- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
689-690

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

689

Sverige (Socialpolitik och samhällsröreîscr)

G90

stads- och 14 gemensamma lands- och stadsförsam-
lingar), hvartill kommo 19 hof- och garnisonsför-
samlingar (ej territoriella; Karlskrona amiralitets-
församling inräknad). E. A-t.

För att tillmötesgå det stigande behoîvet af lek-
mannakrafter inom de kyrkliga verksamhetsgrenar,
som under senare år vuxit fram vid sidan om det
lagstadgade församlingsarbetet (söndagsskolor, ung-
domsarbete, soldathemsverksamhet, sjömansvård i
inländska hamnar, prediko- och själavårdsarbete i
lappmarkssocknarna och andra mera vidsträckta och
kräfvande församlingar m. m.), inrättades 1922
Svenska kyrkans lekmannaskola (se d. o. Suppl.)?
hvarmed lekmannapredikan har så att säga inord-
nats i kyrkan och i viss mån fått officiell sanktion.

Antalet främmande trosbekännare utgjorde enligt

1920 års folkräkning 23,548, hvaraf bl. a. 7,265
baptister, 5,452 metodister, 3,425 romerska kato-
liker och 6,469 mosaiska trosbekännare. I dessa
siffror ingår dock icke det stora antal dissenters,
som formellt står kvar i svenska kyrkan. Så räknade

1921 enl. sin egen statistik Svenska missionsförbun-
dets församlingar 110,608 medl., hvarjämte 128,995
barn undervisades i dess söndagsskolor och 75,515
personer voro inskrifna i dess ungdoms- och junior-
föreningar. Verkliga antalet baptister 1920 var
61,120, hvartill kommo 64,716 söndagsskolebarn
och 29,745 anslutna till ungdomsföreningar. Meto-
distsamfundets verkliga medlemsantal var 17,079.
Den s. k. pingströrelsen har vunnit stor utbredning
(1925 omkr. 20,000 medl.), i många fall på de
öfriga frikyrkligt orienterade samfundens bekost-
nad. E- Nwn.

Om den centrala plats S. intar i kyrkliga
enhetssträfvanden i nutiden se d. o.
Suppl. Se vidare Ecklesiastik indel-
ning och Patronatsrätt, båda i Suppl.

Socialpolitik och samhällsrörel-
ser (sp. 1172-75). Efter genomförandet af den
i nov. 1918 beslutade författningsreformen, hvar-
igenom rösträtten blef betydligt utvidgad, ha gif-
vetvis de politiska förutsättningarna för radikala
sociala reformer blifvit helt annorlunda inom det
svenska samhällslifvet än tidigare. Möjligheten
att förverkliga dessa önskemål har emellertid be-
skurits genom det försämrade läge, hvari den
offentliga hushållninge \ råkat genom Världskrigets
ekonomiska återverkningar. Till följd däraf ha
på socialförsäkringens område några nyheter icke
tillkommit utöfver 1910 års lag om statsbidrag till
frivilliga sjukkassor, 1913 års lag om allmän pen-
sionsförsäkring och 1916 års lag om obligatorisk
olycksfallsförsäkring för löntagare. Dessa båda sist-
nämnda lagar äro emellertid i sitt slag, med hänsyn
till omfattning och förmåner för de försäkrade,
bland de mest vidtgående i Europa. Det kommitté-
betänkande med förslag till lag om obligatorisk
sjukförsäkring för hela svenska folket, som fram-
lades hösten 1919, blef icke förverkligadt till följd
af de alltför stora kostnader det skulle komma att
vålla det allmänna. Keformsträfvandena ha under
senare tid i stället inriktats på att, i samband med
sparsamhetstendenserna inom statsförvaltningen i
öfrigt, söka göra socialförsäkringen mera enhetlig
och mindre kostsam, utan att detta får inkräkta
på dess effektivitet. Frågan om arbetslöshetsför-
säkring är ännu sväfvande. - På andra sociala

områden har dock det nya demokratiska styrelse-
skicket medfört långt gående förändringar. Så-
lunda antogs 1919 en lag om arbetstidens begräns-
ning, som genomförde 48-timmarsveckan inom hela
det svenska näringslifvet, äfvensom lag om be-
gränsning af arbetstiden till sjöss samt förbud mot
nattarbete i bagerier. Samtliga dessa lagar gälla
dock endast provisoriskt, och i den förstnämnda
ha åtskilliga mildringar verkställts. Man har dock
icke lyckats att bringa denna svenska lagstiftning
i öfverensstämmelse med den internationella kon-
vention om arbetstidens begränsning, som antogs
vid internationella arbetskonferensen i Washing-
ton på förslag af Nationernas förbunds sociala
afd., Internationella arbetsbyrån. .- I fråga
om arbetslöshetens bekämpande har svenska staten
öfvergett den passiva ståndpunkt, som känneteck-
nade dess hållning före 1914, då de arbetslösa
under lågkonjunkturer omhändertogos allenast af
stadskommunerna medelst anordnande af nödhjälps-
arbete. Den arbetslöshet, hvartill Världskriget gaf
upphof, ansågs vara af sådan art, att staten borde
direkt bispringa dess offer. Under åren 1914
-25 har därför af riksdagen beviljats icke mindre
än omkr. 150 mill. kr. för detta ändamål, hvartill
komma ett par tiotal mill. af kommunala medel.
Under själfva krigsåren vållade arbetslösheten
inga större bekymmer; under åren 1915-16 rådde
tvärtom en utomordentlig högkonjunktur med be-
tydlig knapphet på arbetskraft. Men freds- och
deflationskrisen hösten 1920-våren 1923 fram-
kallade en massarbetslöshet af hittills på svenska
arbetsmarknaden osedda mått. Omkr. 160,000 ar-
betslösa anmälde sig vintern 1921-22 som hjälp-
sökande, och det statliga organet för hjälpverk-
samheten, Statens arbetslöshetskommission (se d.
o. äfven i Suppl.), omhändertog sålunda under
samma tid omkr. 100,000 arbetslösa genom att
bereda dem kontant understöd eller nödhjälps-
arbete. Därvid har hufvudvikten vid den senare
metoden lagts så, att både före och efter själfva
fredskrisen hjälpen till de arbetslösa bestått i
beredande af arbete vid statliga nödhjälpsarbe-
ten, hvartill under senare tid lämpliga förbätt-
ringsarbeten å kronoskogarna visat sig särskildt
lämpade. Lönerna vid dessa nödhjälpsarbeten hållas
lägre än på den enskilda arbetsmarknaden, och den
arbetare, som vägrar mottaga sådant arbete, för-
vägras rätt till fortsatt hjälp. Detta s. k. sven-
ska system för arbetslöshetens bekämpande har
tillvunnit sig uppmärksamhet äfven i utlandet och
torde jämväl efter krisårens slut komma att fort-
sättas som en permanent form för svenska statens
socialpolitik i fråga om arbetslösheten. - Om
svenska statens 1917-22 vidtagna åtgärder på
bostadsfrågans område genom att främja byg-
gandet af hus med smålägenheter se art. B o-
stadshus. Suppl. Statens bostadslånefond har
vidare ökats i hufvudsak genom af riksdagen be-
viljade lån ur rusdrycksmedelsfonden till belopp af
7 mill. kr. för 1923, 7 mill. kr. för 1924 och 8
mill. kr. för 1925 samt eventuellt högst 8 mill.
kr. för 1926. Vid sidan däraf har staten genom
betydande lånemedel fortfarande understödt bil-
dandet af egna jordbrukshem (se Egna hem.
Suppl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:37:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free