- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
637-638

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Svenska diakonanstalten - Svenska eldbegängelseföreningen. Se Likbränning. Suppl. - Svenska elektriska masugnen. Se Elektrokemisk industri. Suppl., sp. 552 - *Svenska emissionsbolaget - *Svenska fattigvårdsförbundet - Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet. Se Svenska fattigvårdsförbundet. Suppl. - Svenska Finlands folkting. Se Svenska folkpartiet. Suppl. - *Svenska flaggans dag - Svenska folkhögskolans lärareförening - *Svenska folkpartiet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholms län, för försumliga försörjningspliktiga
män frän Stockholms stad (40 platser). Vid 1925
års utgång var antalet diakoner 93, prof diakoner
23 och elever 11. Inkomster och utgifter balanserade 1924
på 263,940 kr. Föreståndare är (sedan 1923) pastor
Knut Sjöberg, styrelsens ordf. biskop Hj. Danell.

K. Sjöberg.

Svenska eldbegängelseföreningen. Se Likbränning. Suppl.

Svenska elektriska masugnen. Se Elektrokemisk
industri. Suppl., sp. 552.

*Svenska emissionsbolaget. Enligt beslut 19
april 1922 trädde bolaget i likvidation.

*Svenska fattigvårdsförbundet. I viss mån
ändrades förbundets ställning, då en statlig inspek-
tions- och konsulentverksamhet i fattigvård med
ingången af 1919 började sin verksamhet.
Förbundets ambulerande konsulentverksamhet i fattigvård
upphörde, och dess biträde vid den lokala
organisationen af fattigvården anlitades ej mer i samma
utsträckning som förut. Däremot ökades afsevärdt
förbundets verksamhet i fråga om utbildning af
fattigvårds- och barnavårdsfunktionärer samt
upplysningsverksamheten öfver hufvud. Dessutom
vidgades förbundets arbetsområde utöfver den egent-
liga fattigvården till att äfven omfatta i samband
därmed stående verksamhetsområden, såsom social-
försäkring, sjukvård, enskild välgörenhet o. s. v.
– 1925 vidtogs en genomgripande omorganisation
af Svenska fattigvårdsförbundet, föranledd af
önskemålet att inom förbundet jämställa fattigvårdens
och barnavårdens intressen och fördela
arbetsuppgifterna på två likartadt organiserade afdelningar
inom ett svenskt fattigvårds- och
barnavårdsförbund. Lagen om samhällets barnavård 1924
medförde ökad verksamhet för förbundets
barnavårdsutskott, som dittills handlagt barnavårdsärendena,
och från barnläkare inom Svenska läkaresällskapet
hade framställning gjorts om, att plats inom
förbundet måtte beredas för arbete på den social-medicinska
barnavårdens utveckling. De nya stadgarna
för Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet
antogos 25 okt. 1924.
Detta förbunds ledning handhaîves af en styrelse,
som fördelar sig på två af delningsstyrelser, en för
fattigvård och en för barnavård. Den senare är
uppdelad på två sektioner, en för allmän och en
för social-medicinsk barnavård. Fattigvårdsafdel-
ningen utger "Tidskrift för fattigvård och annan
hjälpverksamhet", barnavårdsaf delningen "Tid-
skrift för barnavård och ungdomsskydd". Till för-
bundets ordf. utsågs f. landshöfding Johan Widén,
till styrelsens verkställande ledamot herr Axel
Hirsch. Statsbidraget har fr. o. m. budgetåret
1924-25 utgått mod 20,000 kr.

A. H–h.

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
Se Svenska fattigvårdsförbundet. Suppl.

Svenska Finlands folkting. Se Svenska
folkpartiet. Suppl.

*Svenska flaggans dag firas sedan 1916 i
Stockholm (i Stadion och på Skansen) samt landet rundt
6 juni, den tillämnade nationaldagen, i syfte att
väcka kärlek till fosterlandet och dess symbol, den
blågula flaggan. Institutionens styrelse har under
årens lopp utdelat åtskilliga 10,000-tal kr. dels
för flaggor och fanor åt skolor och föreningar, dels
som penninggåfvor till sångföreningar, musikkårer,
gymnastikförbund o. d. samt firade 6 juni 1923
Grustaf-Vasaminnet särskildt genom att låta prägla
en plakett. S. å. utgafs minnesskriften "Svenska
flaggans dag". Upphofsman till institutionen var
Knut Nyblom (se Nyblom 5, äfven i Suppl.).

Svenska folkhögskolans lärareförening, bildad
1902 vid möte i Borghamn (Östergötland) af lärare
vid landets folkhögskolor, har till uppgift att verka
för folkhögskolornas bästa samt att tillvarataga den
vid dessa skolor anställda lärarpersonalens intres-
sen. Den har tagit initiativ i fråga om anslag till
skolorna och till elevstipendier, i fråga om lärarkå-
rens löner och pensioner samt dess pedagogiska ut-
bildning m. m. Numera hålles i regel möte hvart-
annat år. Understödskassa för sjuka eller öfver-
ansträngda medlemmar finns. Sedan 1920 utges
"Tidskrift för svenska folkhögskolan".

A. N–gren.

*Svenska folkpartiet. Under årens lopp har
programmet förändrats bl. a. så, att det sociala
programmet så när som på jordfrågan strukits och
vissa af tiden påkallade modifikationer af det
nationella programmet genoinförts. Strykningen af
det sociala programmet motiveras af, att partiet
inom sin ram har sammanslutningar, hvilkas
uppgift är att befordra särintressena. Så bildades i
Österbotten Landtmannagruppen, afsedd att främst
tillvarataga jordbrukarintressena, samt senare
Allmogeförbundet med ett landsbygdsprogram af i
hufvudsak liberal karaktär. I enahanda riktning
arbetar Svenska vänstern i Helsingfors, och helt
nyligen har Allmogeförbundet i Nyland
tillkommit. Dess program afser tillvaratagande af
landsbygds- och jordbrukarintressen, och planer äro å
bane att sammanslå det med Finlands svenska
jordegarförbund. Den senaste förändringen af
partiprogrammet vidtogs vid partidagen i Helsingfors
1924. Då efter själfständighetens vinnande riket
hade att i lagstiftningsväg lägga en ny grund för
sin statliga existens och då stora svårigheter mötte
de svensknationella krafven på likställighet med
den finska befolkningen, sammankallade partiet
1919 Svenska Finlands folkting, bestående af 60
genom allmän och lika rösträtt valda
representanter. 7 nov. 1920 afslutade folktinget sitt arbete,
hvars resultat bleî "Förslag till grundstadganden
till tryggande af den svenska befolkningens i
Finland ställning och rätt". Af partiets och
folktingets program liar svenska riksdagsgruppen
lyckats genomföra en del. Sålunda har i 1919 års
Kegeringsform svenska språket förklarats som det
ena af landets nationalspråk, den svenska
befolkningens kulturella och ekonomiska behof skola en-
ligt enahanda grunder som den finska
befolkningens tillgodoses, den svenska befolkningen eger
vid domstolar och ämbetsverk rätt att begagna sitt
språk, den svenska värnpliktiga ungdomen
sammanföres till svenskspråkiga truppförband o. s. v.
Slutligen har man lyckats genomdrifva en ny
stiftsindelning, hvarigenom ett svenskt stift i Borgå
inrättats. Däremot ha planerna på svenska län och
svenska landskap tills vidare ej kunnat förverkli-
gas. Ordf. i partiets centralstyrelse är sedan A.
Lilles afgång (1917) direktör E. von Rettig; gene-
ralsekreterare är redaktör R. Colliander. Sv.
folkpartiets riksdagsgrupp räknar f. n. 23 medlemmar.
Ordf. är professor R. Furuhjelm, vice ordf.
bonden , kommunalrådet J. Inborr. – Den på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free