Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk konst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
Svenskt postarkiv-Svenson-Graner
682
* Svenskt postarkiv upphörde med utgången af
1919 och uppgick i Svensk trafiktidning (se d. o.
Suppl.). K. G-e.
Svensk trafiktidning, organ för Posttjänstemän-
nens förening, Statens järnvägars befälsförbund och
Svenska telegraf tjänstemännens förening, hvilka
bilda en sammanslutning, benämnd Trafik-
tjänstemännens riksförbund (se d. o.
Suppl.), utkommer sedan 1920 i Stockholm l gång
i veckan i omkr. 3,700 ex. Tidningsföretaget skö-
tes som ett särskildt aktiebolag, inom hvilket aktie-
majoriteten disponeras af föreningarna. Den inne-
håller l af d. för tjänstemannafrågor i allmänhet,
särskildt sådana, som äro af intresse för trafiktjän-
stemännen, samt 3 fackafd. för resp. järnväg, post
och telegraf. Hufvudredaktör är postkontrollören
K. G. F. Wilhelmsson. Fackafd. redigeras af sär-
skilda, af resp. föreningar utsedda fackmän. E. G-e.
Svensk trävaru-tidning och Svensk p a p-
persmasse-tidning, två gånger i månaden
i Stockholm utkommande tidning för trävaru-, pap-
persmasse- och pappersindustrierna, uppsattes 1885
af redaktör Reinh. Hörnell. Den utkommer i omkr.
80-sidigt format, har svensk och engelsk text samt
är med halfva sin upplaga spridd i utlandet.
Svensk-turkiska föreningen. Se Svensk-
utländska föreningar. Suppl.
Svensk-tyska föreningen, hvars uppgift är att
befordra de kulturella förbindelserna mellan Sverige
och Tyskland, bildades 28 maj 1913. Från början
vidtog ett intimt samarbete med den af U. von Wila-
mowitz-Moellendorff och A. von Harnack i Tysk-
land grundlagda systerorganisationen, Deutsch-
schwedische vereinigung. Föreningens ordf.
ha varit 0. Montelius (till 1921), Herman Lager-
crantz (till 1923) och Sven Palme (från 1923).
Under Världskriget 1914-18 och de närmaste
åren därefter förde föreningen en tynande tillvaro
med omkr. 150 medlemmar, men har senare kraf-
tigt utvecklats (omkr. 1,000 medl. 1926). En lo-
kalafdelning bildades 1920 i Göteborg. Föreningen
söker fylla sin uppgift bl. a. genom att till Sverige
inkalla framstående tjyska personligheter, hvilka
föreläsa på de månatligen under nov.-april före-
kommande allmänna sammanträdena. Omvändt spri-
der föreningen i Tyskland kännedom om svensk
kultur genom att dit förmedla svenska föredrags-
hållare. - Föreningens högtidsdag är 6 nov.,
Gustaf Adolfs-dagen.
Svensk ull, Aktiebolaget. Se Svenska
íårafvelsföreningen. Suppl.
Svensk-utländska föreningar. På senare år har
i Stockholm stiftats ett stort antal föreningar med
syfte att främja de kulturella förbindelserna mel-
lan Sverige och olika utländska .stater. Äldst af
ifrågavarande föreningar och i viss mån intagande
en särställning äro de svenska filialföreningarna af
den 1883 i Paris stiftade föreningen A11 i a n c e
f r a n ç a i s e, främst bland dem det 1889 i Stock-
holm stiftade "Samfundet Alliance française" (se
Alliance française). Till de äldre af dem
höra jämväl den 1913 stiftade Svensk-tyska
föreningen (se d. o. Suppl.) och det 1905 stif-
tade Svensk-amerikanska sällskapet,
hvilket verkar dels för att sprida ömsesidig
kunskap om förhållandena i Sverige och Amerika,
dels särskildt för att "främja sällskaplig samman-
slutning mellan svenskar och svensk-amerikaner".
Under Världskrigets sista år bildades föreningen
Amitié Franco-Suédoise (se d. o.
Suppl.). - Det har i synnerhet varit åren efter
Världskriget, som föreningar af detta slag kommit
till stånd. Sålunda bildades 1919 Svensk-
engelska föreningen i Stockholm,
Svensk-japanska sällskapet, Sve-
rige-Amerika stiftelsen (se d. o. Suppl.;
med åvägabringande af stipendier som hufvudupp-
gift) samt 1920 Svensk-nederländska
föreningen, 1923 Svensk-tjechoslo-
vakiska sällskapet samt 1924 Svensk-
ryska sällskapet och Svensk-italien-
ska föreningen. De följdes 1925 af Svensk-
estniska föreningen, Svensk-
litauiska föreningen, Föreningen
Sverige-Finland och Svensk-turki-
ska föreningen samt 1926 af Svensk-
polska föreningen, Svensk-isländ-
ska föreningen och Svensk-österriki-
ska föreningen. Förberedelser pågå för upp-
rättandet af en svensk-argentinsk förening. En sär-
ställning intar Norden, svensk förening
för nordiskt samarbete, bildad 1919
och samarbetande med motsvarande föreningar "Nor-
den" i Danmark, Norge, Finland och på Island
(se Norden. Suppl.). - I allmänhet ha ifrå-
gavarande föreningar till uppgift att verka för sam-
manslutning mellan i Sverige boende medlemmar af
en viss nationalitet och för dessas hemland intresse-
rade svenskar samt att i Sverige sprida kännedom
om vederbörande lands konst, vetenskap, litteratur,
sociala, industriella, kommersiella och kulturella
förhållanden. Som medel härför anlitas i stor ut-
sträckning föreläsningar vid föreningssammanträ-
dena, hvarjämte i flera fall äiven sällskapsresor
anordnas och smärre publikationer utges. Svensk-
nederländska föreningen i Stockholm står i samar-
bete med en likartad nederländsk-svensk förening
i Haag, och af ven i flera andra fall finnas motsva-
rande föreningar i den utländska statens hufvud-
stad. Vanligen betonas i stadgarna, att politisk
verksamhet ligger utanför vederbörande förenings
uppgift.
’Svensköp omfattar 3,636 har, 818 inv. (1925).
Se 0. Lundberg, "S. sockens minnesbok" (1914).
Svensk-österrikiska föreningen. Se Svensk-
utländska föreningar. Suppl.
’Svenson, Frey, har skrifvit äfven Vanföre-
ställningarnas och sinnesvillornas psykologi (1919).
Swenson, DavidFerdinand, svensk-ameri-
kansk filosof, f. 1876 i Kristinehamn, studerade vid
Minnesota och Harvards universitet och blef pro-
fessor i filosofi vid det förra 1915. S. har skrifvit
bl. a. ett arbete om Sören Kierkegaard och många
af h. i amerikanska filosofiska tidskrifter. S-e.
Svenson-Graner, Karl Jakob, författare, f.
l aug. 1881 i Hvetlanda, egnade sig, efter 1902
aflagd studentexamen, åt tidningsverksamhet i Malmö
och Stockholm. 1910 debuterade S. med en större
skildring ur det småländska folklifvet, särskildt de
andliga rörelserna därinom, Yttersta domen. Den
följdes af Skogsberga by (1911) Skogarnas folk
(1913), Vägar som mötas (1918), alla med motiv
från olika delar af Småland, hvars natur och folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
