenska briga-
den". Närmast på grund aí den socialdemokrati-
ska och kommunistiska pressens agitation mot för-
eningens verksamhet, men äfven tilí följd af rege-
ringens tydligt visade motvilja mot rörelsen kom
dock "brigaden" att bestå af endast en svag batal-
jon. Dess organisatör (och förste chef) blef kapte-
nen i Upplands art.-reg:s reserv H j. Frisell, nitiskt
biträdd aí filos. licentiaten 0. Palme (se denne.
Suppl.). Organisationsarbetet öfverflyttades i bör-
jan af mars till Finland (Torneå, sedan Uleå-
borg). Brigadens numerär \ar i slutet af mars,
då den insattes vid fronten, omkr. 360 man, i en
ålder mellan 15 och 60 år. Äfven beträffande ut-
bildning och utrustning var truppen mycket hetero-
gent sammansatt/ Gevären voro nästan uteslutande
ryska, med dåliga skjutegenskaper. Vid sist-
nämnda tidpunkt var brigaden formerad på 2 inf.-
och l kombineradt komp. I det senare ingick l
kulsprutetropp m. m. Brigaden deltog med stor
utmärkelse i slaget vid Tammerfors och stadens
intagande 28 mars och 3-6 april, hvarvid den led
betydliga förluster (34 döda och 50 sårade). Föl-
jande tiden användes brigaden, som 9 april ställ-
des under (finländske) öfversten Hjalmarsons be-
fäl, dels defensivt s. om Tammerfors (vid Lem-
pälä), dels offensivt n. och n. ö. om Tavastehus.
Brigaden, hvars styrka efter hand ökats till 560
man, intågade 16 maj i Helsingfors, af tackades af
general Mannerheim den 27 och blef i Stockholm
föremål för storartad hyllning på Stadion den 30.
Följande dag upplöstes brigaden af öîverste Hjal-
marson. Dess förluster i döda och sårade hade
uppgått till nära hälften af den ursprungliga styr-
kan. Jfr E. W. Hülphers, "Med svenska briga-
den" (1918), och A. Boëthius, "Svenska brigaden"
(1920). Om Svenska brigadens deltagande i frihets-
kriget se vidare bl. a. H. Hjalmarson, "Mina
krigsminnen från Finland" (1919), N. V. Wick-
ström, "Som officer med Svenska brigaden i Fin-
land" (s. å.), och W. A. Douglas, "Operationerna
kring Tammerfors 1918" (1925). H. J-dt.

Svenska brukstjänstemannaföreningen. Vid ett
möte i Karlstad 1908 mellan värmländska bruks-
tjänstemän - närmast tillkommet för att dryfta
pensionsfrågan -. beslöts utfärda inbjudan till lan-
dets samtliga brukstjänstemän att deltaga i arbe-
tet för denna frågas lösning. I Örebro bildades så
24 juli 1909 Svenska brukstjänstemannaföreningen,
omfattande tjänstemännen vid landets gruívor, järn-
verk, sågverk, cellulosafabriker och pappersbruk.
Föreningen lät genom delegerade med biträde af
experter verkställa en omfattande utredning i pen-
sionsfrågan. Denna utredning blef grunden till
Sveriges privatanställdas pensionskassa. Förenin-
gen har från 1909 egen platsförmedling, förlagd
till Stockholm, samt utger från 1923 tidningen
"Från svenska bruk, tidning för Sveriges bruksin-
dustrier". Genom sin Understöds- och sin Arbets-
löshetsfond har föreningen utöfvat omfattande hjälp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free