Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska handelsbanken - Svenska handelskamrar i utlandet. Se Handelskamrar. Suppl. - *Svenska hem - *Svenska historiska föreningen - *Svenska humanistiska förbundet. Se Humanistiska förbundet äfven i Suppl. - Svenska industriens standardiseringskommission. Se Standardiseringskommission. Suppl. - Svenska institutet i Rom - Svenska israelsmissionen - Svenska jordbrukets bok - Svenska jordeförbundet - Svenska journalist-förbundet i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Svenska handelskamrar i utlandet-Svenska journalist-förbundet i Amerika
044
filialnätet 270 kontor (hvaraf 28 i Stockholm).
Bank-a.-b. Norra Sveriges f. d. hufvudkontor har
tidigare in dragits och Norrlandsbankens f. d. huf-
vudkontor skall sammanslås med Mälarebankens huf-
vudkontor, h vilket kommer att intaga en särställ-
ning bland af d.-kontoren. - Utdelningen, som
efter sammanslagningen med Södra Sverige var
uppe i 21 proc., sjönk vid krisen 1922 till 5 proc.
och har därefter varit konstant 10 proc. - Verk-
ställande direktörer ha varit t. o. m. 1921 Frisk,
1922-23 Maurits Philipson och sedan dess Hel-
mer Sten (med vice häradshöfding K. Dahlberg
som vice verkst. direktör). Den i hufvudarb. om-
nämnda nya bankbyggnaden stod 1919 färdig att
tagas i bruk.
Svenska handelskamrar i utlandet. Se Han-
delskamrar. Suppl.
’Svenska hem uppgick 1917 i Konsumtionsför-
eningen Stockholm med omnejd.
*Svenska historiska föreningen har publicerat
ytterligare "Svensk historisk bibliografi 1901-
1920" (genom K. Setterwall, 1923). Medlemsaîgif-
ten är (1926) 10 kr. för årligt betalande och
150 kr. för ständiga led. Medlemsantalet var vid
1926 års början omkr. 600 och behållningen sam-
tidigt omkr. 11,500 kr. (däraf ständiga ledamö-
ters fond 9,250 kr.). Styrelsens ordf. ha varit
F. F. Carlson (1880-83), C. G. Malmström (1883
-96), C. T. Odhner (1896-1904), E. Hildebrand
(1905-19) och S. Clason (1920-25). "Hist.
tidskr." har redigerats af föreningens sekreterare:
E. Hildebrand (1881-1905), T. Höjer (1906
-20) och S. Tunberg (sedan 1921). II. B-n.
’Svenska humanistiska förbundet. Se Huma-
nistiska förbundet äfven i Suppl.
Svenska industriens standardiseringskommis-
sion. Se Standardiseringskommission.
Suppl.
Svenska institutet i Rom. 1908 anordnade pro-
fessor V. Lundström och Göteborgs högskola en
svensk vetenskaplig kurs i Rom. Efter detta syn-
nerligen betydelsefulla försök (vid hvars sida äfven
kurser för främst skollärare anordnade af profes-
sor J. Bergman äro att minnas) ha planer på en
fast vetenskaplig institution i den klassiska södern
varit aktuella. Svenska filolog- och historikermötet
i Göteborg 1912 förberedde saken genom att till-
sätta en kommitté, som verkställde en viktig utred-
ning och framställde förslag. De svenska utgräf-
ningarna i Asine (se d. o. Suppl.) höllo intresset
vaket, och därtill kom hänvändelse från Danmark
till kronprins Gustaf Adolf, som - själf deltagare
vid och initiativtagare till Asineutgräîningarna -
hade de varmaste personliga önskningar att kunna
grunda ett stadigvarande institut till gagn för klas-
sisk bildning och forskning. Den danske initiativ-
tagaren, d:r Fr. Poulsen, ställde i utsikt att, om
Sverige toge upp saken, de två Carlsbergfonderna
i Köpenhamn skulle ansluta sig. Tack vare kron-
prinsens ingripande och intresse blef det hela snart
verklighet. Redan på nyåret 1925 förefunnos dona-
tioner, som gjorde det möjligt att för en tid af 3 år
skapa ett institut. En af kronprinsen 8 maj 1925
sammankallad kommitté beslöt att provisoriskt upp-
rätta ett svenskt institut i Rom för vetenskapliga
studier, forskning och konst och konstituerade sig
som styrelse för detta institut med kronprinsen som
ordf., professor M. P:n Nilsson i Lund som sekre-
terare och bankdirektör A. Hallin som skattmästare.
Till föreståndare för institutet utsågs docenten A.
Boëthius från Uppsala. Man beslöt att hyra en
våning med rum för stipendiater och samlingssal i
Rom och att utdela 2 à 3 stipendier på 750 kr. åt
yngre studenter (för 4 månaders vistelse i Rom) och
ett större stipendium å högst 2,250 kr. för student,
som egnar sig åt själfständigt, vetenskapligt stu-
dium. Dessa stipendier äro af sedda för studenter,
som studera klassisk fornkunskap och antikens histo-
ria. Vid institutet emottagas som medlemmar jäm-
väl studenter med klassiska studier utan stipendium
liksom ock studenter, som studera historia och
konsthistoria, samt konstnärer. Carlsbergfondet och
Ny Carlsbergfondet deltaga aktivt i institutet med
2 stipendier, 2 rum för stipendiater och bidrag till
gemensamma kostnader. Äíven studenter från Nor-
ge, Finland och Island kunna vinna inträde.
I Rom har för institutet, som invigdes l febr. 1926,
hyrts en våning Via del Boschetto 68. Deltagande
studenter med egna studiemål äro fritt anslutna till
institutet, hvars rekommendationer, bibliotek, lo-
kaler och undervisning stå till deras förfogande.
För yngre studenter (innehafvare af de mindre sti-
pendierna och därmed likställda) anordnas hvarje
år från jan. till maj en inledande kurs i Roms
topografi, visningar af Roms museer och besök på
etruskiska och latinska orter och i Pompeji. A.B-s.
Svenska israelsmissionen kallas den verksamhet,
som utöfvas af Föreningen för Israels-
mission, hvilken har till syfte att "under vän-
tan på uppfyllelsen af löftet om Israels frälsning
i sin mån bringa Jesu Kristi evangelium till detta
folk". Föreningen bildades 1875 af pastor August
Lindström (d. 1924), som var missionsförestån-
dare till 1894. Han fostrade i det s. k. Prose-
lythemmet i Stockholm (grundlagdt 1879) judar,
som sökte sig dit, af hvilka ett 30-tal fördes fram
till dopet och några blefvo missionsarbetare. Utom
i Sverige (Stockholm, Malmö, Lund) har verksam-
het upptagits bland judar i utlandet (se M i s s i o n,
sp. 680, äfven i Suppl., sp. 567, hvartill bör läg-
gas, att föreningen haft själfständigt arbete i Buda-
pest 1893-1906 under ledning af ordinerade mis-
sionären Philippus Gordon, d. 1921). F. n. arbetas
i Sverige, Odessa och Wien. 1925 hade föreningen
4 manliga och 8 kvinnliga missionärer samt 2 mis-
sionspredikanter. S. å. voro dess inkomster 95,000
kr. och utgifterna 97,800 kr. Organ: "Missionstid-
ning för Israel" (från 1874). Missionsföreståndare
ha varit efter Lindström Teodor Lindhagen (se d. o.
Suppl.) 1894-1914, och därefter Hjalmar Axel
Stenberg (f. 20 okt. 1873 i Stockholm). Litt.: Hj.
Stenberg, "På Israels skördefält. Svenska Israels-
missionens arbete unde 50 år" (1925). Hj. Stg.
Svenska jordbrukets bok, på Albert Bonniers
förlag 1920 påbörjad serie af handböcker för jord-
bruket och dess binäringar, afsedd att omfatta omkr.
30 bd, förf. af de mest auktoritative fackmän.
Svenska jordeförbundet. Se Bondeförbun-
det. Suppl.
Svenska journalist-förbundet i Amerika, en 1919
organiserad sammanslutning af i svensk-amerikan-
ska pressen arbetande journalister med syfte att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
