- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
773-774

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Talatscheri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

773

Talatscheri-Tallqvist

774

af en ung armenier i Berlin 15 mars 1921. Mor-
det var en hämndeakt för de massakrer på arme-
nier, íör hvilka T. ansågs bära en dryg del aí
ansvaret. v- s~s-

Talatscheri [tälä’tj?rï], hamnstad. Se T e 11 i-
c h er r y.

Talbot [tå’lb?t], lord Edmund. Se F i t z a-
lan och Ho w ar d 13, båda i Suppl.

Talgït, T al gol [-gal], kem. tekn. Se F e 11-
härdning. Suppl.

*Talisch. Den ryska delen af T. räknas nu till
Aserbei d janska socialistiska sovjetrepubliken.

Tallbastborren, Hylastes äter, zool., en 4,5-5
mm. lång svart barkborre, som i likhet med den när-
stående granbastborren (H. cunicularius] gjort sig
känd som skadegörare på skogskulturer. Äggen
läggas under barken af tallstubbar, där larverna
utvecklas. De fullvuxna barkborrarna gnaga, om
tillfälle erbjudes, af barken på unga tallplantor.
Därför bör man antingen undvika att i omedelbar
närhet af stora hyggen anordna skogskulturer under
de första åren eller också bryta stubbarna. I. T-dh.

Tallgren. 1. Oi va Johannes T., finländsk
filolog, f. 17 jan. 1878 i Pyhäjärvi, Nyland, filos.
doktor 1907, docent i sydromanska språk vid Hel-
singfors’ universitet 1910, kallades till professor i
romansk filologi vid Dorpats universitet 1919 och
vid Rigas 1923, utan att mottaga tjänsten. T:s ve-
tenskapliga verksamhet har förnämligast gällt span-
skan (La Gaya ó consonantes de Pero Guillén de
Segovia, licentiatafh., 1907, Glanures catalanes et
hispano-romanes, i "Neuphilologische mitteilungen"
1911-14, afh. om Alfons X:s af Kastilien astro-
nomi), men äfven italienskan (Sur la rime italienne
et les Siciliens du XIII:e siècle i "Mémoires de la
Soc. Néophilol." 1909, Les poésies de Rinaldo
d’Aquino, ibid. 1917, Studî su la lirica siciliana
del Duecento, i "Neuphii. mitt.", 1915, 1917). -
2. A a r n e M i c h a ë l T., den föregåendes bro-
der, arkeolog, f. 8 febr. 1885 i Ruovesi, filos. d:r
1914, tjänstgjorde vid Arkeologiska kommissionen
från 1906, blef docent i ural-altaisk arkeologi vid
Helsingfors’ universitet 1919, professor i arkeologi
vid Dorpats universitet 1920 samt förste innehaf-
vare af professuren i Finlands och de nordiska län-
dernas arkeologi vid Helsingfors’ universitet 1923.
T:s forskningar röra sig förnämligast inom Ryss-
lands arkeologi; de förnämsta resultaten däraf "äro
Die kupfer- und bronzezeit in Nord- und Ostruss-
land I (licentiatafh., 1911), Collection Zaoussaïlov
au Musée historique à Helsingfors (I-II, 1916,
1918), Collection Tovostine des antiquités pré-
historiques de Minoussinsk. Chapitres d’archéo-
logie sibérienne (1917), Uépoque dite d’Ananino
dans la Russie orientale (i Finska fornm. förenis
tidskr. 1919), L’âge du cuivre dans la Russie cen-
trale (ibid. 1920). Han har äfven skrifvit Zur ein-
wanderung der esten (i "Sitzungs-berichte der
Gelehrten estnischen gesellschaft" 1921), Zur ar-
chåologie Eestis (I, i "Acta universitatis Dorpaten-
sis", 1923) m. fl. 1-2. T. C.

Tallinn (urspr. Taanilìnn, "danskafästningen"),
estniska officiella namnet på Rev al. Formen
T a 11 i n n a är finsk elle. gammalestnisk och an-
vänds ännu i nordestniska dialekten.

*Tallium. Metallens atomvikt är enligt den se-

naste atomviktstabellen 204,4; dess smältpunkt
ligger vid 303°. K- A- y-£-

Tallman, August, pseudonym. Se Quiding,
N. H. Suppl.

Tallol [-ål], kem. tekn., äfven kallad fly-
tande harts, en affallsprodukt, som erhålles
vid tillverkning af cellulosa ur tallved enligt
natronmetoden. Tallol, som består hufvudsakli-
gen af harts- och fettsyror, används i såp- och
färgindustrien. K. A. V-g.

Tallqvist. - 2. K n u t L. T. har vidare skrif-
vit bl. a. Old assyrian laws (1921) och Babylonisk-
assyrisk religion (1923). Han blef teol. heders-
doktor i Lund 1918. - 3. A. H. H j a l m a r T.
har vidare på fysikens
område skrifvit bl. a.
Nyare strålnings- och
atomfysik (1923), Värl-
dens härskarinna och
hennes skugga. Energi
och entropi (s. å.),
Röntgenstrålarna (s.
ä.), Fysikens renässans
(1924), Naturvetenskap-
liga uppsatser (s. å.)
och Radioaktiviteten
(s. å.). Som läroböc-
ker tjäna Högre tek-
nisk dynamik (1922),
Grunderna av vektor-
analysen med tillämpningar på fysiken (1923) och
De kemiska elementens periodiska system (1925). Han
redigerade "Tekn. förems förhandl." t. o. m. 1918.
Han erhöll 1923 af Sv. litt. sällsk. Hallbergska
priset. - 4. Josef Verner T., broder till T. 2,
nationalekonom, f. 29 juni 1862 i Kyrkslätt, 1886
filos. d:r och docent i statistik samt 1900 docent
i nationalekonomi och statistik vid Helsingfors’
universitet, förestod 1919-24 med små af brott
professuren i nationalekonomi och utnämndes till
e. o. professor 1922. T:s licentiatafh. Recherches
statistiques sur la tendance à une moindre fécon-
dité des mariages (1886) var ett grundläggande
arbete på området. Han har vidare skrifvit Bidrag
till belysande af det svenska myntets historia i Fin-
land sedan år 1808 och En blick på Finlands
banks utlåningspolitik sedan år 1868 (bägge i Fin-
ska vet. soc:s "Bidrag", 1900), Antika grundva-
lar för teorierna om kreditens ekonomiska natur
(1914), Merkantilistiska banksedelteorier (i Åbo
akadis "Acta humaniora" 1920), De stora vågrö-
relserna i prisens historia CEkonom. samf:s tidskr.
1920-23), / valutafrågan (1924) m. m. I Ekono-
miska samfundet i Finland har T. varit sekr.,
vice ordf. eller ordf. sedan 1899, med undantag af
de tider han vistats utrikes. Han bedref 1902-12,
så när som på två år, forskningar i Italien, Paris
och London rörande moralidéernas utveckling. -
5. Teodor Valdemar T., broder till T. 3,
läkare, f. 7 juni 1871 i Hausjärvi, med. och kir.
doktor 1900 på afh. Ueber experimentelle blut-
gift-anämien (1899), var stadsläkare i Borgå
1901-05 och utnämndes vid Helsingfors’ universi-
tet till docent i inre medicin 1903 och till pro-
fessor i med. klinik 1910. 1905-08 studerade T.
med Rosenbergskt stipendium förnämligast vid dan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:16 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcr/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free