- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg /
815-816

(1926) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegrafverkets pensionskassa för pensionering af verkstads-, förråds- och linjearbetare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Telegrafverkets pensionskassa för pensionering
af verkstads-, förråds- och linjearbetare.

Telegrafverkets bidrag utgår numera med visst belopp
för manlig, resp. kvinnlig delegare samt uppgick
1925 till 211,800 kr. Kassans behållning till 1926
utgjorde 4,194,076 kr. med en ökning under år
1925 af omkr. 1/2 mill. kr.

*Telegrafverkets änke- och pupillkassa. 10 dec.
1920 utfärdades nytt reglemente för kassan att
gälla fr. o. m. 1 juli 1920 (se "Sv. förf. saml."
n:r 906 år 1920). Den viktigaste förändringen
däri var, att delegarnas afgifter till kassan höjdes
från 4,5 till 5,4 proc. af pensionsunderlaget samt
att tilläggsafgifter för de gifta och
åldersskillnadsafgifter bortföllo. Delegarnas pensionsafgifter skulle
erläggas under 30 år och för dem, som före 1 juli
1920 voro delegare i kassan, under endast 25 år.
Kassan förvaltas af direktionen öfver
Telegrafverkets änke- och pupillkassa (ordf., förordnad af
K. M:t, och 2 led., valda af kassans fullmäktige).
Fullmäktige, utsedda af delegarna, sammanträda
till lagtima möte hvart 5:e år. 1 juli 1925
höjdes pensionen med 1 proc. å pensionsunderlaget samt
utsträcktes pensionsrätten för barn från
förutvarande 18 till 21 lefnadsår (se "Sv. förf. saml." n:r
406 år 1925). Kassans anslag af telegrafmedel
utgjorde 41,449 kr. 1925 och dess tillgångar 5,666,564
kr. 31 dec. s. å.

*Telegrafväsen. Internationella
telegrafunionen
omfattar numera alla europeiska
och de flesta utomeuropeiska stater. Inalles äro
till densamma anslutna 76 telegrafförvaltningar.
Konferens för revidering af det internationella
telegrafreglementet hölls i Paris 1925; de därvid
beslutade ändringarna träda i kraft under 1926. Vid
sidan af de normala telegrafförbindelserna via tråd
och kabel har under senare åren öppnats ett stort
antal trådlösa förbindelser mellan fasta
radiostationer för befordran af kommersiell trafik dels öfver
världshafven, dels mellan olika länder å
kontinenterna. Korrespondensen å dessa nya förbindelser
är jämväl underkastad bestämmelserna i det
internationella telegrafreglementet. — Till
Internationella radiotelegrafunionen, hvars
konvention med tillhörande tjänstgöringsreglemente
afser att reglera radiokorrespondensen med fartyg,
ha likaledes numera anslutit sig de flesta europeiska
och utomeuropeiska stater. En sammanslagning af
denna union med Internationella telegrafunionen
är planerad.

Axi.

Telegrafåskledare. Se Åskledare, sp. 1124.

*Telegrambyrå. — (Sp. 771–772) Svenska
telegrambyråns annonsafdelning, som grundlades i
juli 1891 af redaktör Carl von Utfall och A. H.
E. Fichs systerson löjtnant Valdemar Hansen,
fortsätter alltjämt sin verksamhet. Däremot
öfvergingo 1 april 1921 Svenska telegrambyråns
samtliga redaktionella afdelningar till
Tidningarnas telegrambyrå a.-b. (T. T.). 1 jan.
1922 sammanslogs T. T. med
Presstelegrambolaget (se nedan). Därmed uppfylldes omsider det
gamla önskemålet, att tidningarna själfva skulle
ega den centrala telegrambyrån. Så godt som
samtliga svenska tidningar äro aktiegare i T. T., och
aktiestocken är så fördelad, att ingen bestämd
tidningsgrupp har majoritet. T. T:s hufvudkontor
i Stockholm har följande byråer: utrikesbyrån, som
införskaffar och bearbetar det utländska
nyhetsmaterialet samt svarar för befordring af svenska
nyheter till utlandet; inrikesbyrån, som insamlar
och utredigerar nyheter från landsorten samt
ombesörjer distributionen af det samlade
nyhetsmaterialet till tidningar, som utges utanför
Stockholm; notisbyrån, som införskaffar officiella
nyheter från statsdepartement och ämbetsverk samt
öfriga nyhetsmeddelanden af allmänt intresse från
Stockholm med omnejd; samt handelsbyrån, som
behandlar och distribuerar inkommande valuta- och
varunoteringar. Byråns filialer i Göteborg, Malmö,
Sundsvall och Luleå äro underafdelningar till
inrikesbyrån med motsvarande uppgifter som denna,
hvar och en i sin landsända. Riksdagsafdelningen
fungerar under riksdagstiden och har till uppgift
att följa riksdagens och dess utskotts verksamhet.
Den gamla kommissionsafdelningen är nu förändrad
till en verkreportageafdelning med likartad
uppgift. De till handelsbyrån ingående utländska
valuta- och varunoteringarna mottagas medelst
trådlös telefon från Europaradios central i Berlin,
hvilket system medger, att en notering i vissa fall
kan distribueras i Stockholm redan en half timme,
sedan den blifvit satt å någon af New Yorks
börser. T. T. tillhör den internationella
telegrambyråunionen och står därigenom i förbindelse med
de ledande nyhetscentralerna öfver hela världen.
Byråns verkställande direktör är sedan 1922
kapten Gustaf Reuterswärd (se d. o. 3. Suppl.).

Presstelegrambolaget (Ptb) bildades
hösten 1919 af ett betydande antal
landsortstidningar, hvilka på grund af missnöje med ledningen af
Svenska telegrambyrån bröto förbindelsen med
denna. Ptb började sin verksamhet 1 jan. 1920,
men förenades genom frivillig öfverenskommelse 1
jan. 1922 med T. T., hvarvid Ptb:s aktiegare
ingingo såsom delegare i T. T. Redaktionsarbetet i
Ptb leddes af redaktör Sven Linde, numera chef
för T. T:s inrikesbyrå.

illustration placeholder


*Teleki, ungersk magnatsläkt. — 5. Pál T.,
grefve, f. 1879 i Budapest, ungersk f. d.
statsminister, härstammar från
den katolska grenen
af den siebenbürgska
adelsfamiljen Teleki de
Szék. Han studerade
juridik vid Budapests
universitet, visade
tidigt liflig håg för
geografiska studier, gjorde
en längre resa till
Sudan och utgaf 1909
"Atlas zur geschichte
der kartographie der
japanischen inseln".
T. fortsatte att egna
sig åt kartografiska
studier och sammanställde synnerligen värdefulla
etnografiska kartor öfver Ungern. 1913 blef han
led. af ungerska vet. akad. och af Royal
geographical society i London. — T:s deltagande i det
politiska lifvet började egentligen först 1919, trots
att han redan förut varit led. af ungerska
parlamentet. I den kontrarevolutionära regeringen i
Szeged öfvertog han utrikesministerposten. Senare
blef han led. af ungerska delegationen vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcr/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free