Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
699
Sverige (Historia)
700
Tyskland och Österrike-Ungern och vapenstillestån-
det 11 nov. Medan krisen i Europa stod på sin
höjdpunkt, sammankallades i S. en urtima riksdag,
närmast för reglering uppåt af statstjänstemännens
lönetillägg och för beslut om uppskoí, till följd af
spanska sjukans härjningar, med vissa vapenöínin-
gar och årets rekrytinkallelse. Riksdagen öppna-
des 30 okt. Inom några dagar hade revolutionsrö-
relsen i utlandet gjort frågan om författningsrevi-
sion i S. aktuell. 6 nov. uttalade Hj. Branting i
"Social-demokraten", att massorna i S. komme
att tänka och handla under intrycket af hvad
som skedde rundt omkring. 11 nov. offentlig-
gjordes i "Folkets dagblad Politiken" ett af soci-
aldemokratiska vänsterpartiet m. fl. undertecknadt
upprop om massaktion - eventuellt genom stor-
strejk - till förmån för en radikal omgestaltning
ai statsskicket, republik, inkallande af en konsti-
tuerande nationalförsamling o. s. v. Regerin-
gen, som ämnat framlägga sina författningsförslag
vid 1919 års riksdag, beslöt att taga initiativet
genom att redan nu förelägga urtiman förslag om
lika kommunal rösträtt för alla kommunalt skatt-
skyldiga och om upphäfvande af bestämmelsen om
rösträttens förlust vid utebliíven skattebetalning, i
hvilket samband likväl skulle genomföras förbätt-
rade former för indrif ningen af utskylder. De nya
bestämmelserna skulle snarast möjligt träda i kraft,
hvarpå landstingen samt stads- och kommunalfull-
mäktige skulle upplösas och nyväljas. Vidare skulle
vid riksdagen 1919 proposition framläggas om upp-
häfvande af det politiska skattestrecket, lindring af
fattigvårdsstrecket och rösträtt för kvinnor, h var-
jämte riksdagen skulle få utöfva verksam kontroll
of ver utrikespolitiken. Programmet offentliggjor-
des 14 nov. i en kommuniké, som samma afton före-
drogs af Branting vid ett stort af Stockholms arbe-
tarkommun anordnadt möte. Följande dag fastställde
socialdemokratiska partistyrelsen och landsorgani-
sationens representantskap ett upprop, som anslöt
sig till regeringens program med tillägg af krafvet
på lagstadgad 8 timmars arbetsdag. 17 nov. ut-
sände riksdagens högerpartier ett uttalande, hvari
de förklarade sig villiga att medverka till lösningen
af de uppgifter, som världssituationen medfört, men
samtidigt kräfde otvungen pröfning af författnings-
frågan och dennas hänskjutande till folket, om lös-
ning ej kunde uppnås vid urtiman. I ett upprop
något senare accepterade Allmänna valmansförbun-
det den lika kommunala rösträtten och kvinnoröst-
rätten, dock under förutsättning af fullgjord skatte-
plikt, hvarjämte bl. a. kräfdes högre ålder för
urväljarna till Första kammaren och införande i
ökad utsträckning af kommunalfullmäktiginstitutio-
nen. Propositionen är daterad 22 nov. Vid remiss-
debatten yttrade F. Thorsson, att ett nej kunde
drifva den stora massan att söka sig utomparlamen-
tariska medel, och Branting varnade för oantagliga
motkraf, som kunde framkalla en oemotståndlig
storm. Propositionen hänvisades till ett särskildt
utskott med Branting som ordf. Utskottet föreslog
icke blott lika, utan äfven allmän kommunal röst-
rätt; å andra sidan bibehölls skattestrecket i så
måtto, att kommunalskattebetalning ett år af de
sistförflutna tre uppställdes som villkor för röst-
rätt. Rösträttsåldern vid kommunala val höjdes
till året efter fyllda 23 år och vid landstingsval
till året efter fyllda 27. Uppgörelsen, som äfven
inbegrep den revision af den politiska rösträtten,
som af regeringen ställts i utsikt till riksdagen
1919, skedde i samråd med regeringen och under
principiell enighet mellan partierna. 17 dec. god-
kändes utskottsförslaget af Första kammaren utan
votering och af Andra kammaren med stor röst-
öfvervikt. De ändringar i grundlagarna, om hvilka
enighet uppnåtts, antogos af riksdagen 1919 och
definitivt 1921. Första kammarens ledamöter väl-
jas för 8 år, i regel af landstingen, i stad, som ej
deltar i landsting, af särskildt utsedda elektorer.
För deltagande i val af elektorer fordras samma
ålder som vid landstingsval. Det politiska ut-
skyldsstrecket aískaffades, och fattigvårdsstrecket
mildrades, rösträttsåldern vid val till Andra kam-
maren sänktes till året efter fyllda 23, kvinnorna
fingo politisk rösträtt och valbarhet, äkta makar
erhöllo rätt att rösta för h varandra, och full-
maktsröstning för sjömän m. fl. medgafs (jfr
Riksdagsmannaval. Suppl.). För ökad
parlamentarisk kontroll öfver utrikespolitiken inrät-
tades samtidigt den af 8 ledamöter från hvardera
kammaren bestående utrikesnämnden (se Utskott,
sp. 152), som ersatte det s. k. hemliga utskottet.
Regeringen beslöt för lagtima riksdagen 1919
framlägga ett förslag om provisorisk minskning af
öfningstiden för de värnpliktige äfvensom en lag
om 8 timmars arbetsdag, men riksdagen, som ännu
var sammansatt enligt de gamla bestämmelserna, af-
slog de kungl. propositionerna i dessa ämnen. Där-
emot godkände den en ny indelning af statsdeparte-
menten, enligt hvilken försvarsdepartementen sam-
manslogos, Civildepartementet delades i ett Social-
och ett Kommunikationsdepartement samt ett Han-
delsdepartement upprättades (jfr Departement
1. Suppl.). En för såväl folkskola och seminarier
som läroverk gemensam Skolöfverstyrelse inrättades.
Inkomst- och förmögenhetsskatten bestämdes efter en
glidande skala med en för hvarje år fastställd
skatteprocent. Socialstyrelsens index blef norm för
dyrtidstilläggen.
Efter vapenstilleståndet lättades den af entente-
makterna anordnade ekonomiska afspärrningen suc-
cessivt. De "svarta listorna" afskaffadesi april 1919.
Det s. k. stora handelsaftalet upphörde att gälla 12
juli s. å. och krigshandelslagen (se Sverige,
sp. 1244) l okt. s. å., medan däremot förfogande-
och maximiprislagarna (se Förfogandela-
garna. Suppl.) formellt förnyades till l mars
1921, lagen mot öfverlåtelse i vissa fall af svenskt
fartyg till l mars 1923, ockerlagen (se d. o. Suppl.)
till l juni 1923 och hyresstegringslagen (se H y-
r e sa f t al. Suppl.) till l okt. 1923. Reglerin-
garna afvecklades i allmänhet under 1919 och kom-
missionerna utom Statens arbetslöshetskommission
(se d. o. Suppl.) successivt under åren 1919-22.
Statens krigsförsäkringskommissions (se d. o. Suppl.)
verksamhet visade ett öfverskott på 41 mill. kr.,
Folkhushållningskommissionen (se d. o. Suppl.) och
Handelskommissionen (se Statens handels-
kommission, äfven i Suppl.) lyckades slippa
underskott, men till Industrikommissionen (se Sta-
tens industrikommission, äfven i Suppl.)
och Bränslekommissionen (se Statens bränsle-
kommission, äfven i Suppl.) måste staten till-
skjuta öfver 5 resp. mer än 121 mill. kr. - Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
