Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Sverige (Kommunikationer. Finanser. Penningväsendet. Banker. Kyrkliga förhållanden) 688
Nederländernas från 5 proc. till 2,c proc. I
41 utländska hamnar var nettotontalet ankomna
och af gångna svenska fartyg 1923 of ver 200,000
(Köpenhamn 2,ie mill., Sassnitz l,ei mill., Lon-
don 1,05 mill. nettotoa). - (Sp. 1164) 1923
hade 11 svenska hamnar en sjötrafik om mer än
l mill. nettoton hvar, näml. Göteborg (8,422 mill.),
Stockholm (6,739 mill.), Malmö (4,675 mill.), Trälle-
borg (3,592 mill.), Hälsingborg (3,are mill.), Luleå
(1,686 mill.), Norrköping (1,476 mill.), Gäfle (1,464
mill.), Sundsvall (l,201 mill.) och Oxelösund (l,217
mill.).
Kommunikationer (sp. 1164). De all-
männa vägarna ha ökats till 67,745 km., hvaraf
19,444 km. landsvägar (1923), och järnvägarna (s?
Järnvägskarta öfver Sverige, som
medföljer bd 36) till 15,710 km., hvaraf statens
5,836 km., enskilda normalspåriga 6,102 km. och
enskilda smalspåriga 3,772 km. (1925). Bruttoin-
komsten af järnvägsdriften 1923 var 355,690 mill.
kr. och nettoinkomsten 58,344 mill. kr., motsvarande
3,53 proc. af byggnadskostnaden. Samtliga kana-
ler trafikerades 1922 af 96,408 fartyg (resor) och
kanal- samt slussinkomster uppgingo till 2,502,678
kr 1923, hvaraf på Trollhätte kanal 25,211 ’far-
tyg och 1,072,252 kr. E.A-t.
Finanser (sp. 1166-67). De senaste stats-
regleringarnas belopp, efter f rånräkning af vissa
dubbelförda poster, ha utgjort
Ar .... 1920 1921 1922 192^/24 1924/2,") 1925/2*;
Mill. kr. 929,4 1,118,3 930,,; 751,3 059,4 707,4
Under 1923 genomfördes en omläggning af bud-
getåret från kalenderår till räkenskapsår, räknadt
fr. o. m. l juli t. o. m. 30 juni. De verkliga
utgifterna uppgingo 1924-25 till 581,6 mill. kr.,
men visa därefter ånyo betänklig stigning till 621,8
mill. kr. 1925-26 och 633,8 mill. kr. i statsverks-
propositionen för 1926-27, vid hvars ingång kassa-
fonden beräknas uppgå till 70 mill. kr. Utgifts-
ökningarna falla företrädesvis på Socialdepartemen-
tet och Ecklesiastikdepartementet, medan en minsk-
ning i försvarsutgifterna påräknas under sist-
nämnda budgetår med 8 mill. kr. och därefter med
30. Utgifterna för kapitalökning ha begränsats så
mycket som möjligt och hållits omkring 100 mill.
kr. i senaste riksstater, delvis beräknade för sub-
ventioner i olika former till mildrande af kristi-
dens ekonomiska verkningar. Upplåningen, som
under och efter Världskriget medfört rask ökning
i statsskulden, har i statsverkspropcsitionen till
1926 års riksdag nedpressats till 50,6 mill.
kr., med en afbetalning å statsskulden af 10,-5
mill. kr. De egentliga statsinkomsterna beräk-
nas i samma proposition till 513,9 mill. kr.,
hvaraf skatterna inbringa 497,2 mill. kr., där-
ibland inkomst- och förmögenhetsskatten 142 och
stämpelmedel 45 samt tullar 122, sockerskatt 19,
tobaksskatt 55 och rusdrycksmedel 87 mill. kr.
(omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
38 och maltskatt 16 mill. kr.). De direkta "skat-
terna bidraga sålunda med nära 40 proc. och de
indirekta (konsumtionsskatterna) med öfver 60
proc. till fyllande af skattebehofvet. Till de se-
nare räknas då de alltmera betydande automobil-
skattemedlen, som upptas med 19 mill. kr. i 1926
års statsverksproposition. Ur Världskriget och den
därpå följande krisen utgår S. med ett relativt
raskt stabiliseradt penningväsen och en sund finan-
siell ställning. Skattetrycket är emellertid ansen-
ligt och har föranledt starka kraf på lättnader
bl. a. genom besparingar inom förvaltningen. En
början till lättnader i statsbeskattningen gjorde
1925 års riksdag med nedsättning i den procent-
sats å grundbeloppet, efter hvilken inkomst- och
förmögenhetsskatten årligen utgår, från 175 till
170. Ytterligare nedsättning till 160 har föresla-
gits 1926 års riksdag under samtidig nedsättning
af sockerskatt och kaffetull. - Om krigsko n-
junkturskattse d. o. Suppl. - Om stats-
skulden, 1,743,550,650 kr. 31 dec. 1924, se
Riksgäldskontoret. Suppl.
Penningväsendet (sp. 1167-68) har
återförts till förkrigsförhållandena med återgång
till guldmyntfot fr. o. m. l april 1924, dock med
förbud för annan än Riksbanken mot införsel af
guld. - Danska och norska skiljemynt mottagas
fr. o. m. 6 okt. 1924 ej i statens kassor och ha
upphört att cirkulera inom riket.
Sedlar (sp. 1168). Den utelöpande sedelstoc-
ken utgjorde vid utgången af dec. 1918 öfver 813
mill. kr., och medeltalet för åren 1919 och 1920
öfversteg 700 mill. kr. Därefter har sedelstocken
sjunkit och utgjorde resp. 640, 555, 536, 510 och 486
mill. kr. i medeltal för åren 1921-25. E.F.K.S-n.
Bankernas (sp. 1169) antal har årtiondet 1915
-24 afsevärdt minskats - från 66 (14 solidari-
ska banker och 52 aktiebanker) till 32 (10 solida-
riska och 22 aktiebanker). Deras grundfonder,
som 1920 voro 611,483,650 kr., ha sedan minskats
till 556,315,650 kr. (1924), och reservfonderna
(472,528,379 kr. 1920) voro 278,880,556kr. 31 dec.
1924. A.-b. Stockholms handelsbank sammanslogs
15 nov. 1919 med Bank-a.-b. Södra Sverige, hvar-
vid firmanamnet ändrades till A.-b. Svenska han-
delsbanken; den är f. n. S:s största penninginstitut
(1,070,5:6 mill. kr. tillgångar 31 dec. 1925). De
största bankbolagen voro s. å. näst detta: aktieban-
kerna Skandinaviska kredit-a.-b. (998,c«s mill. kr.),
A.-b. Göteborgs bank (501,902 mill. kr.), A.-b. Göte-
borgs handelsbank (sedan 19 okt. 1925; förut A.-b.
Nordiska handelsbanken; 206,2:iG mill. kr.), A.-b.
Mälarebanken (244,GÖS mill. kr.), Stockholms inteck-
ningsgaranti-a.-b. (214,062 mill. kr.), A.-b. Sydsven-
ska banken (212,8oð mill. kr.) och A.-b. Jordbrukar-
banken (132,462 mill. kr.), of riga 14 bankaktiebolag
hade tillsammans 197,575 mill. kr. i tillgångar 1924.
De solidariska bankerna voro efter tillgångarnas stor-
lek 1924: Stockholms enskilda bank, Värmlands e. b.,
Upplands e. b., Sundsvalls e. b., Skaraborgs e. b.,
Östergötlands e. b., Södermanlands e. b., Små-
lands e. b., Enskilda banken i Vänersborg och
Norrköpings e. b. - De enskilda sparbankernas
antal har ökats till 494, insättarnas till 2,43 mill.
och dessas behållning till 2,398,oi mill. kr. (1924).
Postsparbanken hade s. å. 3,724 kontor, insättar-
nas antal var 717,472 och dessas behållning
148,899 mill. kr. E.A-t.
Kyrkliga förhållanden (sp. 1169).
Svenska kyrkan är fortfarande delad i 12 stift
(Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås,
Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands,
Luleå och Visby) samt Stockholms stad. I de 188
kontrakten funnos vid 1925 års början 1,401 pasto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
