Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tebris-Tegengren
Grafvarna i den ödsliga, af höga gulskiftande klipp-
väggar kringgärdade dalen v. om T., Biban-el-
Moluk, Konungarnas dal, ha i allmänhet formen
af i berget urholkade korridorer och salar, hvilkas
af målningar och skulpturer prydda väggar visa
den aflidne monarken inför gudarna samt själens
färd genom dödsriket o. s. v. De tillhörande kult-
templen uppfördes långt därifrån på västra Nil-
stranden midt emot T. Ståtligast och bäst bibe-
hållen är den i hufvudarb. nämnda Seti I:s graf.
Äfven flera af de andra grafvarna äro storslagna
anläggningar, t ex. Ramses III:s och Ramses VI:s.
I Amenophis II :s graf ligger den kungliga mumien
alltjämt i sin sarkofag. Det öfvervägande antalet
grafvar plundrades redan under forntiden. Flera
stodo öppna redan under antiken och besöktes flitigt
af grekiska turister. De andra ha återfunnits i mo-
dern tid. Under senare år har man påträffat ett
par grafvar, som genom lyckliga tillfälligheter så
godt som fullständigt undsluppit plundring. I dessa
ha gjorts de rikaste graffynd, som öfver hufvud
erhållits i Egypten. I febr. 1905 fann amerikanen
Th. Davis, hvars arbeten leddes af egyptologen
Howard Carter, under stenaffallet från en senare
anläggning en graf, i hvilken mumierna af en viss
Juja och hans hustru Tuju, Amenophis III:s svär-
föräldrar, hvilade. I grafkammaren stod uppställd
en praktfull grafutrustning, bl. a. en samling
möbler, som tillhört kungafamiljen. Senare bör-
jade lord Carnarvon, biträdd af den ofvannämnde
Carter, att systematiskt genomforska terrängen.
Efter en del mindre betydande fynd stötte Carter
5 nov. 1922 på farao Tut-anch-Amons graf, belä-
gen under Ramses VI:s och dold af stenmassor
samt ett antal forntida arbetarhyddor. Grafven,
den första praktiskt taget oplundrade kungagraf,
som påträffats i Egypten, innehöll konungens sarko-
fag samt en nästan oöfverskådlig massa grafgods af
praktfullaste slag. Se vidare Tut-anch-Amon.
Suppl. P- L-n.
På en begrafningsplats för balsamerade ibis-
fåglar i T. påträffades 1920 tusentals mumiehöljen
af papyrus, ett ytterst värdefullt fynd för den
egyptiska forskningen.
*Tebris hölls under Världskriget besatt af
ryssarna till 13 jan. 1915 och 25 Jan. s.å.–15 juni
1918. Se Världskriget, sp. 201 o. 249. H. J-dt.
*Teck. Under Världskriget bortlade släktens
medlemmar 1917 hertigtiteln af T., enär den var
af tyskt (württembergskt) ursprung. Hertig Adolf
af T. upphöjdes i samband därmed till (brittisk)
markis af Cambridge (med samma namn som
släktnamn). Hans äldste son bär under faderns lifs-
tid titeln earl af Eltham. Furst Alexander af T.
fick samtidigt titeln earl af Athlone (med Cam-
bridge som släktnamn); hans äldste son bär ti-
teln viscount Trematon. V. S-g.
Teckningslärarnas riksförbund, bildadt i Malmö
17 juni 1914, efterträdde Svenska teck-
ningsläraresällskapet (stiftadt 1884) och
har företrädesvis till uppgift att höja undervis-
ningen i teckning och därmed sammanhängande
ämnen samt att tillvarataga svenska tecknings-
lärarkårens intressen. Det räknar f. n. omkr. 150
medl. och är uppdeladt i 6 sektioner: Göteborgs
teckningslärarsällskap samt Södra
Sveriges, Västra Sveriges, östra
Sveriges, Norrlands och Stockholms
teckningslärareförbund. Sistnämnda sek-
tion (stiftad 1917) kan i sin ordning betraktas som
en afläggare af Stockholms tecknings-
lärarsällskap samt intar en mera själfstän-
dig ställning än de öfriga. Styrelsen i riksförbun-
det består af 3 vid riksmöte utsedda medl. jämte
l representant från hvardera af de 6 lokalför-
eningarna. H. Sg.
*Téczyn´ski bör vara Teczyn´ski.´
Tedin, H., är led. af Landtbr. akad. (1911)
och af Fysiogr. sällsk. i Lund (1919).
*Tedschen tillhör nu socialistiska sovjetrepubli-
ken Turkmenistan.
Teg, municipalsamhälle jämlikt k. bref 12 dec.
1924 i Umeå landskommun, omfattar 202 har land
med 1,142 inv. (1926).
*Tegel. – 2. Det i hufvudarb., sp. 635, omnämnda
utarbetandet af normalbestämmelser för murtegel
resulterade i, att Sv. teknologiföreningen och Sveriges
tegelindustriförening antogo dylika bestämmelser
af hufvudsakligen följande innehåll. 2 format
användas, näml. småtegel 250 × 120 × 65 mm. och
stortegel 300 × 145 × 75 mm., som klassificeras
efter bränningsgraden uti. hårdbrändt, prima och
sekunda tegel. För det vanligast använda fabrikatet,
prima tegel, uppställdes hufvudsakligen följande
fordringar. Teglet skall vara välbrändt och ega
likartad struktur i massan. Stenens längd och bredd
få icke visa större afvikelser från normalmåtten än
+ 2 proc. och - 4 proc. och mindre ojämnhet
i tjockleken. Tryckhållfastheten skall för småtegel
i medeltal vara minst 200 kg. pr kvcm. och
stenens minimistyrka 150 kg., för stortegel i medeltal
180 kg. pr kvcm. och stenens minimistyrka 130 kg.
För hårdbrändt tegel äro fordringarna något skärpta.
Tegel, som ej uppfyller ofvan angifna fordringar,
räknas som sekunda. Därjämte anges vissa
bestämmelser för frostbeständighet, tillåtet bräckage m. m.
Se "Kvalitetsbestämmelser för murtegel" (i "Sv.
teknologfören:s handböcker", n:r VI, 1920). P. Ax. L.
*Tegelsmora. Patronatsrätten upphörde fr. o.
m. 1922. 2,081 inv. (1925).
Tegen, Karl Einar Zakarias, filosof, f.
4 juni 1884 i Gryta, Uppsala län, filos. d:r och
docent i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet
1918, har skrifvit Studier till uppkomsten av Kants
kritiska kunskapslära (1918), Nya riktlinjer inom
rättsfilosofi och straffrätt (s. å.), Fenomenalismen
och Uppsalafilosofien (1921), Är en transcendental
deduktion av religionen möjlig? (1922-23), Reli-
gionsfilosofiens trenne vägar (1923), Moderne wil-
lenstheorien (1924) och En svensk historisk filosof
och hans mästare (s. å.). S-e.
* Tegengren, J. A., är sedan 1915 direktör för
Föreningsbankens och sedan 1919 för Nordiska för-
eningsbankens kontor i Vörå. Han har publicerat
diktsamlingarna Sol och stjärnljus (1918), Sån-
ger och hymner (1919), Pärlfiskaren (1923), I vän-
tan och vaka (1925) samt berättelsesamlingarna
Jord och hav (1918, 1920). I diktsamlingarna ha
hans inspirationskällor varit såväl hembygdsröster
som i öfvervägande grad religiösa stämningar, hvil-
kas återgifning söker en lösning af tvedräkten mel-
lan "jordens stoft och stjärnors sken". De reli-
giösa dikterna inta en hög rangställning och verka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
